NSAID kan övervägas vid inflammatorisk tarmsjukdom i remission

Hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) uppträder ofta inflammation även i andra organ än tarmen. Den vanligaste extraintestinala manifestationen hos både patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom är ledinflammation.

Vid IBD-kopplad artrit lindras ledbesvären ofta av behandling mot tarminflammationen men inte sällan behöver patienterna också smärtstillande och anti-inflammatorisk behandling riktad mot ledsjukdomen. IBD-patienter kan också drabbas av andra smärttillstånd som kräver smärtstillande läkemedelsbehandling. När smärtlindring med paracetamol inte är ett alternativ eller inte har fullgod effekt och man vill vara restriktiv med morfinpreparat, kan därför en kortare kur med NSAID bli aktuell.

Det har funnits och finns farhågor att behandling med NSAID ökar risken för skov av IBD vilket skulle vara en allvarlig biverkning. Praxisvariationen vad gäller smärtstillande behandling för patienter med IBD är sannolikt stor. Vad gäller internationella rekommendationer är de från England och USA flera år gamla och ger inte ett entydigt svar på frågan. I USA finns en stark rekommendation från 2018 för patienter med om att undvika NSAID om möjligt, baserat på evidens med låg tillförlitlighet [1]. I den brittiska gastroenterolog-föreningens riktlinje från 2019 förordas på svag evidensgrund att NSAID kan ges till IBD-patienter i kortare kurer om tarmsjukdomen är i remission [2].

HTA Region Stockholm har därför genomfört en systematisk översikt över relevanta forskningsstudier för att få ett sammanvägt kunskapsunderlag om NSAID vid inflammatorisk tarmsjukdom [3]. Resultaten från studierna sammanvägdes utan metaanalys och tillförlitligheten till resultatet bedömdes med hänsyn till risken för systematiska fel, resultatens samstämmighet, precision, överförbarhet och risk för publikationsbias.

Sammanvägningen av tre studier med olika studiedesign (RCT [4], kohort [5], fall-kontroll [6]) visade att:

• En kortare kur med NSAID för personer med välkontrollerad IBD och därmed låg risk för skov, innebär möjligen ingen eller en försumbar riskökning för skov.
• Vid högre baslinjerisk (det vill säga risk för skov utan intag av NSAID) kan en eventuell riskökning bli större och kliniskt betydelsefull.

Resultaten är dock osäkra på grund av den begränsade mängden data och metodologiska brister i studierna. Genomgången ger ett visst stöd för att NSAID-behandling kan övervägas vid IBD i remission.

Källa

1. Lichtenstein GR, Loftus EV, Isaacs KL, Regueiro MD, Gerson LB, Sands BE. ACG Clinical guideline: Management of Crohn's disease in adults. Am J Gastroenterol. 2018 Apr;113(4):481-517
2. Lamb CA, Kennedy NA, Raine T, Hendy PA, Smith PJ, Limdi JK, et al. British Society of Gastroenterology consensus guidelines on the management of inflammatory bowel disease in adults. Gut. 2019;68(Suppl 3):1-106
3. HTA Region Stockholm. NSAID vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): Systematisk översikt gällande risk för skov. HTA Region Stockholm, Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, Region Stockholm; 2023. Rapport 2023:02
4. Sandborn WJ, Stenson WF, Brynskov J, Lorenz RG, Steidle GM, Robbins JL, et al. Safety of celecoxib in patients with ulcerative colitis in remission: a randomized, placebo-controlled, pilot study. Clin Gastroenterol Hepatol. 2006;4(2):203-11
5. Cohen-Mekelburg S, Van T, Wallace B, Berinstein J, Yu X, Lewis J, et al. The association between nonsteroidal anti-inflammatory drug use and inflammatory bowel disease exacerbations: A true association or residual bias? Am J Gastroenterol. 2022;117(11):1851-7
6. Feagins LA, Iqbal R, Spechler SJ. Case-control study of factors that trigger inflammatory bowel disease flares. World J Gastroenterol. 2014;20(15):4329-34