Riktlinjer för handläggning av röda ögon

Subkonjunktival blödning (hyposfagma)

Orsak: Uppkommer vanligen spontant. Uteslut trauma. Kan ibland ha relation till hypertoni och ökad blödningsbenägenhet.

Klinik: Homogen, subkonjunktival blodutgjutning av varierande utbredning. Resorberas spontant inom 1–2 veckor.

Handläggning: Ingen behandling.

Konjunktivit, infektiös

Orsak: virus eller bakterier.

Klinik: Skavkänsla, gruskänsla, varig sekretion, ögonen ofta "igenklistrade" på morgnarna. Initialt ofta ensidigt, men därefter vanligen snabbt engagemang av båda ögonen. Konjunktival rodnad.

Handläggning: En infektiös konjunktivit läker i allmänhet ut spontant inom en vecka och behöver vanligtvis inte behandlas med läkemedel. Ofta räcker det att tvätta rent med ljummet vatten eller koksaltlösning. Detta gäller i synnerhet de konjunktiviter som uppträder i anslutning till en övre luftvägsinfektion.

Se även Riktlinjer för behandling av infektionsutlöst konjunktivit, Janusinfo

Konjunktivit, allergisk

Klinik: Klåda kardinalsymtom. Vattnig sekretion. Konjunktival rodnad och svullnad i varierande grad, insidan av ögonlocken ofta "knottrig". Ofta samtidigt med andra allergiska besvär.

Handläggning: Om möjligt eliminera utlösande agens. Lokal behandling med antiallergiska ögondroppar, eventuellt peroralt antihistamin.

Keratokonjunktivit

Orsak: Vanligen virusorsakad, till exempel adenovirus. Kontaktlinsbärare drabbas oftare, av såväl infektiösa som toxiska/anoxiska keratokonjunktiviter. Keratokonjunktivitis sicca kan vara delfenomen vid Sjögrens syndrom.

Klinik: De infektiösa keratokonjunktiviterna kan ha ett relativt aggressivt förlopp, med uttalad rodnad, gruskänsla och ibland dimsyn. Sekretionen kan vara vattnig eller purulent. Patienter med kroniskt torra ögon (sicca) kan uppleva sveda i ögonen, främmande kroppskänsla, skav, brännande känsla, trötthet i ögonen, dimsyn och torrhetskänsla.

Handläggning: Avstå från kontaktlinser. Vid misstanke om bakteriellt inslag - lokal antibiotikabehandling. Symtomlindrande behandling, vanligen tårsubstitut (preparatöversikt Pdf, 167.3 kB.)

Blefarokonjunktivit

Orsak: Sebboroisk eller infektiös inflammation i ögonlockskanterna. Kan vara delfenomen vid hudsjukdom.

Klinik: Röda och svullna ögonlockskanter, ofta fjällande hudavlagringar runt ögonfransarna. Sveda och irritation, ibland klåda. Akuta och kroniska former förekommer.

Handläggning: Noggrann rengöring med vatten. Avlägsna hudflagor med fuktig kompress eller bomullspinne. Avstå från ögonsmink samt kontaktlinser. Mjukgörande ögonsalva. Vid infektion ge antibiotikasalva, eventuellt i kombination med lokala steroider under kortare perioder.

Främmande kropp/erosion

Klinik: Erosioner tar färg med fluorescein. Subtarsala främmande kroppar ger ofta färgbarheter i övre delen av kornea.

Handläggning: Evertera ögonlocket! Främmande kroppar på kornea avlägsnas i lokalanestesi. Antibiotikasalva vid infektionsrisk. Om "flisanamnes" (hamrat mot metall/sten), tänk på risk för bulbpenetration! Erosion hos kontaktlinsbärare kan vara en tidig keratit.

Keratit

Orsak: De flesta orsakas av virus eller bakterier. En intakt hornhinna är motståndskraftig mot flertalet infektiösa agens. Påverkan på kornea av till exempel kontaktlinser eller olika former av trauma föregår i många fall en keratit.

Klinik: I allmänhet ensidig. Smärta, främmande kroppskänsla, ibland värk, ljuskänslig. Den pericorneala rodnaden kan vara generell eller mer lokaliserad till området närmast keratiten. Lokaliserad korneal grumling, i allmänhet färgbar med fluorescein.

Handläggning: Eftersom vissa typer av keratiter är snabbt förlöpande och kan ge allvarliga skador, bör ögonspecialist snarast konsulteras. Terapin varierar beroende på orsak.

Irit (iridocyklit)

Orsak: Irit är en autoimmun sjukdom, som ofta drabbar i övrigt friska personer, men det finns en association till Mb Bechterew och andra autoimmuna sjukdomar. Recidiverar ofta.

Klinik: Nästan alltid ensidig. Värk, ljuskänslighet, ibland dimsyn, ibland ökat tårflöde. OBS aldrig varig sekretion! Pericorneal rodnad i typfallet, men mera allmän rodnad förekommer. Pupillen ofta miotisk, ibland oregelbunden. I kornealmikroskop ses ljusväg i främre kammaren och precipitat på korneas insida.

Handläggning: Ögonspecialist bör snarast konsulteras. Behandlas med lokala steroider och mydriatikum.

Episklerit

Orsak: Autoimmun reaktion i ytliga delen av sclera. Drabbar oftast helt friska personer.

Klinik: Ensidig. Obehag och ömhet. Ingen varig sekretion. Lokaliserad rodnad på sclera.

Handläggning: Läker spontant inom några veckor, lokala steroider kan förkorta läkningstiden, men sägs kunna öka recidivrisken. Perorala NSAID preparat kan lindra för patienter som tål detta.

Sklerit

Orsak: Autoimmun reaktion. Relativt ovanlig. Ses ofta i association med reumatiska sjukdomar, men även tillsammans med andra tillstånd.

Klinik: Ensidigt. Ofta intensiv värk. Lokal eller diffus djupröd, kraftig rodnad.

Handläggning: Specialistfall. Generell antiinflammatorisk behandling.

Akut glaukom

Orsak: Förutsätter trång kammarvinkel som kan blockeras, till exempel om pupillen vidgas. När kammarvattenavflödet hindras leder detta till kraftig intraoculär tryckstegring. Mekanismen skiljer sig från den vid kroniskt öppenvinkelglaukom.

Klinik: Ensidigt. Svår värk i ögat, ibland huvudvärk, illamående. Snabbt tilltagande synnedsättning. Generell rodnad, ofta kraftig med stasade kärl. Kornea är ofta disig och pupillen semidilaterad. Ögat kan palperas hårt. Prodromalsymtom i form av halofenomen, övergående dimsyn och tryckkänsla kan tidigare ha förekommit eller föregå ett fullt utvecklat akut glaukom.

Handläggning: Akut remiss till ögonspecialist för trycksänkande åtgärd.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för ögonsjukdomar