Patienter som söker för röda ögon är vanligt förekommande. Genesen till besvären varierar och informationen nedan kan vara en hjälp att komma fram till rätt diagnos.
Tänk på:
Subjektiva symtom | Ensidigt dubbelsidigt | Visus | Rodnad (injektion) | Övriga karakteristika | |
---|---|---|---|---|---|
Intensiv värk, ibland allmänpåverkan | Ensidig | Dimsyn, ibland kraftigt nedsatt | Medelvid, ljusstel pupill och disig kornea. Palpatoriskt hårt öga. Ofta prodromalsymtom | ||
Sveda, skav, ibland klåda | Dubbelsidig | Opåverkat | Ospecifik, rodnade ögonlockskanter | Ofta hos personer med hudproblem | |
Lätt ömhet, obehag | Ensidig | Opåverkat | |||
Främmande kroppskänsla, tårflöde | Ensidig | Varierande beroende på lokalisation | Anamnes! | ||
Värk, ljuskänslighet | Vanligen ensidig | Ibland dimsyn | Pupillen ofta lätt miotisk, ibland oregelbunden | ||
Främmande kroppskänsla, ibland värk ljuskänslighet | Ensidig | Varierande beroende på lokalisation | Grumligt område i kornea, färgbart med fluorescein. Kontaktlinsbärare? | ||
Gruskänsla, ofta intensiv | Ensidig eller dubbelsidig | Ibland dimsyn | Varierande orsaker, ex sicca, virus, kontaktlinser | ||
Klåda, tårflöde | Dubbelsidig | Opåverkat | Konjunktival | Ofta chemos och subtarsala "knottror" | |
Skav, gruskänsla, kladdiga ögon | Dubbelsidig | Opåverkat (sekret kan störa) | Ofta i samband med ÖLI, varig sekretion | ||
Djup, ofta intensiv värk | Ensidig | Opåverkat | Viss koppling till reumatisk sjukdom | ||
Inga | Ensidig | Opåverkat | Uteslut trauma |
Orsak: Uppkommer vanligen spontant. Uteslut trauma. Kan ibland ha relation till hypertoni och ökad blödningsbenägenhet.
Klinik: Homogen, subkonjunktival blodutgjutning av varierande utbredning. Resorberas spontant inom 1–2 veckor.
Handläggning: Ingen behandling.
Orsak: virus eller bakterier.
Klinik: Skavkänsla, gruskänsla, varig sekretion, ögonen ofta "igenklistrade" på morgnarna. Initialt ofta ensidigt, men därefter vanligen snabbt engagemang av båda ögonen. Konjunktival rodnad.
Handläggning: En infektiös konjunktivit läker i allmänhet ut spontant inom en vecka och behöver vanligtvis inte behandlas med läkemedel. Ofta räcker det att tvätta rent med ljummet vatten eller koksaltlösning. Detta gäller i synnerhet de konjunktiviter som uppträder i anslutning till en övre luftvägsinfektion.
Se även Riktlinjer för behandling av infektionsutlöst konjunktivit, Janusinfo
Klinik: Klåda kardinalsymtom. Vattnig sekretion. Konjunktival rodnad och svullnad i varierande grad, insidan av ögonlocken ofta "knottrig". Ofta samtidigt med andra allergiska besvär.
Handläggning: Om möjligt eliminera utlösande agens. Lokal behandling med antiallergiska ögondroppar, eventuellt peroralt antihistamin.
Orsak: Vanligen virusorsakad, till exempel adenovirus. Kontaktlinsbärare drabbas oftare, av såväl infektiösa som toxiska/anoxiska keratokonjunktiviter. Keratokonjunktivitis sicca kan vara delfenomen vid Sjögrens syndrom.
Klinik: De infektiösa keratokonjunktiviterna kan ha ett relativt aggressivt förlopp, med uttalad rodnad, gruskänsla och ibland dimsyn. Sekretionen kan vara vattnig eller purulent. Patienter med kroniskt torra ögon (sicca) kan uppleva sveda i ögonen, främmande kroppskänsla, skav, brännande känsla, trötthet i ögonen, dimsyn och torrhetskänsla.
Handläggning: Avstå från kontaktlinser. Vid misstanke om bakteriellt inslag - lokal antibiotikabehandling. Symtomlindrande behandling, vanligen tårsubstitut (preparatöversikt)
Orsak: Sebboroisk eller infektiös inflammation i ögonlockskanterna. Kan vara delfenomen vid hudsjukdom.
Klinik: Röda och svullna ögonlockskanter, ofta fjällande hudavlagringar runt ögonfransarna. Sveda och irritation, ibland klåda. Akuta och kroniska former förekommer.
Handläggning: Noggrann rengöring med vatten. Avlägsna hudflagor med fuktig kompress eller bomullspinne. Avstå från ögonsmink samt kontaktlinser. Mjukgörande ögonsalva. Vid infektion ge antibiotikasalva, eventuellt i kombination med lokala steroider under kortare perioder.
Klinik: Erosioner tar färg med fluorescein. Subtarsala främmande kroppar ger ofta färgbarheter i övre delen av kornea.
Handläggning: Evertera ögonlocket! Främmande kroppar på kornea avlägsnas i lokalanestesi. Antibiotikasalva vid infektionsrisk. Om "flisanamnes" (hamrat mot metall/sten), tänk på risk för bulbpenetration! Erosion hos kontaktlinsbärare kan vara en tidig keratit.
Orsak: De flesta orsakas av virus eller bakterier. En intakt hornhinna är motståndskraftig mot flertalet infektiösa agens. Påverkan på kornea av till exempel kontaktlinser eller olika former av trauma föregår i många fall en keratit.
Klinik: I allmänhet ensidig. Smärta, främmande kroppskänsla, ibland värk, ljuskänslig. Den pericorneala rodnaden kan vara generell eller mer lokaliserad till området närmast keratiten. Lokaliserad korneal grumling, i allmänhet färgbar med fluorescein.
Handläggning: Eftersom vissa typer av keratiter är snabbt förlöpande och kan ge allvarliga skador, bör ögonspecialist snarast konsulteras. Terapin varierar beroende på orsak.
Orsak: Irit är en autoimmun sjukdom, som ofta drabbar i övrigt friska personer, men det finns en association till Mb Bechterew och andra autoimmuna sjukdomar. Recidiverar ofta.
Klinik: Nästan alltid ensidig. Värk, ljuskänslighet, ibland dimsyn, ibland ökat tårflöde. OBS aldrig varig sekretion! Pericorneal rodnad i typfallet, men mera allmän rodnad förekommer. Pupillen ofta miotisk, ibland oregelbunden. I kornealmikroskop ses ljusväg i främre kammaren och precipitat på korneas insida.
Handläggning: Ögonspecialist bör snarast konsulteras. Behandlas med lokala steroider och mydriatikum.
Orsak: Autoimmun reaktion i ytliga delen av sclera. Drabbar oftast helt friska personer.
Klinik: Ensidig. Obehag och ömhet. Ingen varig sekretion. Lokaliserad rodnad på sclera.
Handläggning: Läker spontant inom några veckor, lokala steroider kan förkorta läkningstiden, men sägs kunna öka recidivrisken. Perorala NSAID preparat kan lindra för patienter som tål detta.
Orsak: Autoimmun reaktion. Relativt ovanlig. Ses ofta i association med reumatiska sjukdomar, men även tillsammans med andra tillstånd.
Klinik: Ensidigt. Ofta intensiv värk. Lokal eller diffus djupröd, kraftig rodnad.
Handläggning: Specialistfall. Generell antiinflammatorisk behandling.
Orsak: Förutsätter trång kammarvinkel som kan blockeras, till exempel om pupillen vidgas. När kammarvattenavflödet hindras leder detta till kraftig intraoculär tryckstegring. Mekanismen skiljer sig från den vid kroniskt öppenvinkelglaukom.
Klinik: Ensidigt. Svår värk i ögat, ibland huvudvärk, illamående. Snabbt tilltagande synnedsättning. Generell rodnad, ofta kraftig med stasade kärl. Kornea är ofta disig och pupillen semidilaterad. Ögat kan palperas hårt. Prodromalsymtom i form av halofenomen, övergående dimsyn och tryckkänsla kan tidigare ha förekommit eller föregå ett fullt utvecklat akut glaukom.
Handläggning: Akut remiss till ögonspecialist för trycksänkande åtgärd.
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för ögonsjukdomar
Senast ändrad
Viss.nu
Senast uppdaterat
2018-04-12
(ursprungligen publicerat 2004-02-13)