Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Förläng endast läkemedels­behandling vid smärta som vid utvärdering bedöms effektiv. Sätt ut läkemedel som inte ger avsedd effekt

Många patienter förskrivs analgetika som inte utvärderas. Planera för uppföljning av effekt och biverkningar. Smärtfrihet är sällan ett realistiskt behandlingsmål, det är ofta bättre att fokusera på funktion. En fullständigt dokumenterad uppföljning efter insättning av läkemedel mot smärta ska finnas. I överenskommelsen med patienten ska framgå vilken effekt som motiverar fortsatt förskrivning.

Effektdokumentation saknas ofta

Expertgruppen för smärta och reumatologiska sjukdomar har noterat att den smärtlindrande effekten och funktionsförbättringen av olika läkemedel mot smärta dokumenteras bristfälligt. Det är vanligt förekommande att man endast anger en diagnos och sedan ordinerar ett läkemedel. Det är ofta oklart om man uppnår en meningsfull effekt i relation till biverkningar.

Viktigt sätta ut läkemedel utan effekt

Att sätta ut läkemedel som inte ger avsedd effekt är en viktig uppgift inom ramen för en förbättrad patientsäkerhet.

Expertgruppen anser mot bakgrund av detta att kvaliteten i läkemedelsbehandling av långvarig smärta skulle kunna förbättras, om man i större utsträckning rutinmässigt planerade in utvärdering och uppföljning av effekt och biverkningar efter förskrivning av analgetika. Det är viktigt att sätta ut preparat som inte medför en avsedd effekt, eller där nyttan inte överstiger riskerna. Även efter en utsättning bör utvärdering göras. All smärta kan inte behandlas med läkemedel. Om lämpliga läkemedel har provats utan effekt ska ytterligare farmakologisk behandling undvikas.

Uppföljningen kan ske i form av ett återbesök eller telefonkontakt av läkare eller sjuksköterska. Målet är att alla patienter ska följas upp efter insättning av läkemedel eller förändring av läkemedelsbehandling mot smärta.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar

Källa

  1. SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt; 2006
  2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
  3. Fryckstedt J, Asker-Hagelberg C. Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten. Läkartidningen. 2008;105(12-13):894-8
  4. Odar-Cederlöf I, Oskarsson P, Öhlén G, Tesfa Y, Bergendal A, Helldén A, Bergman U. Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Läkartidningen. 2008; 105(12-13):890-3
  5. Läkemedelsverket. Läkemedel vid långvarig smärta hos barn och vuxna. Behandlings­rekommendation 2017
  6. Viss.nu.Vårdprogram: Opioidbehandling vid långvarig icke cancerrelaterad smärta
  7. Rydberg DM, Holm L, Engqvist I, Fryckstedt J, Lindh JD, Stiller CO, Asker-Hagelberg C. Adverse drug reactions in a tertiary care emergency medicine ward – prevalence, preventability and reporting. PLoS One. 2016 Sep 13;11(9):e0162948

Senast ändrad