Barnvaccinationer

^1. I september 2019 infördes rotavirusvaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet. Region Stockholm har erbjudit vaccinet sedan 2014.

^2. Införandet av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet prövades av regeringen 2016 baserat på underlag från Folkhälsomyndigheten. Förslaget fick avslag av regeringen 2017 och ingår därför inte i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Samtidigt står Folkhälsomyndigheten fast vid att rekommendera vaccin mot hepatit B till alla barn under 1 år vilket samtliga regioner tagit fasta på. Hepatit B-vaccin erbjuds även enligt särskilda indikationer till barn med födande förälder som bär på smitta.

^3. Vaccin mot humant papillomvirus, HPV, erbjuds sedan 2010 till flickor. Det allmänna vaccinationsprogrammet utökades till att även täcka pojkar under hösten 2020.

^4. Vaccination mot tuberkulos med BCG-vaccin ska erbjudas via BVC till riskgrupper i åldrarna 0-6 år.

I september 2019 infördes rotavirusvaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet. Region Stockholm har erbjudit vaccinet sedan 2014, men det nationella införandet har inneburit att ordinationsrätten kan övergå från läkare till behörig barnhälsovårds-sjuksköterska.

Införandet av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet prövades av regeringen 2016 baserat på underlag från Folkhälsomyndigheten. Förslaget fick avslag av regeringen 2017 och ingår därför inte i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Samtidigt står Folkhälsomyndigheten fast vid att rekommendera vaccin mot hepatit B till alla barn under 1 år vilket samtliga regioner tagit fasta på. Hepatit B-vaccin erbjuds även enligt särskilda indikationer till barn med födande förälder som bär på smitta.

Vaccin mot humant papillomvirus, HPV, erbjuds sedan 2010 till flickor. Det allmänna vaccinationsprogrammet utökades till att även täcka pojkar under hösten 2020.

Vaccination mot tuberkulos med BCG-vaccin är ett riktat program för en definierad indikation. BCG-vaccination ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och finansieras av regioner och kommuner. Mer om vaccination mot tuberkulos finns under avsnittet ”Vaccin för särskilda riskgrupper”.

Komplettering av vaccination

Vilka vacciner saknar barnet?

Ibland möter barnavårdscentralen och elevhälsan barn som inte följt eller haft långa avbrott från det svenska vaccinationsprogrammet. Ofta rör det sig om barn som påbörjat ett annat vaccinationsschema innan de flyttat till Sverige. I många fall behöver vaccinationsschemat kompletteras.

Att exakt identifiera vilka vaccin barnet fått är inte alltid lätt. I möjligaste mån baseras vaccinhistoriken på utländska vaccinkort i kombination med WHO:s förteckning över vaccinationsschema i olika länder (till exempel genom appen Immunization Summary). Observera att vaccinkombinationen i pentavalenta vaccin kan skilja sig mellan olika tillverkare. Om skriftlig dokumentation saknas men föräldrarna har vetskap om tidigare vaccinationer eller att barnet följt landets vaccinationsschema, rekommenderas att man utgår från dessa uppgifter.

Nyttan av serologier för komplettering av vaccin

Med en god anamnes går det i de allra flesta fall att avstå serologiundersökning inför komplettering av vaccinationer. Tetanus- eller difteriantikroppar ska endast undersökas om de är avgörande för vaccinationsordinationen. Ett exempel är vid misstanke om att barnet är ovaccinerat. Serologin visar om det finns antikroppar (det vill säga om barnet fått minst en dos) och kan därför inte användas för att avgöra antalet doser. Denna information kan vara värdefull för att undvika att barnet felaktigt betraktas som helt ovaccinerat eftersom risken för vissa biverkningar av DTP-innehållande vaccin ökar med antalet doser. Detta gäller inte för MPR-vaccin där en extrados vaccin med fördel kan erbjudas istället för serologiundersökning.

Alla asylsökande barn i Sverige bör ha genomgått en hälsoundersökning där hepatit B-serologi (anti-HBs) ingår. Serologin kan användas för att identifiera om barnet har immunitet mot hepatit B. Eftersom hepatit B ofta ingår i ett penta- eller hexavalent vaccin kan den även indikera om övriga vaccin givits.

Vilka vaccin ska ingå i kompletteringen?

Efter att barnets vaccinationsstatus har bedömts är nästa steg att identifiera vilka vaccin som saknas eller behöver kompletteras på grund av kort dosintervall. Folkhälsomyndighetens riktlinjer och åldersspecifika tabeller i Vaccination av barn och ungdomar rekommenderas i första hand som stöd för denna bedömning.

Kombination av olika vacciner

En tabell som visar hur olika vaccin som ges till barn kan kombineras finns i det övergripande vaccinavsnittet.

Vaccin för särskilda riskgrupper

Utöver det universella allmänna vaccinationsprogrammet rekommenderas extra vaccin till vissa barn och ungdomar som tillhör särskilda riskgrupper. Anledningen till att alla vaccin inte finns tillgängliga för alla barn bygger på en noggrann avvägning mellan risk och nytta av vaccinet för det enskilda barnet samt samhället i stort.

I tabellen nedan finns en lista på olika riskgrupper samt användbara länkar med mer information kring riskgruppsvaccinationer. Här finns även information om vaccination mot tuberkulos samt PPD-test på barnavårdscentralen.

Vilka barn kan vaccineras?

Frågan om huruvida olika vaccin är säkra för barn med olika riskfaktorer förekommer ofta på barnavårdscentralen och i skolan. Ett generellt förhållningssätt är att barn med kroniska sjukdomar eller syndrom ska vaccineras i samråd med ansvarig läkare.

Vaccination av allergiska barn

Spår av ämnen som aluminium, gelatin och ägg finns i vissa vaccin och kan i sällsynta fall ge upphov till allergiska reaktioner. Ägginnehållet i MPR- och TBE-vaccin anses vara så lågt att det endast är barn som tidigare fått anafylaxi efter intag av, eller efter kontakt med (till exempel inhalation) spårmängder av ägg som bör bedömas av specialistläkare inför vaccination. Dessa barn ska remitteras till vaccinationsmottagningen på Sachsska barnsjukhuset (under barnallergimottagningen). Större varsamhet krävs vid vaccination med vaccin mot gula febern till barn med äggallergi. Läs mer om detta och andra allergier (gelatin och aluminium) i Barnläkarföreningens vaccinriktlinjer vid allergifrågeställning.

Vaccination vid nedsatt immunförsvar

Levande försvagade vaccin är kontraindicerade för barn och ungdomar med försvagat immunförsvar, barn som utreds för en immunbristsjukdom eller tar läkemedel som nedsätter immunförsvaret. Idag finns följande levande försvagade vaccin som används för barn och ungdomar i Sverige: vaccin mot rotavirus, tuberkulos, mässling–röda hund–påssjuka, vattkoppor, visst influensavaccin samt vaccin mot gula febern. Om någon i familjen har en svår immunbrist bör rotavirusvaccin, BCG-vaccin eller levande influensavaccin endast ges efter individuell bedömning.

Screening av nyfödda för svår kombinerad immunbrist (SCID) infördes i juli 2019 och medför att allvarliga immunbrister kan identifieras tidigare och att risken för att vaccinera ett barn med oupptäckt immunbrist minskar. Det är viktigt att notera att ett antal svåra immunbrister inte täcks av SCID-screening och att sedvanlig riskbedömning inför rotavirus- och BCG-vaccination bör följas.

Barn till förälder som tagit immunhämmande medicin under graviditet

Se även Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel i Rikshandboken.

En ny växande grupp är barn till födande förälder som stått på immunhämmande läkemedel under graviditeten. Det kan röra sig om till exempel TNF alfa-hämmare som tas som behandling mot autoimmuna sjukdomar såsom reumatiska sjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar och där effekten kan ha gått över till barnet. Det går bra att ge avdödade vaccin till dessa barn (exempel på avdödade vaccin är Hexyon, Tetravac och Synflorix). Särskild försiktighet krävs inför vaccination med levande vaccin som sker innan 12 månaders ålder såsom rotavirusvaccination, tidig MPR-vaccin inför resa, samt BCG-vaccination. Inför ställningstagande till levande vaccin i tidig ålder till barn där den födande föräldern tagit immunhämmande medicin under graviditeten rekommenderas kontakt med vaccinationsmottagningen/barnallergi­mottagningen på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för råd.

Barn till förälder som tar immunhämmande medicin under amning

Se även Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel i Rikshandboken.

Barn som får bröstmjölk från förälder som medicinerar med immunhämmande läkemedel kan påverkas av den immunhämmande effekten. Huruvida barnet påverkas och grad av påverkan behöver bedömas individuellt i samråd med förälderns behandlande läkare. Stöd kan också erbjudas från vaccinationsmottagningen på Sachsska barnsjukhuset (vid Allergimottagningen). Janusmed amning är en informationskälla om hur olika läkemedel överförs till ammande barn.

Vaccination av barn under utredning för hiv

Barn med hiv-positiv mamma utreds för hiv-infektion under de första levnadsveckorna med ett prov vid födseln, ett andra prov vid 6 veckors ålder, samt ett prov vid 4 månaders ålder. BCG-vaccination kan ges till alla barn som genomgått en hiv-utredning och är hiv-negativa vid 6 månaders ålder. Endast om BCG-vaccin ska ges före 6 månaders ålder behöver förälder eller vaccinatör efterhöra med barnhivmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge att tillräckliga provsvar föreligger för BCG-vaccination. BCG-vaccination är kontraindicerat till barn med konstaterad hiv. Inga restriktioner gäller för rotavirusvaccination under utredningsperioden.

Resevaccination till barn och ungdomar

Vaccination av barn utanför det allmänna barnvaccinationsprogrammet handlar främst om vad barnet behöver inför resa samt vaccin mot vattkoppor och TBE. Resevaccinationer är angeläget för vissa resmål i första hand i länder utanför Europa och Nordamerika.

Här nedan följer en sammanfattning av resevaccinfrågor som kan uppkomma på barnavårdscentralen. Det går att läsa allmänt om resevacciner i avsnittet Resevaccinationer samt på Folkhälsomyndighetens hemsida genom länkar nedan. Resevaccinationsmottagningar håller sig uppdaterade beträffande aktuella rekommendationer och vad resenärer bör ta hänsyn till beroende på resmål.

Mässlingsprofylax inför resa

Mässlingsvaccination i Sverige sker enligt det ordinarie vaccinationsprogrammet med första dosen vid 18 månaders ålder. Om risken för exponering av mässling bedöms ökad vid utlandsresa eller pågående lokalt utbrott kan det ändå vara motiverat att vaccinera barn i tidigare ålder än 18 månader. Yngre barn har ofta kvar maternella antikroppar som överförts via placenta. Dessa kan kvarstå upp till ett års ålder och minska effekten av en tidigarelagd MPR-vaccination.

På barnavårdscentralen i Region Stockholm kan MPR-vaccin ges från 12 månaders ålder. Tidigare vaccination än 12 månader betraktas som reseprofylax och sker efter en riskbedömning och läkarordination på resevaccinationsmottagning vid tidigast 6 månaders ålder. Observera att om första dosen ges före 12 månaders ålder ska fortfarande de ordinarie doserna vid 18 månader liksom i årskurs 1–2 ges enligt vaccinationsschemat.

Snabbschema av grundvaccination

Ett snabbschema, eller ”3+1 schema”, innebär att barnet får tre primärdoser av hexavalent- och pneumokockvaccin med start tidigast vid 6 veckors ålder och med minst fyra veckors mellanrum som följs av boosterdos vid 12 månaders ålder. Ett snabbschema kan ges på barnavårdcentralen till barn som behöver ett tidigare skydd, till exempel innan resa före 2,5 månads ålder.

Exempel på när snabbschema kan vara aktuellt:

• Inför resa till länder utanför Europa, Nordamerika, Japan, Australien, Nya Zealand, om barnet inte hinner få två primärdoser enligt ordinarie schema (d.v.s. resa innan 4 månaders ålder). För att vaccinationen ska ha god effekt ska det helst hinna gå två veckor efter andra dosen.
• Inför resa i Europa, utanför Norden om resan innebär att barnet inte hinner få sin första primärdos vid tidigast 2,5 månaders ålder innan avresa eller om resans längd innebär att andra primärdosen vid 5 månaders ålder blir påtagligt försenad.

Tuberkulosvaccination inför resa

Vaccination mot tuberkulos erbjuds till barn i särskild definierad riskgrupp vid 6 månaders ålder, se tabell Vaccin för särskilda riskgrupper. För barn som ska resa till riskland före 6 månaders ålder och ha nära kontakt med lokalbefolkningen behövs en individuell bedömning om tidigareläggning av vaccin. Region Stockholms barnhälsovård har ett flödesschema till stöd för en sådan bedömning. I möjligaste mån ska en eventuell tidigareläggning av BCG-vaccination förläggas till efter 4 veckors ålder då SCID-screening är genomförd och efter sedvanlig riskbedömning med hjälp av föräldraformulär inför BCG-vaccination. Läs mer i Kunskapsstöd för vårdgivares avsnitt BCG-vaccination. För BCG-vaccination inför resa före 4 veckors ålder rekommenderas en individuell bedömning av risk-nytta av vaccination i samråd med läkare.

Extrados av polio inför resa

På grund av fortsatt förekomst av polio i vissa länder har WHO utfärdat tillfälliga rekommendationer för länder som utgör en risk för internationell spridning. Rekommendationerna och de aktuella länderna uppdateras löpande. Enligt dessa rekommendationer ska resenärer som vistas längre än fyra veckor i dessa länder ha fått poliovaccin fyra veckor till tolv månader innan de lämnat landet. Barn under 1 år som ska resa till dessa länder bör ha fått sina primärdoser (två primärdoser enligt ordinarie schema alternativt tre primärdoser enligt snabbschema), innan avresa. Barn mellan 2 och 4 år som ska åka till de aktuella riskländerna behöver en extrados polio som ligger utanför det allmänna vaccinationsprogrammet. De barn som fyllt 4 år kan istället för en extrados polio erbjudas en tidigarelagd femårsvaccination på BVC. Målsmän som reser med barn till dessa länder behöver kunna uppvisa vaccindokumentation vid förfrågan till exempel på flygplats vid hemresa.

Övriga vaccin

TBE-vaccin och vattkoppsvaccin är inte specifika resevaccin och ingår inte heller i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Mer information angående vilka barn som rekommenderas dessa vaccin finns under länkarna nedan.

Epidemiologi och vaccinstatistik för det allmänna barnvaccinationsprogrammet

Varje år sammanställs vaccinstatistik både på nationell och regional nivå. Alla BVC-enheter i Sverige ska rapportera in vaccinstatistik till det nationella vaccinregistret på Folkhälsomyndigheten som sammanställer nationell vaccinsstatistik samt statistik på inrapporterade sjukdomsfall i sin årsrapport. Vaccinstatistik från Regionens BVC-enheter sammanställs i Barnhälsovårdens årsrapport för Region Stockholm. Vaccinstatistik från skolhälsovården sker via direktöverföring eller via Svevac från digitala elevjournalen till vaccinationsregistret. Länkar till rapporterna finns i tabellen nedan.

Frågor om vaccinsäkerhet och vaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet

I dagens informationssamhälle är det ibland svårt att hitta fram till pålitlig och vetenskapligt grundad information om vaccin så att föräldrar kan göra ett informerat val för eller med sina barn. Barnhälsovårdsenheten i Region Stockholm har tagit fram riktlinjer för handläggning av föräldrafrågor med syftet att föräldrar som vill lära sig mer i möjligaste mån ska känna att de får svar på sina frågor. För föräldrar som har många frågor eller överväger att inte vaccinera sina barn finns ett informationsblad samt två informativa avsnitt om vaccin i BVC-podden.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer