Barnvaccinationer

^1. I september 2019 infördes rotavirusvaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet. Region Stockholm har erbjudit vaccinet sedan 2014. Rekommendationen gäller för barn födda från 2013.

^2. Införandet av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet prövades av regeringen 2016 baserat på underlag från Folkhälsomyndigheten. Förslaget fick avslag av regeringen 2017 och ingår därför inte i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Samtidigt står Folkhälsomyndigheten fast vid att rekommendera vaccin mot hepatit B till alla barn under 1 år vilket samtliga regioner tagit fasta på. Hepatit B-vaccin erbjuds även enligt särskilda indikationer till barn med födande förälder som bär på smitta.

^3. Vaccin mot humant papillomvirus, HPV, erbjuds sedan 2010 till flickor. Det allmänna vaccinationsprogrammet utökades till att även täcka pojkar under hösten 2020.

^4. Vaccination mot tuberkulos med BCG-vaccin ska erbjudas via BVC till särskilda riskgrupper i åldrarna 0–6 år. Se även nedan information om tuberkulintest. 

Komplettering av vaccination

Vilka vacciner saknar barnet?

Ibland möter barnavårdscentralen (BVC) och elevhälsan barn som inte följt eller haft långa avbrott från det svenska vaccinationsprogrammet. Ofta rör det sig om barn som påbörjat ett annat vaccinationsschema innan de flyttat till Sverige. I många fall behöver vaccinationsschemat kompletteras.

Att exakt identifiera vilka vaccin barnet fått är inte alltid lätt. I möjligaste mån baseras vaccinhistoriken på utländska vaccinkort i kombination med WHO:s förteckning över vaccinationsschema i olika länder, WHO Immunization Data portal. Observera att vaccinkombinationen i pentavalenta vaccin kan skilja sig mellan olika tillverkare. Om skriftlig dokumentation saknas men föräldrarna har vetskap om tidigare vaccinationer eller att barnet följt landets vaccinationsschema, rekommenderas att man utgår från dessa uppgifter. Se Folkhälsomyndighetens vägledning.

Serologier för komplettering av vaccin

Det går i de flesta fall att avstå serologiundersökning inför komplettering av vaccinationer. Serologin visar endast om det finns antikroppar (det vill säga om barnet fått minst en dos) och kan inte användas för att avgöra antalet doser. För MPR-vaccin gäller att en extrados vaccin med fördel kan erbjudas om osäkerhet råder.

För de nyanlända barn som genomgått en hälsoundersökning kan hepatit B-serologi (anti-HBs, antiHBc, HBsAg) ge vägledning rörande tidigare givna vacciner eller infektion.

Vilka vaccin ska ingå i kompletteringen?

Efter att barnets vaccinationsstatus har bedömts är nästa steg att identifiera vilka vaccin som saknas eller behöver kompletteras. Folkhälsomyndighetens riktlinjer och åldersspecifika tabeller i Vaccination av barn och ungdomar rekommenderas i första hand som stöd för denna bedömning.

Kombination av olika vacciner

Information om kombination av olika vacciner finns i Allmän information om vaccinationer.

Vaccin för särskilda riskgrupper

Utöver det universella allmänna vaccinationsprogrammet rekommenderas extra vaccin till vissa barn och ungdomar som tillhör särskilda riskgrupper. Anledningen till att alla vaccin inte finns tillgängliga för alla barn bygger på en noggrann avvägning mellan risk och nytta av vaccinet för det enskilda barnet samt samhället i stort.

I tabellen nedan finns en lista på olika riskgrupper samt användbara länkar med mer information kring riskgruppsvaccinationer. Här finns även information om vaccination mot tuberkulos samt PPD-test på BVC.

Vilka barn kan vaccineras?

Frågan om huruvida olika vaccin är säkra för barn med olika riskfaktorer förekommer ofta på BVC och i skolan. Ett generellt förhållningssätt är att barn med kroniska sjukdomar eller syndrom ska vaccineras i samråd med ansvarig läkare.

Vaccination av allergiska barn

Spår av ämnen som aluminium, gelatin och ägg finns i vissa vaccin och kan i sällsynta fall ge upphov till allergiska reaktioner. Äggproteininnehållet i MPR- och TBE-vaccin anses vara så lågt att det endast är barn som tidigare fått anafylaxi efter intag av, eller efter kontakt med (till exempel inhalation) spårmängder av ägg som bör bedömas av specialistläkare inför vaccination till exempel på BUMM eller vaccinationsmottagningen på Sachsska barnsjukhuset. Större varsamhet krävs vid vaccination med vaccin mot gula febern till barn med äggallergi. Läs mer om detta och andra allergier (gelatin och aluminium) i Barnläkarföreningens vaccinriktlinjer vid allergifrågeställning.

Vaccination vid nedsatt immunförsvar

Levande försvagade vaccin är kontraindicerade för barn och ungdomar med försvagat immunförsvar, barn som utreds för en immunbristsjukdom eller tar läkemedel som nedsätter immunförsvaret. Idag finns följande levande försvagade vaccin som används för barn och ungdomar i Sverige: vaccin mot rotavirus, tuberkulos, mässling–röda hund–påssjuka, vattkoppor, visst influensavaccin samt vaccin mot gula febern. Om någon i familjen har en svår immunbrist bör rotavirusvaccin, BCG-vaccin eller levande influensavaccin endast ges efter individuell bedömning.

Screening av nyfödda för svår kombinerad immunbrist (SCID) infördes i juli 2019 och medför att allvarliga immunbrister kan identifieras tidigare och att risken för att vaccinera ett barn med oupptäckt immunbrist minskar. Det är viktigt att notera att ett antal svåra immunbrister inte täcks av SCID-screening och att sedvanlig riskbedömning inför rotavirus- och BCG-vaccination bör följas.

Barn som exponerats för immunhämmande medicin under graviditet

Se även Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel i Rikshandboken.

En ny växande grupp är barn till födande förälder som stått på immunhämmande läkemedel under graviditeten. Det kan röra sig om till exempel TNF-alfa-hämmare som tas som behandling mot autoimmuna sjukdomar såsom reumatiska sjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar och där effekten kan ha gått över till barnet. Det går bra att ge avdödade vaccin till dessa barn (exempel på avdödade vaccin är Hexyon, Tetravac, Prevnar 13, Synflorix och Vaxneuvance). Särskild försiktighet krävs inför vaccination med levande försvagade vaccin som sker innan 12 månaders ålder såsom rotavirusvaccination, tidigarelagd MPR-vaccination inför resa, samt BCG-vaccination. Inför ställningstagande till levande vaccin i tidig ålder till barn där den födande föräldern tagit immunhämmande medicin under graviditeten se Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel, i mer komplexa fall rekommenderas vaccinationsteamet/barnallergi­mottagningen på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för råd.

Barn som exponerats för immunhämmande medicin under amning

Se även Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel i Rikshandboken.

Barn som får bröstmjölk från förälder som medicinerar med immunhämmande läkemedel kan påverkas av den immunhämmande effekten. Huruvida barnet påverkas och grad av påverkan behöver bedömas individuellt i samråd med förälderns behandlande läkare. Stöd kan också erhållas genom information i Rikshandboken, i mer komplexa fall från vaccinationsmottagningen på Sachsska barnsjukhuset (vid Allergimottagningen). Janusmed amning är en informationskälla om hur olika läkemedel överförs till ammande barn.

Vaccination av barn under utredning för hiv

För riktlinjer och rekommendationer se Hiv-infekterade barn – Kunskapsstöd för vårdgivare.

Övriga vaccin och vaccination inför resa till barn och ungdomar

Vaccination av barn utanför det allmänna barnvaccinationsprogrammet handlar främst om vad barnet behöver inför resa samt vaccin mot vattkoppor och TBE. Resevaccinationer är angeläget för vissa resmål i första hand i länder utanför Europa och Nordamerika.

Det är vanligt att familjer reser med sina nyfödda barn. För bästa möjliga planering är det lämpligt att BHV-sjuksköterskan redan vid första kontakten med familjen frågar om de planerar att resa inom en snar framtid. Vaccinationer kan behöva tidigareläggas, till exempel vid resor utanför Norden, men behovet av tidigareläggning och antal doser som behövs inför resa bör avgöras individuellt.

Här nedan följer en sammanfattning av resevaccinfrågor som kan uppkomma på barnavårdscentralen. Det går att läsa allmänt om resevacciner i avsnittet Resevaccinationer samt på Folkhälsomyndighetens hemsida genom länkar nedan. Resevaccinationsmottagningar håller sig uppdaterade beträffande aktuella rekommendationer och vad resenärer bör ta hänsyn till beroende på resmål.

Påskyndat schema inför resa

Ett påskyndat, eller ”3+1 schema”, innebär att barnet får tre primärdoser av hexavalent- och pneumokockvaccin med start tidigast vid 6 veckors ålder och med minst fyra veckors mellanrum som följs av en boosterdos efter minst 6 månader. Se information i Rikshandboken.

Tuberkulosvaccination inför resa

Vaccination mot tuberkulos erbjuds till barn i särskild definierad riskgrupp vid 6 veckors ålder (intervall 4–8 veckors ålder) på BVC, se Vaccinationsrekommendationer för riskgrupper. Region Stockholms barnhälsovård har ett flödesschema till stöd för bedömning. I möjligaste mån ska BCG-vaccination förläggas till efter 4 veckors ålder då SCID-screening är genomförd och efter sedvanlig riskbedömning med hjälp av föräldraformulär inför BCG-vaccination. Läs mer på Regionala riktlinjer – Kunskapsstöd för vårdgivare om BCG-vaccination. För BCG-vaccination inför resa före 4 veckors ålder rekommenderas en individuell bedömning av risk-nytta av vaccination i samråd med läkare.

Mässlingsprofylax inför resa

Mässlingsvaccination i Sverige sker enligt det ordinarie vaccinationsprogrammet med första dosen vid 18 månaders ålder. Om risken för exponering av mässling bedöms ökad vid utlandsresa eller pågående lokalt utbrott kan det ändå vara motiverat att vaccinera barn i tidigare ålder än 18 månader. Yngre barn har ofta kvar maternella antikroppar som överförts via placenta. Dessa kan kvarstå upp till ett års ålder och minska effekten av en tidigarelagd MPR-vaccination.

På BVC erbjuds MPR-vaccin från 12 månaders ålder. Tidigare vaccination än 12 månader betraktas som reseprofylax och sker efter en riskbedömning och läkarordination, till egen kostnad, på resevaccinationsmottagning vid tidigast 6 månaders ålder. Observera att om första dosen ges före 12 månaders ålder ska fortfarande de ordinarie doserna vid 18 månader liksom i årskurs 1–2 ges enligt vaccinationsschemat.

Extrados av poliovaccin inför resa

På grund av fortsatt förekomst av polio i vissa riskländer har WHO utfärdat tillfälliga rekommendationer för länder som utgör en risk för internationell spridning. Rekommendationerna och de aktuella länderna uppdateras löpande. Enligt dessa rekommendationer ska resenärer som vistas längre än fyra veckor i dessa länder ha fått poliovaccin fyra veckor till tolv månader innan de lämnat landet. Barn under 1 år som ska resa till dessa länder bör ha fått sina primärdoser (två primärdoser enligt ordinarie schema alternativt tre primärdoser enligt snabbschema), innan avresa. Barn mellan 2 och 4 år som ska åka till de aktuella riskländerna behöver en extrados polio som ligger utanför det allmänna vaccinationsprogrammet. De barn som fyllt 4 år kan istället för en extrados polio erbjudas en tidigarelagd femårsvaccination på BVC. Målsmän som reser med barn till dessa länder behöver kunna uppvisa vaccindokumentation vid förfrågan till exempel på flygplats vid hemresa.

Övriga vaccin

TBE och vattkoppsvaccin ingår inte i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Mer information angående vilka barn som rekommenderas dessa vaccin finns under länkarna nedan.

Epidemiologi och vaccinstatistik för det allmänna barnvaccinationsprogrammet

Varje år sammanställs vaccinstatistik både på nationell och regional nivå. Alla BVC-enheter i Sverige ska rapportera in vaccinstatistik till det nationella vaccinregistret på Folkhälsomyndigheten som sammanställer nationell vaccinsstatistik samt statistik på inrapporterade sjukdomsfall i sin årsrapport. Vaccinstatistik från Regionens BVC-enheter sammanställs i Barnhälsovårdens årsrapport för Region Stockholm. Vaccinstatistik från elevhälsans medicinska insats sker via direktöverföring från digitala elevjournalen till vaccinationsregistret. Länkar till rapporterna finns i tabellen nedan.

Frågor om vaccinsäkerhet och vaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet

Barnhälsovårdsenheten i Region Stockholm har tagit fram riktlinjer för handläggning av föräldrafrågor med syftet att föräldrar som vill lära sig mer i möjligaste mån ska känna att de får svar på sina frågor. För föräldrar som har många frågor eller överväger att inte vaccinera sina barn finns ett informationsblad samt två informativa avsnitt om vaccin i BVC-podden.