Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Barnvaccinationer

Aktuell information med länkar om barnvaccin

Denna text riktar sig till verksamheter som vaccinerar barn och ungdomar inom Region Stockholm. Här finns aktuella länkar till informativ och expertgranskad kunskap om vaccin, vaccinsäkerhet och vaccinrekommendationer.

Tre huvudkällor för vaccininformation återkommer i länkarna nedan. Folkhälsomyndigheten har uppdrag från staten att förse professionen med vetenskapligt baserade underlag och lagbundna föreskrifter om vaccin i det nationella vaccinationsprogrammet. Vaccinriktlinjerna i Rikshandboken tas fram av de regionala barnhälsovårdsenheternas nationella vaccingrupp och är en praktisk applicering av Folkhälsomyndighetens föreskrifter för barn i förskoleålder riktat till barnavårdscentraler nationellt. Regionspecifika riktlinjer för Stockholm finns på Vårdgivarguiden och tas fram av Barnhälsovårdsenheten i Region Stockholm och Smittskydd Stockholm.

Information om det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar

I det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar ingår vaccin mot elva sjukdomar.

Barnvaccinationsprogrammet i Region Stockholm.

1. I september 2019 infördes rotavirusvaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet. Region Stockholm har erbjudit vaccinet sedan 2014. Rekommendationen gäller för barn födda från 2013.

2. Införandet av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet prövades av regeringen 2016 baserat på underlag från Folkhälsomyndigheten. Förslaget fick avslag av regeringen 2017 och ingår därför inte i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Samtidigt står Folkhälsomyndigheten fast vid att rekommendera vaccin mot hepatit B till alla barn under 1 år vilket samtliga regioner tagit fasta på. Hepatit B-vaccin erbjuds även enligt särskilda indikationer till barn med födande förälder som bär på smitta.

3. Vaccin mot humant papillomvirus, HPV, erbjuds sedan 2010 till flickor. Det allmänna vaccinationsprogrammet utökades till att även täcka pojkar under hösten 2020.

4. Vaccination mot tuberkulos med BCG-vaccin ska erbjudas via BVC till särskilda riskgrupper i åldrarna 0–6 år. Se även nedan information om tuberkulintest. 

Komplettering av vaccination

Vilka vacciner saknar barnet?

Ibland möter barnavårdscentralen (BVC) och elevhälsan barn som inte följt eller haft långa avbrott från det svenska vaccinationsprogrammet. Ofta rör det sig om barn som påbörjat ett annat vaccinationsschema innan de flyttat till Sverige. I många fall behöver vaccinationsschemat kompletteras.

Att exakt identifiera vilka vaccin barnet fått är inte alltid lätt. I möjligaste mån baseras vaccinhistoriken på utländska vaccinkort i kombination med WHO:s förteckning över vaccinationsschema i olika länder, WHO Immunization Data portal. Observera att vaccinkombinationen i pentavalenta vaccin kan skilja sig mellan olika tillverkare. Om skriftlig dokumentation saknas men föräldrarna har vetskap om tidigare vaccinationer eller att barnet följt landets vaccinationsschema, rekommenderas att man utgår från dessa uppgifter. Se Folkhälsomyndighetens vägledning.

Serologier för komplettering av vaccin

Det går i de flesta fall att avstå serologiundersökning inför komplettering av vaccinationer. Serologin visar endast om det finns antikroppar (det vill säga om barnet fått minst en dos) och kan inte användas för att avgöra antalet doser. För MPR-vaccin gäller att en extrados vaccin med fördel kan erbjudas om osäkerhet råder.

För de nyanlända barn som genomgått en hälsoundersökning kan hepatit B-serologi (anti-HBs, antiHBc, HBsAg) ge vägledning rörande tidigare givna vacciner eller infektion.

Vilka vaccin ska ingå i kompletteringen?

Efter att barnets vaccinationsstatus har bedömts är nästa steg att identifiera vilka vaccin som saknas eller behöver kompletteras. Folkhälsomyndighetens riktlinjer och åldersspecifika tabeller i Vaccination av barn och ungdomar rekommenderas i första hand som stöd för denna bedömning.

Länkar med verktyg som kan vara till hjälp vid komplettering av vaccinscheman

Källa

Innehåll

European Centre for Disease Control

Vaccinscheman i EU länder

Folkhälsomyndigheten

Vaccination av barn och ungdomar – vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer.

Rikshandboken

Kombination av vaccin i nationella barnvaccinationsprogrammet och påskyndat vaccinationsschema

World Health Organisation

Vaccinscheman i olika länder globalt
Finns också som app via Google play: Immunization Summary. Notera att schemat som presenteras är det aktuella schemat och kan skilja sig från det som barnet tidigare genomgått.


Kombination av olika vacciner

Information om kombination av olika vacciner finns i Allmän information om vaccinationer.

Vaccin för särskilda riskgrupper

Utöver det universella allmänna vaccinationsprogrammet rekommenderas extra vaccin till vissa barn och ungdomar som tillhör särskilda riskgrupper. Anledningen till att alla vaccin inte finns tillgängliga för alla barn bygger på en noggrann avvägning mellan risk och nytta av vaccinet för det enskilda barnet samt samhället i stort.

I tabellen nedan finns en lista på olika riskgrupper samt användbara länkar med mer information kring riskgruppsvaccinationer. Här finns även information om vaccination mot tuberkulos samt PPD-test på BVC.

Vaccin för särskilda riskgrupper

Vaccin

Indikation hos barn och ungdomar

Ansvarig vårdgivare för vaccinationen

Hexavalent vaccin: extra dos mellan 6 och 10 veckors ålder.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för vaccination av prematura barn

  • Barn födda före graviditetsvecka 32.


Neonatalenheter och barnsjukhus.

Vaccin mot hepatit B
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hepatit B vaccination

  • Alla spädbarn på BVC oavsett ursprung födda efter 1:a oktober 2012.
  • Barn och ungdomar upp till 18 år med ursprung från medel- eller högendemiska länder.
  • Mor med hepatit B. Vaccineras med start på BB enligt särskilt schema.
  • Syskon till adoptivbarn från medel- eller högendemiska länder.

BVC för barn 0–5 år. Ges via särskilda VC för barn 6–20 år.

Vaccin mot influensa
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för influensavaccination
Från 6 månaders ålder

  • Kronisk hjärt- eller lungsjukdom eller tillstånd som medför nedsättning av lungfunktionen.
  • Kronisk lever- eller njursvikt.
  • Diabetes mellitus.
  • Tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar.

Ansvarig barnklinik eller vårdcentral.

Vaccin mot meningokocker
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för meningokockvaccination

  • Aspleni/hypospleni.
  • Allvarlig komplementdefekt.
  • Immunbristsjukdomar.
  • Behandling med vissa biologiska läkemedel som påverkar komplementsystemet.

Ansvarig barnklinik eller vårdcentral. Ej subventionerat.

Vaccin mot pneumokocker: utvidgad vaccination
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för pneumokockvaccination
Från 2 års ålder

  • Kronisk hjärt- eller lungsjukdom eller tillstånd som medför nedsättning av lungfunktionen.
  • Cochleaimplantat, likvorläckage eller barriärskada till följd av kirurgi eller trauma mot skallen.
  • Diabetes mellitus.
  • Aspleni/­hypospleni.

Ansvarig barnklinik eller vårdcentral. Subventionerat under kampanjtiden för influensa­vaccinationer (i regel november till februari).

Vaccin mot tuberkulos
BCG-vaccin på BVC Region Stockholm

PPD-test inför BCG-vaccination Region Stockholm

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för tuberkulosvaccination

  • Ursprung i riskland för tuberkulos: vaccination från 6 veckors ålder.
  • Tillhör socialt utsatt grupp som riskerar trångboddhet eller hemlöshet. Till exempel barn som är gömda, barn till familjer utan fast bostad eller asylsökande som riskerar att utvisas.
  • Inför resa/längre vistelse i riskland: erbjuds 6 veckor innan resa till barn 0–5 år enligt flödesschema och efter sedvanlig riskbedömning.
  • Anhörig med tuberkulos: vaccination efter rekommendation av smittspårande/behandlande tbc-läkare på vuxen- eller barn-tbc mottagning.

BVC för barn 0–5 år.

Vaccin mot covid-19

Behandlande läkare



Vilka barn kan vaccineras?

Frågan om huruvida olika vaccin är säkra för barn med olika riskfaktorer förekommer ofta på BVC och i skolan. Ett generellt förhållningssätt är att barn med kroniska sjukdomar eller syndrom ska vaccineras i samråd med ansvarig läkare.

Vaccination av allergiska barn

Spår av ämnen som aluminium, gelatin och ägg finns i vissa vaccin och kan i sällsynta fall ge upphov till allergiska reaktioner. Äggproteininnehållet i MPR- och TBE-vaccin anses vara så lågt att det endast är barn som tidigare fått anafylaxi efter intag av, eller efter kontakt med (till exempel inhalation) spårmängder av ägg som bör bedömas av specialistläkare inför vaccination till exempel på BUMM eller vaccinationsmottagningen på Sachsska barnsjukhuset. Större varsamhet krävs vid vaccination med vaccin mot gula febern till barn med äggallergi. Läs mer om detta och andra allergier (gelatin och aluminium) i Barnläkarföreningens vaccinriktlinjer vid allergifrågeställning.

Vaccination vid nedsatt immunförsvar

Levande försvagade vaccin är kontraindicerade för barn och ungdomar med försvagat immunförsvar, barn som utreds för en immunbristsjukdom eller tar läkemedel som nedsätter immunförsvaret. Idag finns följande levande försvagade vaccin som används för barn och ungdomar i Sverige: vaccin mot rotavirus, tuberkulos, mässling–röda hund–påssjuka, vattkoppor, visst influensavaccin samt vaccin mot gula febern. Om någon i familjen har en svår immunbrist bör rotavirusvaccin, BCG-vaccin eller levande influensavaccin endast ges efter individuell bedömning.

Screening av nyfödda för svår kombinerad immunbrist (SCID) infördes i juli 2019 och medför att allvarliga immunbrister kan identifieras tidigare och att risken för att vaccinera ett barn med oupptäckt immunbrist minskar. Det är viktigt att notera att ett antal svåra immunbrister inte täcks av SCID-screening och att sedvanlig riskbedömning inför rotavirus- och BCG-vaccination bör följas.

Barn som exponerats för immunhämmande medicin under graviditet

Se även Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel i Rikshandboken.

En ny växande grupp är barn till födande förälder som stått på immunhämmande läkemedel under graviditeten. Det kan röra sig om till exempel TNF-alfa-hämmare som tas som behandling mot autoimmuna sjukdomar såsom reumatiska sjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar och där effekten kan ha gått över till barnet. Det går bra att ge avdödade vaccin till dessa barn (exempel på avdödade vaccin är Hexyon, Tetravac, Prevnar 13, Synflorix och Vaxneuvance). Särskild försiktighet krävs inför vaccination med levande försvagade vaccin som sker innan 12 månaders ålder såsom rotavirusvaccination, tidigarelagd MPR-vaccination inför resa, samt BCG-vaccination. Inför ställningstagande till levande vaccin i tidig ålder till barn där den födande föräldern tagit immunhämmande medicin under graviditeten se Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel, i mer komplexa fall rekommenderas vaccinationsteamet/barnallergi­mottagningen på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset för råd.

Barn som exponerats för immunhämmande medicin under amning

Se även Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel i Rikshandboken.

Barn som får bröstmjölk från förälder som medicinerar med immunhämmande läkemedel kan påverkas av den immunhämmande effekten. Huruvida barnet påverkas och grad av påverkan behöver bedömas individuellt i samråd med förälderns behandlande läkare. Stöd kan också erhållas genom information i Rikshandboken, i mer komplexa fall från vaccinationsmottagningen på Sachsska barnsjukhuset (vid Allergimottagningen). Janusmed amning är en informationskälla om hur olika läkemedel överförs till ammande barn.

Vaccination av barn under utredning för hiv

För riktlinjer och rekommendationer se Hiv-infekterade barn – Kunskapsstöd för vårdgivare.

Övriga vaccin och vaccination inför resa till barn och ungdomar

Vaccination av barn utanför det allmänna barnvaccinationsprogrammet handlar främst om vad barnet behöver inför resa samt vaccin mot vattkoppor och TBE. Resevaccinationer är angeläget för vissa resmål i första hand i länder utanför Europa och Nordamerika.

Det är vanligt att familjer reser med sina nyfödda barn. För bästa möjliga planering är det lämpligt att BHV-sjuksköterskan redan vid första kontakten med familjen frågar om de planerar att resa inom en snar framtid. Vaccinationer kan behöva tidigareläggas, till exempel vid resor utanför Norden, men behovet av tidigareläggning och antal doser som behövs inför resa bör avgöras individuellt.

Här nedan följer en sammanfattning av resevaccinfrågor som kan uppkomma på barnavårdscentralen. Det går att läsa allmänt om resevacciner i avsnittet Resevaccinationer samt på Folkhälsomyndighetens hemsida genom länkar nedan. Resevaccinationsmottagningar håller sig uppdaterade beträffande aktuella rekommendationer och vad resenärer bör ta hänsyn till beroende på resmål.

Påskyndat schema inför resa

Ett påskyndat, eller ”3+1 schema”, innebär att barnet får tre primärdoser av hexavalent- och pneumokockvaccin med start tidigast vid 6 veckors ålder och med minst fyra veckors mellanrum som följs av en boosterdos efter minst 6 månader. Se information i Rikshandboken.

Tuberkulosvaccination inför resa

Vaccination mot tuberkulos erbjuds till barn i särskild definierad riskgrupp vid 6 veckors ålder (intervall 4–8 veckors ålder) på BVC, se Vaccinationsrekommendationer för riskgrupper. Region Stockholms barnhälsovård har ett flödesschema till stöd för bedömning. I möjligaste mån ska BCG-vaccination förläggas till efter 4 veckors ålder då SCID-screening är genomförd och efter sedvanlig riskbedömning med hjälp av föräldraformulär inför BCG-vaccination. Läs mer på Regionala riktlinjer – Kunskapsstöd för vårdgivare om BCG-vaccination. För BCG-vaccination inför resa före 4 veckors ålder rekommenderas en individuell bedömning av risk-nytta av vaccination i samråd med läkare.

Mässlingsprofylax inför resa

Mässlingsvaccination i Sverige sker enligt det ordinarie vaccinationsprogrammet med första dosen vid 18 månaders ålder. Om risken för exponering av mässling bedöms ökad vid utlandsresa eller pågående lokalt utbrott kan det ändå vara motiverat att vaccinera barn i tidigare ålder än 18 månader. Yngre barn har ofta kvar maternella antikroppar som överförts via placenta. Dessa kan kvarstå upp till ett års ålder och minska effekten av en tidigarelagd MPR-vaccination.

På BVC erbjuds MPR-vaccin från 12 månaders ålder. Tidigare vaccination än 12 månader betraktas som reseprofylax och sker efter en riskbedömning och läkarordination, till egen kostnad, på resevaccinationsmottagning vid tidigast 6 månaders ålder. Observera att om första dosen ges före 12 månaders ålder ska fortfarande de ordinarie doserna vid 18 månader liksom i årskurs 1–2 ges enligt vaccinationsschemat.

Extrados av poliovaccin inför resa

På grund av fortsatt förekomst av polio i vissa riskländer har WHO utfärdat tillfälliga rekommendationer för länder som utgör en risk för internationell spridning. Rekommendationerna och de aktuella länderna uppdateras löpande. Enligt dessa rekommendationer ska resenärer som vistas längre än fyra veckor i dessa länder ha fått poliovaccin fyra veckor till tolv månader innan de lämnat landet. Barn under 1 år som ska resa till dessa länder bör ha fått sina primärdoser (två primärdoser enligt ordinarie schema alternativt tre primärdoser enligt snabbschema), innan avresa. Barn mellan 2 och 4 år som ska åka till de aktuella riskländerna behöver en extrados polio som ligger utanför det allmänna vaccinationsprogrammet. De barn som fyllt 4 år kan istället för en extrados polio erbjudas en tidigarelagd femårsvaccination på BVC. Målsmän som reser med barn till dessa länder behöver kunna uppvisa vaccindokumentation vid förfrågan till exempel på flygplats vid hemresa.

Övriga vaccin

TBE och vattkoppsvaccin ingår inte i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Mer information angående vilka barn som rekommenderas dessa vaccin finns under länkarna nedan.

Vacciner utanför det allmänna barnvaccinationsprogrammet

Källa

Innehåll

Vaccin mot TBE

Folkhälsomyndigheten

TBE-vaccin – vem rekommenderas vaccination?

Vårdgivarguiden

TBE-vaccin – information för Region Stockholm

Vaccin mot vattkoppor

Folkhälsomyndigheten

Vattkoppsvaccin – vem rekommenderas vaccination?

Epidemiologi och vaccinstatistik för det allmänna barnvaccinationsprogrammet

Varje år sammanställs vaccinstatistik både på nationell och regional nivå. Alla BVC-enheter i Sverige ska rapportera in vaccinstatistik till det nationella vaccinregistret på Folkhälsomyndigheten som sammanställer nationell vaccinsstatistik samt statistik på inrapporterade sjukdomsfall i sin årsrapport. Vaccinstatistik från Regionens BVC-enheter sammanställs i Barnhälsovårdens årsrapport för Region Stockholm. Vaccinstatistik från elevhälsans medicinska insats sker via direktöverföring från digitala elevjournalen till vaccinationsregistret. Länkar till rapporterna finns i tabellen nedan.

Epidemiologi och vaccinstatistik

Källa

Innehåll

Folkhälsomyndigheten

Barnvaccinationsprogrammet i Sverige – årsrapport

Barnhälsovårdsenheten Region Stockholm

Barnhälsovård i Stockholms län – årsrapport

Frågor om vaccinsäkerhet och vaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet

Barnhälsovårdsenheten i Region Stockholm har tagit fram riktlinjer för handläggning av föräldrafrågor med syftet att föräldrar som vill lära sig mer i möjligaste mån ska känna att de får svar på sina frågor. För föräldrar som har många frågor eller överväger att inte vaccinera sina barn finns ett informationsblad samt två informativa avsnitt om vaccin i BVC-podden.

Frågor om vaccin och vaccinsäkerhet

Källa

Innehåll

Folkhälsomyndigheten
Ingår i WHO Vaccine Safety Net

Frågor och svar om vaccin


Boken Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal innehåller information om sjukdomarna, fakta om vaccinerna, vaccinfrågor och farhågor.


Frågor och svar om vaccinsäkerhet

Läkemedelsverket

Så godkänns vacciner


Säkerhetsuppföljning av vacciner


Vad innehåller vacciner?


Information om tillsatser, säkerhet samt tillverkningsprocessen av vaccin.

Rikshandboken

Funderingar och tveksamhet till vaccinationer

Kunskapsstöd för vårdgivare

Handläggning på BVC när föräldrar har många frågor


Information till föräldrar som överväger att avstå vaccination till sitt barn

Oxford Vaccine Knowledge Project
Ingår i WHO Vaccine Safety Net

Ingående generell information om olika vaccin och vaccinsäkerhet på engelska

BVC-podden

Vaccin – därför är det så viktigt, avsnitt 11

Vaccin – vem ska jag lita på?, avsnitt 12

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer

Senast ändrad