Vaccination för vuxna

*Gäller i Region Stockholm till barn födda från 2014.
**Gäller i Region Stockholm till barn födda från 2013.

Mer information

Här finns ytterligare information om vaccinationer:

• Allmän information om vaccinationer
• Barnvaccinationer
• Resevaccinationer
• Vaccinationsrekommendationer för riskgrupper
• Beställningsrutiner och information kring upphandlade vacciner finns på Vårdgivarguiden
• För rekommendationer kring personalvaccination se Smittskydd Stockholms information på Vårdgivarguiden
• För rekommendationer kring personalvaccination om mässling se Vårdgivarguiden.

Kontraindikationer

• Vid akut infektionssjukdom med feber bör vaccinationen skjutas upp. Lindriga infektioner utgör dock inget hinder för vaccination.
• Överkänslighet mot någon av de beståndsdelar som ingår i vaccinet.
• Vid graviditet är levande vacciner kontraindicerade, se information från Kunskapscentrum för infektioner vid graviditet.
• Vid nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller läkemedel är levande vaccin. kontraindicerade. Avdödade vaccin kan ges men immunsvaret blir ofta sämre än hos immunokompetenta individer. Hos patienter med hiv, cytostatika, högdosbehandling med prednisolon (>20 mg/dag); inför och efter transplantation och vid primär immunbrist bör vaccination ske i samråd med behandlande läkare eller på specialiserad vaccinationsmottagning.

Försiktighet

• Komplikationer efter tidigare vaccinationer.
• Tidigare anafylaktisk reaktion, oavsett mot vad, är en relativ kontraindikation, som manar till försiktighet. Vaccination på allergimottagning bör övervägas.
• Kronisk inflammatorisk eller autoimmun sjukdom i aktivt skede. Vid svårare autoimmuna sjukdomar som till exempel SLE, MS och myastenia gravis rekommenderas diskussion med patientansvarig specialist.
• Vid svår neurologisk sjukdom rekommenderas kontakt med patientansvarig specialist före vaccination.
• Vid tveksamheter om sjukdomskaraktär och lämpligheten att vaccinera ska patientansvarig eller annan sakkunnig läkare rådfrågas.
• Graviditet, se Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.

Personer med ökad blödningsrisk

Se Allmän information om vaccinationer.

Vaccination av vuxna baserat på åldersgrupper

I vissa fall behöver vaccinationen mot sjukdomarna i barnvaccinationsprogrammet fyllas på under livet för att bibehålla skyddet. Det gäller vaccination mot stelkramp, difteri och kikhosta. Ovaccinerade individer bör erbjudas grundvaccination med fulldosvacciner medan påfyllnadsdoser kan ges med vaccin som innehåller lägre antigenhalter.

Andra smittsamma sjukdomar som det är viktigt att ha skydd mot är mässling, påssjuka och röda hund (MPR) där man hos vuxna som saknar immunitet bör ge två doser av MPR-vaccin. Åldersgruppen över 65 år är en grupp där åldern i sig utgör en riskfaktor för allvarlig sjukdom vilket gör att specifika vacciner rekommenderas.

1. Booster dTp rekommenderas vart 20:e år, booster vid 30–35 år samt 50–55
   år motsvarar perioder i livet då många blir föräldrar eller mor-far-föräldrar.
   För personer som har nära kontakt med spädbarn (<1 år) kan en boosterdos
   tidigareläggas för att minska risken för att barnet ska smittas med kikhosta.
   Det ska dock gå minst 10 år mellan doserna.
2. Vaccin mot säsongsinfluensa rekommenderas årligen från 65 års ålder.
   Friska gravida rekommenderas vaccination från och med graviditetsvecka 17.
   Så länge inte influensasäsongen startat kan vaccination skjutas på eftersom
   det nyfödda barnet får bättre skydd under sina första levnadsmånader ju
   senare under graviditeten vaccinet ges.
3. Pneumokockvaccin (Pneumovax), engångsdos, rekommenderas från 65 års
   ålder. Ingen revaccination.
4. Vaccin mot herpes zoster. Zostavax är ett levande vaccin som ges som en
   dos. Kan övervägas från 65 års ålder. Kan ej ges till immunsupprimerade.
5. Mässling-påssjuka-röda hund (MPR) rekommenderas till icke immuna
   personer, det vill säga personer som vet att de inte haft mässling och inte
   fått två doser vaccin. Det är framför allt hos personer födda 1960–1980 som
   det kan finnas osäkerhet kring immunitet.

Vaccin för alla över 18 års ålder

För mer information om sjukdomarna och vaccinerna se separat text i slutet av avsnittet.

Skydd mot difteri, stelkramp, och kikhosta
Påfyllnadsdos rekommenderas vart 20:e år, vid till exempel 30–35, 50–55, samt vid 65–75 års ålder. Minimitiden mellan två doser är tio år.

Skydd mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)
Personer som inte är immuna mot mässling rekommenderas vaccination med MPR-vaccin. Det gäller personer som vet att de ej haft sjukdomen och inte heller fått två doser vaccin. För personer som vuxit upp i Sverige är det framför allt hos de som är födda 1960–1980 som det kan finnas osäkerhet kring immuniteten.

För vuxna ovaccinerade rekommenderas två doser med minst en månad mellan doserna. Om osäkerhet finns om tidigare doser kan en extrados ges.

Vaccin för äldre (≥65 år)

Immunsystemet undergår åldersassocierade förändringar som ger en tilltagande försämring i förmågan att svara på infektioner och utveckla immunitet efter vaccination. Det immunologiska svaret på vaccination är därför ofta sämre hos äldre än hos unga vuxna, vilket för många av dagens vacciner leder till lägre skyddseffekt. Vaccinerna kan trots detta ofta mildra sjukdomens förlopp och ge skydd mot allvarliga komplikationer.

Många infektionssjukdomar drabbar äldre med underliggande sjukdomar mycket hårdare med både ökad morbiditet och mortalitet som följd. Återkommande exempel på detta är säsongsinfluensan, pneumokockinfektioner och TBE. Därför finns det särskilda skäl att vaccinera äldre, i vissa fall med ett förstärkt vaccinschema för att optimera vaccinationssvaret. Det finns inga hållpunkter för ökad andel vaccinationsbiverkningar hos äldre.

Skydd mot influensa
Influensavaccin: påfyllnadsdos varje år från 65 års ålder.

Se mer information i tabellen Vaccinationsrekommendationer friska vuxna ovan samt Vaccinationsrekommendationer för riskgrupper.

För mer information om influensavaccinationskampanjen, se Smittskydd Stockholm Vårdgivarguiden.

Skydd mot pneumokockinfektion
Från 65 års ålder rekommenderas en dos pneumokockvaccin (kolhydratvaccinet Pneumovax). Se mer information under Rekommendationer för riktad vuxenvaccination på Vårdgivarguiden.

Skydd mot bältros
Det finns två godkända vacciner (Zostavax och Shingrix) mot herpes zoster och dess komplikation postherpetisk neuralgi.

Vaccination av vuxna baserat på medicinska tillstånd och andra riskfaktorer

Se även Vaccinationsrekommendationer för riskgrupper.

Patienter med vissa kroniska sjukdomar

Skydd mot influensa
Se Smittskydd Stockholms information på Vårdgivarguiden kring den årliga influensakampanjen avseende vilka grupper som definieras som riskgrupper och erbjuds kostnadsfri vaccination under kampanjen. Som vårdgivare är det viktigt att inför varje influensasäsong påminna personer i riskgrupp att de ska vaccinera sig mot influensa. Se information om influensa på Vårdgivarguiden.

Skydd mot pneumokocker
Vid vissa kroniska sjukdomar som medför mycket hög risk för pneumokockinfektion rekommenderas vaccination både med konjugatvaccin (Prevenar 13) och rent kolhydratvaccin (Pneumovax). För denna grupp kan även revaccination med Pneumovax övervägas. Om båda vaccinerna ska ges ska om möjligt Prevenar 13 ges två månader innan Pneumovax. För detaljerad rekommendation och flödesschema för Region Stockholm se Vårdgivarguiden.

Patientgrupper med vissa riskfaktorer

Gravida – skydd mot influensa
Gravida definieras som riskgrupp för influensa och erbjuds därför kostnadsfri vaccination under kampanjen. För mer information se Smittskydd Stockholms information om säsongsinfluensa på Vårdgivarguiden.

Riskgrupper för meningokocksjukdom
Definierade riskgrupper med ökad risk för allvarlig (invasiv) meningokocksjukdom innefattar individer med avsaknad av mjälte (aspleni) eller funktionellt nedsatt mjältfunktion (hypospleni), individer med genetiska defekter i komplementsystemet och individer som behandlas med biologiska läkemedel med effekt på komplementsystemet (Soliris). För personer med immunbristsjukdomar behövs en individuell bedömning av risksituationen om preexpositionsprofylax med vaccin är indicerad.

Se Folkhälsomyndighetens information om förebyggande åtgärder mot meningokockinfektion.

Se även Vägledning för vaccination av vuxna patienter inför eller efter splenektomi på Janusinfo.

Riskgrupper för hepatit B
Vissa grupper med ökad risk för hepatit B-exposition erbjuds kostnadsfri hepatit B-vaccination (efter föregående provtagning för hepatit B). Se information om hepatit B på Vårdgivarguiden.

Riskgrupper för både hepatit A och B
Personer med intravenöst missbruk, män som har sex med män, samt personer som ingår i smittspårning erbjuds kostnadsfri vaccination mot hepatit A och B i Region Stockholm. Se ytterligare information om hepatit B på Vårdgivarguiden.

Riskgrupper för TBE
TBE-smitta finns huvudsakligen inom Upplands och Södermanlands skärgårdar samt delar av Mälaren. Fästingar trivs i gräs och skog där det är lite fuktigt. Särskilda riskområden är Södertörn, Södertäljeviken och de centrala delarna av Mälaren, men risk för smitta finns i hela skärgården, från Öregrund till Nyköpings skärgård. Smittan är förhållandevis ovanlig även i riskområdena. Det är framför allt fast boende och sommarboende som har insjuknat.

TBE-vaccination rekommenderas till barn och vuxna som vistas i naturen i länet. När vaccinering påbörjas efter 50 års ålder ska grundvaccinationen innehålla en extra dos. Smittskydd Stockholms information om TBE, inklusive vaccinationsschema finns på Vårdgivarguiden.

Om sjukdomarna och vaccinerna

Bältros (zoster)

Sjukdom
Herpes zoster orsakas av varicella zoster-virus. Första gången en person infekteras med varicella zoster-virus ger det vattkoppor. Därefter ”gömmer sig” viruset i sensoriska nervrötter. Det specifika immunförsvaret försämras med åldern, eller kan påverkas av viss medicinering, och när det når under en viss nivå av skyddande förmåga blommar infektionen ut igen i den nervrot som är angripen och ger bältros.

Bältros är vanligast hos äldre och incidensen ökar stadigt från 50 års ålder. Risken hos en person att få herpes zoster under en livstid har beräknats till 30 procent. Sjukdomen ger vanligen smärta och utslag i form av blåsor. Oftast sitter blåsorna på ena sidan av bålen, men bältros kan drabba alla delar av kroppen.

En vanlig komplikation är postherpetisk neuralgi med smärta i nerver som kvarstår mer än tre månader. Postherpetisk neuralgi är ett svårbehandlat smärttillstånd som drabbar cirka 10 procent av dem som får bältros. Incidensen av postherpetisk neuralgi och andra komplikationer ökar med åldern och ses framförallt efter 65–70 års ålder. Immunsuppression ökar risken för svår sjukdom. Generaliserad herpes zoster, det vill säga blåsor som sprider sig generellt på kroppen och ibland till inre organsystem är en mycket allvarlig komplikation hos patienter med grav immunbrist, till exempel efter cytostatikabehandlingar.

Sjukdomsförloppet kan förkortas med hjälp av antiviral medicinering om denna påbörjas inom 72 timmar efter debut av blåsor. Antiviral medicinering påverkar dock inte incidensen av postherpetisk neuralgi.

Vaccin
Det finns två godkända vacciner, Zostavax och Shingrix, mot herpes zoster och dess komplikation postherpetisk neuralgi. Zostavax ges i engångsdos medan Shingrix rekommenderas i två doser givna med två månaders intervall. Inga rekommendationer om påfyllnadsdos finns i nuläget. Shingrix finns inte tillgängligt för receptförskrivning eller rekvisition i Sverige.

Zostavax är ett levande försvagat vaccin mot herpes zoster och innehåller samma virusstam som vattkoppsvaccinet men i betydligt större mängd. Vaccinet är kontraindicerat för immunsupprimerade personer. Kliniska studier har visat att vaccination minskade incidensen av bältros med 65 procent hos personer 60–69 år och postherpetisk neuralgi med 67 procent. Skyddseffekten mot herpes zoster minskade med ökande ålder (38 procent i åldersgruppen >70 år) medan effekten mot postherpetisk neuralgi inte uppvisade någon åldersskillnad. Långtidsstudier har visat att vaccinskyddet sjunker successivt och efter sex år var effekten mot bältros mindre än 35 procent och efter nio till elva år kunde ingen skyddseffekt påvisas. Inga rekommendationer om påfyllnadsdos finns i nuläget.

Shingrix som godkändes 2018, men fortfarande inte finns tillgängligt för receptförskrivning eller rekvisition i Sverige, är ett avdödat vaccin mot bältros, ett så kallat subenhetsvaccin, och innehåller ett rekombinant varicella zoster-virus antigen, glykoprotein E (gE), och ett adjuvantsystem (AS01B). Kliniska studier har visat att vaccination minskade incidensen av bältros med över 96 procent hos personer 50–69 år och med över 91 procent hos personer över 70 år. Effekten mot postherpetisk neuralgi var 91 procent respektive 89 procent. Den höga skyddseffekten mot bältros var således oberoende av ålder. Uppföljningen av studierna var 3,7 år och långtidsdata på effekten saknas. Immunogenicitet har följts upp och visat att antikroppssvar och cellförmedlad immunitet sjönk något de första åren men fortfarande nio år efter vaccinationen var aktiviteten högre än innan vaccinationen.

Registreringsstudierna för Shingrix inkluderade bara immunkompetenta individer. Specifika studier av vaccinets säkerhet och effekt i olika immunsupprimerade populationer pågår.

Difteri

Sjukdom
Difteri är en allvarlig svalginfektion som i början liknar halsfluss, men som kan utvecklas till en svår infektion med stora beläggningar i svalget, vilket i sin tur kan leda till andningsbesvär. Difteribakterien utsöndrar ett toxin som kan orsaka hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Dödligheten i luftvägsdifteri är 5–10 procent. I Sverige förekommer difteri endast som enstaka importfall. Sjukdomen kan dock snabbt komma tillbaka vid otillräckligt skydd i befolkningen och då särskilt hos yngre och äldre vuxna.

Vaccin
Barn erhåller grundvaccination mot difteri i nationella vaccinationsprogrammet, men därefter krävs påfyllnadsdoser var 20:e år. Påfyllnadsdoser i vuxen ålder ges med vaccin med lägre antigenhalt. Monovalent vaccin mot enbart difteri finns inte längre på marknaden. Kombinationsvaccin mot stelkramp och difteri samt även mot stelkramp, difteri och kikhosta kan därför användas.

*Upphandlat i Region Stockholm.

Hepatit A

Sjukdom
Hepatit A-virus överförs via förorenat dricksvatten eller livsmedel. Inkubationstiden är sex veckor. Smitta kan även överföras från person till person vid nära kontakt. Vuxna utvecklar vid smitta feber och symtom på ikterus med leverpåverkan. Sjukdomen blir inte kronisk och den ger livslång immunitet, men cirka 1 procent utvecklar leversvikt som kan kräva levertransplantation.

Vaccin
Monovalenta vacciner mot hepatit A
Det finns tre godkända monovalenta vacciner mot hepatit A; Havrix, Vaqta samt Avaxim.

Skyddsdurationen efter två doser är minst 30 år.

*Upphandlat i Region Stockholm.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för vaccinationer