Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Smärtlindring

NOCICEPTIV SMÄRTA

Vad bör behandlas

Smärta är vanligt hos äldre, främst orsakad av olika muskuloskeletala sjukdomar såsom artros, osteoporos med sekundära frakturer samt ospecifik rygg och ledsmärta. Målet med smärtbehandling är en ökad livskvalitet och funktionsförbättring. Följ upp behandlingsresultaten.

All smärtbehandling ska vara individanpassad. Ta reda på utlösande moment till smärtan. Lägsta effektiva dos ska användas. Effekten ska utvärderas fortlöpande och behandlingen avslutas om behandlingsmålet inte nås.

Icke-farmakologisk behandling

Icke-farmakologisk behandling bör prövas först, såsom hjälpmedel och fysioterapi.

Vilka läkemedel bör användas

PARACETAMOL

paracetamol (Paracetamol …, Alvedon, Pamol, Panodil, Paracut)

Rekommenderad maxdos till äldre är 1 g x 3.

OPIOIDANALGETIKA
Behandling med opioider bör ske efter noggrant övervägande. Det är viktigt att skilja mellan opioidinducerad sedering, ångestlindring och analgesi. Individanpassad dosering ökar förutsättningarna för god effekt och minskar risken för biverkningar, bland annat sedering, kognitiva störningar och urinretention. Målet med behandlingen är funktionsförbättring och ökad livskvalitet.

Den läkare som inleder en opioidbehandling har det fortsatta behandlingsansvaret tills behandlingen avslutats eller ansvaret övertagits av en kollega.

Effektdurationen är förlängd hos äldre bland annat på grund av nedsatt njurfunktion. Börja med låg dos och anpassa doseringen för att undvika ackumulering. Vid eGFR <30 ml/min rekommenderas samråd med njurmedicin. Effekt och biverkningar bör utvärderas kontinuerligt.

morfin (Morfin ..., kortverkande tablett, inj)

morfin (Dolcontin, långverkande)

oxikodon (Oxycodone ..., OxyNorm, kortverkande tablett, inj)

oxikodon (Oxikodon Depot …, OxyContin, långverkande)

buprenorfin (Norspan plåster*)

*Vid sväljningsbesvär och stabil smärtsituation. Buprenorfin är inte njurfunktionsberoende.

Vid icke-akut opioidkänslig smärta kan behandling inledas med låg dos långverkande morfin 5–10 mg x 2, långverkande oxikodon 5 mg x 2 eller buprenorfin 5 µg/h. Depotberedningar får inte krossas.

Tänk på förstoppningsrisken vid opioidbehandling och ge alltid laxantia, t.ex. makrogol eller laktulos i förebyggande syfte. Natriumpikosulfat kan användas vid behov.

Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

  • Undvik tramadol – hög förekomst av biverkningar i form av illamående och CNS-symtom bland annat konfusion.
  • Undvik kodein – omvandlas till morfin innan analgetisk effekt. Stor individuell variation på grund av genetiska och åldersmässiga skäl.
  • COX-hämmare vid hjärt- och/eller njursvikt eller ulcusanamnes.
  • Morfin och oxikodon vid grav njursvikt.

När/ hur avsluta läkemedelsbehandling

All läkemedelsbehandling som inte har avsedd effekt ska avslutas. Ompröva och utvärdera med fokus på livskvalitet.

Opioider bör trappas ned efter längre tids användning och högre doser.

NEUROPATISK SMÄRTA

Vad bör behandlas

Till exempel smärtsam polyneuropati (exempelvis vid diabetes), postherpetisk neuralgi (PHN), eller post-stroke-smärta.

Gör om möjligt en smärtskattning för att kunna följa upp behandlingsresultaten.

Icke-farmakologisk behandling

Icke-farmakologisk behandling bör om möjligt prövas, till exempel TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering).

Vilka läkemedel bör användas

amitriptylin (Amitriptylin …, Saroten)

Beakta risken för kognitiva biverkningar och hjärtbiverkningar även vid låga doser.

Börja med 10 mg på kvällen, kan ökas veckovis med 10 mg. Dosen titreras individuellt utifrån effekt och biverkningar. För flertalet av patienterna räcker 10–30 mg.

Till sköra äldre med neuropatisk smärta som inte svarar på amitriptylin eller om amitriptylin är olämpligt kan en opioid i låg dos vara ett behandlingsalternativ. Behandlingen ska utvärderas.

Vid postherpetisk neuralgi kan lokalbehandling med plåster innehållande lokalanestetika övervägas eftersom risken för biverkningar med denna beredningsform är låg.

lidokain (Versatis plåster)

Trigeminusneuralgi
Karbamazepin är förstahandsval. Startdos 50 mg x 1. Obs! Kontraindicerat vid AV-block. Risk för hyponatremi. Individer med sydostasiatiskt ursprung ska genotypas för HLA-B*1502 då risken för Stevens-Johnsons syndrom är kraftigt förhöjd vid denna genotyp.

Vilka läkemedel/kombinationer bör användas med försiktighet/undvikas

Höga doser av tricykliska antidepressiva och antiepileptika.

När/hur avsluta läkemedelsbehandling

All läkemedelsbehandling som inte har avsedd effekt ska avslutas. Ompröva och utvärdera med fokus på livskvalitet. De flesta av läkemedlen har CNS­påverkan, varför bieffekterna måste vägas mot effekten.

Senast ändrad 2018-04-17