Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Hydroklortiazid fortsatt rekommenderat trots varningar för hudcancer

På grund av eventuell risk för icke-melanom cancer rekommenderar Läkemedelsverket och EMA att patienter som använder hydroklortiazid begränsar exponeringen för solljus, använder solskydd och kontrollerar huden regelbundet med avseende på eventuella hudförändringar och kontaktar läkare vid misstänkt hudförändring. Samma råd gäller till hela befolkningen.

 

I de flesta fall kan behandling med hydroklortiazid fortsätta. Om en patient tidigare har haft hudcancer eller har hög risk för hudcancer så bör man överväga val av lämpligt läkemedel och väga behandlingsvinsten mot risk. Om byte önskas till ett annat diuretikum av tiazidtyp rekommenderas bendroflumetiazid (Salures eller generika).

 

Vid måttlig hypertoni (160–179/100–109 mm Hg) utan andra riskfaktorer ses en 15–20 procent 10-årsrisk för stroke eller hjärtinfarkt. En systolisk blodtrycksökning med 20 mmHg över nivån 115/75 mmHg fördubblar risken att dö i hjärtkärlsjukdom [1]. Tiaziddiuretika är ett av förstahandsvalen vid farmakologisk behandling av hypertoni. Läkemedlen har god vetenskaplig dokumentation för prevention av hjärt-kärlkomplikationer och totalt sett en mild biverkningsprofil. Det är därför viktigt att inte i oträngt mål sätta ut hydroklortiazid i en välfungerande hypertonibehandling. Hydroklortiazid rekommenderas idag fortsatt i Kloka listan, som ett av olika förstahandsmedel vid behandling av hypertoni.

Läkemedelsverket har nyligen gått ut med information om risken för icke-melanom hudcancer (basalcellscancer och skivepitelcancer) i samband med längre tids användning av hydroklortiazid [2]. Bakgrunden är att den europeiska läkemedelsmyndigheten (European Medicines Agency, EMA) nyligen har utvärderat två stora danska observationella fall-kontroll studier som visat på en association mellan hydroklortiazid och icke-melanom hudcancer [3]. En association betyder dock inte säkert att det finns ett orsakssamband. Detta kan inte bedömas i observationella fall-kontroll studie. I en fall-kontroll studie kan bara oddskvoter beräknas vilket kan överskatta storleken på den eventuella riskökningen.

I studierna analyserades data på uthämtade läkemedel hos individer med icke-melanom cancer i huden (basalcellscancer och skivepitelcancer) respektive läppcancer jämfört med kontrollgrupper utan cancer [4, 5]. Risken för hudcancer ökade ju längre tid hydroklortiazid användes. Användning av hydroklortiazid 25 mg dagligen i mer än sex år jämfört med icke-användning var i den ena studien associerat med maximalt 30 procent högre risk för basalcellscancer (oddskvot 1,29, 95 % konfidensintervall 1,23–1,35) och maximalt fyra gånger högre risk för skivepitelcancer (oddskvot 3,98, 95 % konfidensintervall 3,68–4,31) [4]. Användning av hydroklortiazid (≥tre år, 25 mg dagligen) var i den andra studien associerat med maximalt fyra gånger högre risk för läppcancer (oddskvot 3,9, konfidensintervall 3,0–4,9) [5]. Antalet patienter med läppcancer var dock litet vilket ger en stor osäkerhet i de statistiska beräkningarna.

Bendroflumetiazid, som är ett diuretikum av tiazidtyp med likartad antihypertensiv effekt, visade i ovan nämnda studier inte på någon association med hudcancer. Orsaken förmodas bero på en större fotosensibiliserande potential av hydroklortiazid. En maximalt fyra gånger ökad risk för skivepitelcancer innebär en låg absolut riskökning för individen eftersom den absoluta risken för denna hudmalignitet är låg.

En svaghet med studierna är att man inte tog hänsyn till andra faktorer som kan påverka uppkomsten av hudcancer, exempelvis solexponering och hudtyp. Förekomst av tobaksrökning analyserades inte heller, trots att det är en riskfaktor för läppcancer.

Drabbar framförallt äldre

Basalcellscancer och skivepitelcancer drabbar framförallt äldre individer (medianålder vid insjuknandet 73 respektive 79 år) [6]. Riskfaktorer är solexponering, ljus hy, dålig pigmenteringsförmåga och långtidsbehandling med immunosuppressiva läkemedel hos organtransplanterade patienter [6].

Basalcellscancer (basaliom) bildar vanligen inte metastaser, behandlas med lokal excision, kan avlägsnas för gott hos de allra flesta patienter och har en mycket god prognos [6]. Varje år upptäcks i Sverige cirka 50 000 fall hos drygt 35 000 personer – 17 av 100 individer riskerar att få basalcellscancer före 75 års ålder. Skivepitelcancer drabbar ungefär 6 500 individer per år – 2 av 100 individer riskerar att få skivepitelcancer i huden före 75 års ålder. Skivepitelcancer har i regel mycket god prognos [6].

Hydroklortiazid finns som singelpreparat (Esidrex eller generika), i kombination med amilorid (Normorix, Sparkal, Amiloferm) , i kombination med vissa ACE-hämmare (till exempel enalapril och ramipril) och ARB (till exempel losartan, valsartan, kandesartan).

Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för hjärt-kärlsjukdomar

Källa

  1. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Måttligt förhöjt blodtryck uppdatering 2007. En systematisk litteraturöversikt. 2007. SBU-rapport nr 170/1U
  2. Läkemedelsverket. Risk för basalcellscancer och skivepitelcancer i huden vid längre tids användning av hydroklortiazid. Nyheter 2018-11-01
  3. PRAC. PRAC recommendations on signals. Adopted at the 3–6 September 2018 PRAC meeting. EMA/PRAC/595691/2018
  4. Pedersen SA, Gaist D, Schmidt SAJ, Hölmich LR, Friis S, Pottegård A. Hydrochlorothiazide use and risk of nonmelanoma skin cancer: A nationwide case-control study from Denmark. J Am Acad Dermatol. 2018 Apr;78(4):673-681
  5. Pottegård A, Hallas J, Olesen M, Svendsen MT, Habel LA, Friedman GD, Friis S. Hydrochlorthiazid use is strongly associated with risk of lip cancer. J Intern Med. 2017 Oct;282(4):322-331
  6. Socialstyrelsen och Cancerfonden. Cancer i siffror 2018. Populärvetenskapliga fakta om cancer.

Uppdaterad: 2018-11-22