Gå till innehåll

Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Behandla allergi och astma under graviditet och amning

Under pollensäsongen är det många som har frågor om vilka allergiläkemedel som kan användas under graviditet och amning. Här är en kunskapssammanställning från expertgruppen.

Natriumkromoglikat i till exempel ögondroppar kan utan begränsningar användas under graviditet [1]. Det gäller även antihistaminer i ögondroppar och nässpray i normal dosering [1].

Loratadin eller desloratadin förstahandsval vid behov av systemiskt antihistamin

Vid milda besvär av allergisk rinit hos icke-gravida rekommenderas i första hand antihistaminer. Det finns betryggande erfarenhet av användning av desloratadin och loratadin under graviditet, och ingenting tyder på en fosterskadande effekt [1].

Även vid amning går loratadin och desloratadin bra att använda, då övergången till bröstmjölk förefaller låggradig [2].

Intranasalt kortison har bättre effekt mot symtomen vid allergisk rinit än de perorala antihistaminerna [3], och kan användas under graviditet [1].

Eftersträva full astmakontroll hos gravida

Målet för underhållsbehandlingen av astma är även under graviditet och amning full astmakontroll [4, 5]. Risken för att fostret skadas av underbehandlad astma anses överstiga eventuella risker med läkemedlen, och såväl inhalerade glukokortikoider som beta-2-agonister kan användas [1]. Det är viktigt att använda inhalationssteroid enligt gällande riktlinjer – se till exempel Kloka listan – för att förebygga exacerbationer. Redan insatt peroral leukotrienreceptorantagonist (montelukast) kan användas om den behövs för bibehållen astmakontroll [5]. Under amning passerar montelukast över till bröstmjölk i låg grad, varför risken för ett fullgånget ammat barn bedöms vara låg vid terapeutiska doser [2].

Akuta astmaattacker hos gravida och ammande behandlas på samma sätt som hos icke-gravida, och alla rekommenderade läkemedel, inklusive perorala glukokortikoider, kan ges [5]. Prednisolon metaboliseras till inaktivt prednison av 11b-hydroxysteroid dehydrogenas 2 i placenta, varför fostret sannolikt får en lägre nivå än modern [6, 7]. En högre andel av givet betametason förväntas nå fostret, eftersom betametason metaboliseras i lägre utsträckning av 11b-hydroxysteroid dehydrogenas 2 [8, 9]. Mot bakgrund av detta bör där så är möjligt i första hand prednisolon väljas vid behandling av modern, för att minimera risken för fosterpåverkan.

Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för lung- och allergisjukdomar

Källa

  1. Janusinfo. Janusmed fosterpåverkan access 2024-04-29
  2. Janusinfo. Janusmed amning access 2024-04-29
  3. Benninger M, Farrar JR, Blaiss M, Chipps B, Ferguson B, Krouse J et al. Evaluating approved medications to treat allergic rhinitis in the United States: an evidence-based review of efficacy for nasal symptoms by class. Ann Allergy Asthma Immunol. 2010 Jan;104(1):13-29
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL 2015
  5. Läkemedelsverket. Astma hos barn och vuxna. Behandlingsrekommendation 2023
  6. Burton PJ, Waddell BJ. Dual function of 11beta-hydroxysteroid dehydrogenase in placenta: modulating placental glucocorticoid passage and local steroid action. Biol Reprod. 1999 Feb;60(2):234-40
  7. Beitins IZ, Bayard F, Ances IG, Kowarski A, Migeon CJ. The transplacental passage of prednisone and prednisolone in pregnancy near term. J Pediatr. 1972 Nov;81(5):936-45
  8. Blanford AT, Murphy BE. In vitro metabolism of prednisolone, dexamethasone, betamethasone, and cortisol by the human placenta. Am J Obstet Gynecol. 1977 Feb 1;127(3):264-7
  9. Anderson AB, Gennser G, Jeremy JY, Ohrlander S, Sayers L, Turnbull AC. Placental transfer and metabolism of betamethasone in human pregnancy. Obstet Gynecol. 1977 Apr;49(4):471-4

Senast ändrad