Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Osäker nytta med det antianginösa läkemedlet Procoralan

Expertgruppens utlåtande om Procoralan

Förstahandsmedel vid angina pectoris är Metoprolol Hexal
(i Kloka listan) tack vare god dokumentation och antianginös effekt över hela dygnet. Vid intolerans mot betablockad rekommenderas en hjärtfrekvenssänkande kalciumantagonist (Isoptin Retard).

Dokumentetionen för Procoralan är mycket tunn och preperatet har inte studerats på målgruppen, det vill säga patienter som inte tolererar betablockad.

Synbiverkningarna är ett observandum och eventuella risker hos patienter med arytmier måste redas ut. Procoralan är för närvarande ett sistahandsalternativ.

Läksaks expertgrupp för hjärt- kärlsjukdomar

Procoralan är ett nytt antianginöst läkemedel som är godkänt för behandling av patienter med stabil angina pectoris vilka inte tolererar beta-blockerare. Dock saknas studier med sådana patienter. Ivabradin har ej sämre antianginös effekt än atenolol i en-dos regim, men har ej jämförts med annan hjärtfrekvenssänkande behandling, såsom verapamil. Medlet kan orsaka synbiverkningar och bör användas restriktivt.

Ivabradin är en kaliumkanalhämmare (If kanaler) med relativ hög selektivitet. Dessa jonkanaler påverkar sinusknutans rytmhållande funktion genom att kontrollera den spontana diastoliska depolariseringen; hämning av jonkanalerna leder till sänkt hjärtfrekvens. Preparatet har ingen antiarytmisk effekt och påverkar inte hjärtkontraktiliteten. Den dosering som visat störst effekt (10 mg x 2) har inte godkänts av EMEA på grund av biverkningar. Den godkända doseringen är 5–7,5 mg x 2.

Magert studieunderlag om effekt och säkerhet
I en placebokontrollerad studie var de uppmätta förbättringarna i kliniska parametrar måttliga. Tiden till angina under arbete förlängdes med 20 procent, med en stor variation inom gruppen (± 35 %). Placebogruppen förbättrades med sju procent, varför ivabradin troligen förlänger arbetstiden med 10–15 procent. Hjärtfrekvensen sänktes i både vila och under arbete med i genomsnitt 15 slag i minuten. Inga konfidensintervall presenterades i studien.

En utvärdering som företogs av EMEA 2004 visade att tre månaders behandling med ivabradin 10 mg x 2 inte signifikant minskade antalet anginaattacker per vecka eller behovet av kortverkande nitroglycerin.

I en ”non-inferiority” studie jämfördes ivabradin med atenolol avseende flera anginarelaterade parametrar. Sammantaget visade studien attivabradins effekt inte är sämre än atenolol 100 mg x 1 (tvådosförfarande hade varit att föredra). Primär målvariabel var förändring av total arbetstid under arbetsprov efter fyra månaders behandling. Denna ökade i atenololgruppen med 13,6 procent och i ivabradingruppen med 15,5 procent. En opublicerad studie visar även att ivabradin inte är sämre än amlodipin, men ingetdera medlet medförde någon tydlig antianginös effekt i studien. Ivabradin har inte jämförts med hjärtfrekvenssänkande kalciumantagonister, som till exempel verapamil eller diltiazem, vilket torde vara det naturliga terapivalet för patienter som inte tolererar betablockad.

Publicerade data från långtidsstudier med större patientmaterial behövs innan något kan sägas om effekter på överlevnad och långtidsbiverkningar.

Studier på målgrupp saknas

Viktigt att notera är att målgruppen för vilken ivabradinbehandling godkänts, patienter som inte tolererar betablockad, inte inkluderats i någon av studierna. Det är inte självklart att sådana patienter tolererar ivabradin bättre än en betablockerare.

Andelen kvinnor som deltagit i studierna är liten (cirka 15 %). Ivabradin hade en numeriskt sämre effekt hos kvinnor, men observationerna är för få.

Informera om biverkningar

Ögonbiverkningar i form av ljusfenomen har uppmärksammats hos omkring 20 procent av patienter behandlade med ivabradin. Detta medför ökad risk för olyckor och bör uppmärksammas framför allt vid bilkörning i mörker och vid riskfyllt arbete.

En möjligen ökad risk för död eller plötslig död har noterats hos ivabradinbehandlade patienter (0,6 % jämfört med 0,2 % med amlodipin och 0 % med atenolol eller placebo), men antalet patienter är för litet för någon statistisk säkerhet.

Ivabradin har ännu inte prissatts och hälso-ekonomiska beräkningar är inte genomförda. I Storbritannien är ivabradin 26 gånger dyrare än atenolol. ”The Scottish Medicines Consortium” har motsatt sig användandet av ivabradin i behandlingen av stabil angina pectoris.

Roger Belusa, Med dr, Leg läk
Paul Hjemdahl, Professor, överläkare
Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Soln

Senast ändrad 2018-03-19

Läkemedel
Procoralan (ivabradin)

Företag
Servier

Godkänt för försäljning
2005-10-25

Publicerat
2007-03-12