Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Yentreve av måttligt värde vid ansträngningsinkontinens

Expertgruppens utlåtande om duloxetin

Duloxetin (Yentreve) har vid ansträngningsinkontinens visat en måttlig effekt på antalet inkontinensepisoder. Läkemedlet kan eventuellt användas i kombination med bäckenbottenträning i väntan på operation samt när patienten ej vill eller kan opereras. Erfarenheter av långtidsanvändning saknas och många avbryter på grund av biverkningar. (2006-12-14)

Läksaks expertgrupp för obstetrik och gynekologi.

Duloxetin (Yentreve) är det första läkemedlet med indikationen ansträngningsinkontinens. Medlet, som huvudsakligen studerats i korttidsstudier, minskar antalet inkontinensepisoder något och förbättrar livskvaliteten på kort sikt. Den enda långtidsstudien visar ingen signifikant förbättring av livskvalitet efter nio månaders behandling. Många avbryter behandlingen på grund av biverkningar.

Duloxetin är en serotonin- och noradrenalin- återupptagshämmare (SNRI) med indikationerna ansträngningsinkontinens (Yentreve) och depression (Cymbalta). Vid ansträngningsinkontinens antas duloxetin påverka överföringen av nervimpulser till muskulaturen runt urinröret. Slutningstrycket ökar vilket kan leda till färre läckageepisoder.

Doseringen är 40 mg x 2 vid ansträngningsinkontinens vilket är högre än vid egentlig depression.

Villkoren för att medlet ska ingå i läkemedelsförmånen är: ”Duloxetin skall användas först efter det att bäckenbottenträning under 6 månader inte givit resultat och därefter alltid i kombination med fortsatt bäckenbottenträning.”

Måttliga effekter

Fyra randomiserade, placebokontrollerade 12-veckorsstudier visar minskning av antalet inkontinensepisoder (IEF). I tre av studierna är livskvalitet (QoL) ett andra primärt effektmått.

Medianminskningarna av antalet IEF var 50-64 procent med duloxetin och 27-41 procent med placebo. IEF-episoder per vecka minskade till exempel i en av studierna från 13 till 7 för duloxetin och från 14 till 9 för placebo.

Signifikanta IEF-minskningar har setts med duloxetin 20-80 mg x 2 jämfört med placebo, men 80 mg x 2 tolererades dåligt.
I en studie sågs endast signifikanta IEF-minskningar med duloxetin 40 mg x 2 jämfört med placebo hos kvinnor som hade 14 eller fler IEF/vecka. Små livskvalitetsförbättringar har setts i två av tre studier, varav en avsåg 80 mg x 2. Ingen patient blev helt av med sina besvär.

Effekter i placebogrupperna är korrelerade till bäckenbottenträning. Placeboeffekten är stor vid behandling av ansträngningsinkontinens, vilket kan bidra till en överanvändning av ”aktivt” läkemedel.

Inga långtidseffekter på livskvaliteten

I den enda långtidsstudien sågs signifikant förbättring av QoL efter sex men inte efter nio månaders behandling, trots selektion av patienter som tolererat behandlingen
(28 procents bortfall, varav cirka 9 procent på grund av biverkningar). Studien inkluderade även blandinkontinens (trängnings- och ansträngningsinkontinens) vilket försvårar bedömningen av effekter vid den godkända indikationen.

Många avbröt på grund av biverkningar

De vanligaste biverkningarna av duloxetin är illamående, muntorrhet, sömnlöshet och förstoppning.

9 – 22 procent av patienterna har avbrutit behandling med duloxetin på grund av biverkningar jämfört med 2 – 5 procent med placebo. Totala behandlingsavbrott i korttidsstudierna var 25 – 31 procent med duloxetin jämfört med 8 – 13 procent med placebo. I långtidsstudien avslutade 46 procent behandling med placebo mot 62 procent med duloxetin. Många patienter slutar troligen på grund av bristande upplevd nytta av behandlingen.

Farmakodynamisk interaktion med till exempel SSRI kan leda till ökade serotonerga biverkningar.

Alltid bäckenbottenträning

Kombinationsbehandling med bäckenbottenträning och duloxetin minskade inte IEF mer än duloxetin enbart, men förbättrade QoL (sekundärt effektmått). Bäckenbotten-träningen i studien genomfördes dock med mindre intensitet än i klinisk praxis.

Mer långtidsdata behövs
Duloxetinbehandling har således en måttlig effekt på antalet inkontinensepisoder och medför inte sällan biverkningsproblem.

Behandlingen av ansträngningsinkontinens är i de flesta fall längre än tre månader. För att motivera kostnaderna (cirka
1 500 kr för tre månaders behandling, juni 2005) och längre behandlingsperioder borde bättre långtidseffekter på IEF och livskvalitet visas. Studier som jämför duloxetin med kirurgi eller annan antidepressiv behandling vore av stort intresse.

Vissa operationsmetoder ger utmärkta långtidsresultat och botar ansträngningsinkontinens i 80 procent av fallen. Långtidsdokumentationen av duloxetinets effekter är däremot bristfällig.

Diana Rydberg, ST-läkare
Birgitta Norstedt Wikner, bitr. överläkare
Paul Hjemdahl, professor
Avd för klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Källa

  1. Norton PA, Zinner NR. Yalcin I, Bump RC; Duloxetin Urinary Incontinence Study Group. Duloxetine versus placebo in the treatment of stress urinary incontinence. Am J Obstet Gynecol, 2002:187:40-8. PubMed
  2. van Kerrebroeck P, Abrams P, Lange R, Slack M, Wyndaele JJ, Yalcin I, Bump RC; Duloxetin Urinary Incontinence Study Group. Duloxetine versus placebo in the treatment of European and Canadian women with stress urinary incontinence. BJOG 2004;111:249-57. PubMed
  3. Millard RJ, Moore K, Rencken R, Yalcin I, Bump RC; Duloxetin UI Study Group. Duloxetine vs placebo in the treatment of stress urinary incontinence: a four-continent randomized clinical trial. BJU Int, 2004;93:311-8. PubMed

Fler referenser finns i den utförliga granskningen av Yentreve.

Senast ändrad 2019-05-27

Läkemedel
Yentreve (duloxetin)

Företag
Eli Lilly

Godkänt för försäljning
2004-08-11

Granskat
2006-06-01

Publicerat
2006-07-13