Hydrocefali

Hydrocefali, vattenhuvud, innebär en abnorm ansamling av cerebrospinalvätska i hjärnans ventriklar. Inträffar detta innan suturslutning skett kommer huvudomfånget att öka. Orsaken till anhopningen av vätskan kan vara ett stopp i flödet, t.ex. genom en stenos av akvedukten, en överproduktion av cerebrospinalvätska eller en försämrad återresorption. Hydrocefali ses som en följd av spina bifida men förekommer också isolerat. I en del fall föreligger ärftlighet (t.ex. könsbunden recessiv ärftlighet vid akveduktstenos) men i regel är upprepningsrisken måttlig. Hydrocefali diagnosticeras i nyföddhetsperioden i 1-2 fall per 10.000 födda men postnatalt tillkommer ytterligare fall. Hydrocefali kan utvecklas sekundärt till en blödning och ses därför i ökad frekvens hos för tidigt födda barn liksom hos tvillingar.

Om hydrocefali utvecklas redan under fosterlivet upptäcks den i regel vid ultraljudundersökning och graviditeten kan avbrytas. Om barnet föds med hydrocefali eller utvecklar den efter förlossningen kan operation med inläggande av shunt göra att barnet överlever utan ytterligare hjärnskador. Om behandling inte kan sättas in förrän viss hjärnskada uppstått, kvarstår neurologiska och mentala bortfallssymtom.