Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Hydroxiklorokin

Klassificering: 2

Preparat: Plaquenil®

ATC kod: P01BA02

Substanser: hydroxiklorokin, hydroxiklorokinsulfat

Råd till allmänheten

Kontakta läkare för diskussion innan behandling påbörjas.

För hälso- och sjukvården

Rekommendation

Risken för ett friskt fullgånget barn anses vara låg vid dosering för malariaprofylax. Vid dosering för reumatiska sjukdomar anses risken för ett fullgånget barn måttlig; substansens långa halveringstid på 40 dagar är ett observandum och barnet bör observeras för biverkningar som tex hypotension och diarré.

Bakgrund

Passerar över till bröstmjölk. Trots data från ca tio kvinnor är det på grund av studiernas upplägg och hydroxyklorokins långa halveringstid svårt att räkna ut en tillförlitlig relativ barndos och värden mellan mindre än 1 % och upp till 7 % har angivits (1-4). Inga negativa effekter har rapporterats hos 20 ammade barn (5-9). Risken om modern skulle insjukna i malaria är betydligt högre än den barnet utsätts för på grund av läkemedelsexponering vid amning men Folkhälsomyndigheten rekommenderar i första hand klorokin, meflokin eller doxycyklin för malariaprofylax under amningsperioden (10,11).

Uppdaterat: 2019-05-17

Referenser

Dokumentationsgrad: 2
  1. Ostensen M, Brown ND, Chiang PK, Aarbakke J. Hydroxychloroquine in human breast milk. Eur J Clin Pharmacol. 1985;28:357. PubMed
  2. Nation RL, Hackett LP, Dusci LJ et al. Excretion of hydroxychloroquine in human milk. Br J Clin Pharmacol. 1984;17:368-9. Letter. PubMed
  3. Costedoat-Chalumeau N, Amoura Z, Aymard G, Le TH, Wechsler B, Vauthier D et al. Evidence of transplacental passage of hydroxychloroquine in humans. Arthritis Rheum. 2002;46:1123-4. PubMed
  4. Cissoko H, Rouger J, Zahr N, Darrouzain F, Jonville-Bera A, Autret-Leca E. Breast milk concentrations of hydroxychloroquine. Fundam Clin Pharmacol. 2010;Suppl 1:Abstract 420.
  5. Cimaz R, Brucato A, Meregalli E, Muscara M, Sergi P. Electroretinograms of children born from mothers treated with hydroxychloroquine (HCQ) during pregnancy and breast-feeding. Lupus. 2014;13:755.
  6. Cimaz R, Brucato A, Meregalli E, Muscará M, Sergi P. Electroretinograms of children born to mothers treated with hydroxychloroquine during pregnancy and breast-feeding: comment on the article by Costedoat-Chalumeau et al. Arthritis Rheum. 2004;50:3056-7; author reply 3057-8. PubMed
  7. Tincani A, Faden D, Lojacono A, Zatti S, Palai N, Biasini Rbaioli C, et al. Hydroxychloroquine in pregnant patients with rheumatic disease. Arthritis Rheum. 2001;44 (Suppl 9):397.
  8. Motta M, Tincani A, Faden D, Zinzini E, Chirico G. Antimalarial agents in pregnancy. Lancet. 2002;359:524-5. PubMed
  9. Motta M, Tincani A, Faden D et al. Follow-up of infants exposed to hydroxychloroquine given to mothers during pregnancy and lactation. J Perinatol. 2005;25:86-9. PubMed
  10. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer för malariaprofylax 2015. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/22492/Rekommendationer-malariaprofylax-2015-15143.pdf. [cited 2017-04-10]. Länk
  11. Färnert A, Hellgren U. Malaria. Infpreg. Kunskapscentrum för infektioner under graviditet; 2016 länk

- Författat av Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. Janusmed amning uppdateras kvartalsvis.

Fasstexter