Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Drugline nr 10945

Publicerat 1993-12-21

Fråga

Kvinna med 3 månader gammalt barn som ammar. Har bedömts lida av parasitofobi och därför lämplig kandidat för behandling med Orap (pimozid). Frågeställaren undrar om övergång i bröstmjölk för pimozid och risker förknippat härmed. Frågeställaren är också tacksam för ytterligare förslag av lämplig terapi mot parasitofobi under rådande omständighet.

Svar

Pimozid är ett neurloleptikum som kemiskt inte tillhör någon av de tre huvudgrupperna klassiska neuroleptika. Därför kan inte den registrerade indikationen parasitofobi säkert extrapoleras till att gälla även andra neuroleptika som saknar denna indikation, men där mer tillförlitliga data på övergång i bröstmjölk föreligger. Inte heller kan effekterna av pimozid på ett spädbarn garanteras vara indentiska med andra grupper neuroleptika.

Vare sig i FASS eller annan litteratur står att finna information om förekomst av pimozid i lakterande kvinnors bröstmjölk. Kontakt med företaget (1) ger vid handen att man även där efter intern datasökning inte kan ge något svar på frågan om mängden pimozid i bröstmjölk. Sannolikt saknas dessa uppgifter helt och hållet. Under rådande omständigheter, och då pimozid bland annat har vissa kalciumantagoniserande effekter som kan ha betydelse även i låga koncentrationer på ett spädbarn, avråds från denna behandling i nuläget. Om ändå behandlingen anses tvingande kan till exempel ett EKG vara värdefullt att ta såväl på moder som barn. Ytterligare alternativ är att lägga ner amningen eller pumpa ur bröstmjölken vid insättning av pimozid och ge tillägg under en tid. Det senare förfaringssättet skulle innebära en möjlighet till återgång till amning om pimozidterapi visar otillfredsställande effekt.

Alternativa behandlingsmöjligheter är till exempel anxiolys med en bensodiazepin av till exempel Sobriltyp där visserligen substansen passerar över i modersmjölk men risker för barnet i terapeutiska doser synes osannolikt. Även serotoninselektiva antidepressiva har haft god effekt på vissa fobier, men det är osäkert huruvida parasitofobi tillhör en av de som kan svara bra. De nya så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmarna är dock generellt alltför dåligt dokumenterade avseende innehåll i bröstmjölk och effekter av detta på barnet för att dessa ska kunna rekommenderas i det här fallet. Däremot är det tricykliska preparatet klomipramin relativt serotoninselektivt och torde kanske kunna prövas i det aktuella fallet då även här övergång i bröstmjölk är känd, men risker för barnet i terapeutiska doser synes osannolika. Vid eventuell medicinering med tricyklikum föreslås också koncentrationsmätning i serum på modern, varvid även exakt halt kan bestämmas i modersmjölk och eventuellt i barnets blod vid behov med samma analysmetod.

Sammanfattning

Innehåll av pimozid i bröstmjölk vid medicinering av en ammande kvinna är okänt. Pimozid är kemiskt ett atypiskt neuroleptikum och därtill har det vissa kalciumflödeshämmande egenskaper som gör bristen på dokumentation till en relativ kontraindikation för behandling av en kvinna som ammar med tanke på eventuella risker för barnet. Därför avråds i detta fall från pimozidbehandling vid parasitofobi. Som alternativ kan tänkas anxiolys med något lämpligt bensodiazepinpreparat, eventuellt försök till antifobibehandling med ett väldokumenterat och någorlunda serotoninselektivt återupptagshämmande läkemedel som klomipramin.

Bengtsson F
Liedholm H

Referenser

  1. Produktchef Erik Jedenius, Janssen Pharma AB, personlig kontakt

Senast ändrad 2018-09-20