Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Drugline nr 12792

Publicerat 1995-08-31

Fråga

Kan en kvinna som intar Methergin tabletter amma sitt barn utan risk för påverkan på barnet?

I det aktuella fallet rör det sig om en kvinna som förlöstes med tvillingar den 21 augusti. Den 27 augusti fick hon en blödning och togs in på sjukhuset för skrapning. Då hon blev hemskickad fick hon Methergin (methylergometrin) tabletter 0.125 mg 1x3 att inta i 5 dagar. I FASS anges att intag är förenligt med amning under 3 dagar. Hur förhåller det sig med behandling under 5 dagar med Methergin?

Svar

Frågeställningen har tidigare utretts av Läkemedelsinformationscentralen i Huddinge (1, 1982). Methylergometrin (Methergin) övergår i bröstmjölk i ytterst små mängder. Risken för påverkan på barnet ansågs ringa, i synnerhet som behandlingen är kortvarig.

I en handbok om läkemedel och amning (2) anges att mängden metylergometrin som ett ammande barn får i sig via bröstmjölken är i genomsnitt 1.5 procent och maximalt 3.1 procent av moderns dagliga viktjusterade dos. Farmakokinetiska data uppges vara otillräckliga. Slutsatsen är att då man funnit så små mängder metylergometrin i bröstmjölken anses risken för det ammande barnet vara liten. Författarna betraktar amning i samband med behandling med metylergometrin som säkert (2). Ett problem är dock att bestämningsmetoden för metylergometrin kanske inte är tillräckligt känsliga för att studera halterna i plasma och mjölk under önskvärt lång tid. Vävnadsupptaget är snabbt och substansen binder i hög grad till vävnader, i likhet med ergotamin (3). Avsaknaden av korrelation mellan plasmanivåer och klinisk effekt kan bero på detta, eller på förekomst av aktiva metaboliter.

Den vanligaste behandlingstiden för Methergin är 3 dagar (4), men i litteraturen anges att det kan ges upp till 7 dagar (5,6). I PDR, den amerikanska motsvarigheten till FASS, och i (6) anges att det vid dosering om en tablett methylergometrin a 0.2 mgx3-4 under 7 dagar ej beskrivits någon påverkan på de ammade barnen. Försiktighet tillråds dock (6). I en handbok finns uppgift om att eliminationen kan vara förlängd hos nyfödda (7).

Methergin kan också ge minskad prolaktinsekretion med minskad mjölkproduktion, men i jämförelse med ergometrin förefaller risken mindre för metylergometrin (8). Uppgifterna om påverkan på mjölkproduktionen varierar dock i litteraturen.

I det aktuella fallet rör det sig om behandling av modern med methylergometrin under 5 dagar istället för gängse behandling som är 3 dagar. I FASS anges att metylergometrin passerar över i modersmjölk i sådana mängder att risk för påverkan på barnet föreligger även med terapeutiska doser (9). Ammande kvinnor bör ej behandlas längre än under 3 dagar. Methylergometrin har rapporterats minska mjölksekretionen. FASS-texten är något mera restriktiv än litteraturen i övrigt. Risk för påverkan på barnet även vid 5 dagars behandling förefaller liten.

Sammanfattning

Endast ytterst små mängder methylergometrin har uppmätts i bröstmjölk. Det finns inga uppgifter om påverkan på barnet. Risken för påverkan på barnet även vid 5 dagars behandling förefaller liten.

Spigset O
Dahlqvist R

Referenser

  1. Drugline nr 03213 (år 1982)
  2. Bennet PN. Drugs and human lactation. 1988; sid 158-9
  3. Mäntylä R, Kanto J. Clinical pharmacokinetics of methylergometrine (methylergonovine). Int J Clin Pharmacol Ther 1981; 19: 386-91
  4. Syster Kerstin, KK Universitetssjukhuset Lund, personlig kontakt
  5. Martindale. The extra pharmacopoeia. 1993; 30th ed: 1388
  6. Physicians Desk Reference (PDR). 1995; sid 2174
  7. AHFS Drug information. 1995; sid 2246
  8. Dollery, Therapeutic Drugs. 1991; vol 2: M 131
  9. FASS. 1995; sid 647

Senast ändrad 2018-09-20