Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Drugline nr 13209

Publicerat 1997-11-24

Fråga

Risker för påverkan på det diande barnet efter intramuskulär injektion en ml Morfin skopolamin Pharmacia till modern?

Trettioettårig kvinna som ska genomgå planerad bronkoskopi. Rutinmässigt ges injektion Morfin skopolamin, en ml intramuskulärt en timme preoperativt. Kvinnan ammar sitt tre månader gamla barn. Finns någon risk för påverkan på barnet vid amning fyra timmar efter medicineringen?

Svar

Morfin-skopolamin Pharmacia innehåller 10 mg morfinhydroklorid och 0.4 mg skopolaminhydrobromid per ml (1). Halveringstiden i plasma för morfin är 2-4 timmar. En tidigare besvarad Druglinefråga avseende utsöndringen i bröstmjölk av olika opioidanalgetika (2) och sökning i referenslitteratur (3-7) visar att morfin passerar över i bröstmjölk, men att risken för påverkan på barnet anses som ringa vid terapeutiska doser. Efter postoperativ administration av morfin till fem ammande kvinnor uppmättes koncentrationerna i plasma och bröstmjölk vid upprepade tillfällen under sex timmar (8). Hos de tre kvinnor som fick injektion 10-15 mg intramuskulärt./intravenöst (minst 5 mg intramuskulärt) låg koncentrationen morfin i bröstmjölk fyra timmar senare i intervallet 10-50 ng/ml. Givet en tillgänglighet på max 50 procent (1) och att ett spädbarn diar 30 ml/kg och tillfälle (150 ml/kg och dygn), framräknas en viktsjusterad engångsdos på 0.75 ug/kg. Detta skulle motsvara endast 0.3-0.4 procent av den till modern givna viktsjusterade engångsdosen.

Dokumentationen för skopolamin är mer knapphändig, preparatet metaboliseras i stort sett fullständigt, och halveringstiden i plasma anges till 2.9 +/-1.2 timmar (7,9). Inte heller detta preparat anses utgöra hinder för amning givet i ovan givna doser (3).

Sammanfattning

Injektion Morfin-skopolamin Pharmacia, en ml intramuskulärt givet till ammande 31-årig kvinna som preoperativ engångsdos synes inte utgöra någon hinder för amning av tremånaders baby. För att ytterligare minimera expositionen till barnet kan mamman pumpa ur och kasta den första mjölken efter behandlingen.

Arnell H
Boreus LO

Referenser

  1. FASS 1997, sid 769-771
  2. Drugline nr 08361 (år 1991)
  3. Briggs, Drugs in pregnancy and lactation. 1994; 4th ed: 604, 777
  4. Bennet, Drugs and human lactation. Elsevier, Amsterdam. 1996; 2nd ed: 464
  5. Therapeutic Drugs. Ed by C Dollery, Churchill Livingstone, 1991; s M225 ff
  6. Avery, Drug Treatment. 1997; 4th ed: 1714
  7. Goodman and Gilman, The Pharmacological Basis of Therapeutics. 1996; 9th ed: 1780
  8. Feilberg VL, Rosenborg D, Broen Christensen C, Mogensen JV: Excretion of morphine in human breast milk. Acta Anaesthesiol Scand 1989; 33: 426-428
  9. Ali-Melkkilä T, Kanto J, Iisalo E: Pharmacokinetics and related pharmacodynamics of anticholinergic drugs. Acta Anaestesiol Scand 1993; 37: 633-642

Senast ändrad 2018-09-20