Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Drugline nr 22142

Publicerat 2005-07-11

Fråga

Vilket av läkemedlen imikvimod (Aldara) respektive metylaminolevulinat (Metvix) är mest lämpat för behandling av basaliom hos en ammande kvinna?

Frågan rör en patient född 1968 med multipla basaliom. Patienten planerar att amma sitt nyfödda barn. Ett basaliom är exciderat och ytterligare minst två ska behandlas. Önskemål om annan behandling än kirurgisk excision finns och behandling med Aldara respektive Metvix har därför föreslagits.

Svar

Imikvimod (molekylvikt 240 D) är en immunomodulerande substans som i sig själv inte har någon antiviral eller antitumoral effekt och man tror att den huvudsakligen verkar genom att inducera bildandet av interferon-alfa samt andra cytokiner (1, 2). Vid farmakokinetiska studier har det visat sig att mindre än 0.9 % av lokalt applicerad substans absorberas genom huden. Den lilla mängd substans som absorberas systemiskt utsöndras troligen omgående via urin och faeces då inga mätbara serumnivåer har kunnat påvisas efter lokala en- eller fler-gångsdoser (1, 2).

Det finns mycket begränsad erfarenhet av imikvimods effekter på barn, men i ett Druglinedokument (3) refereras några mindre studier där imikvimod har använts för behandling av anogenitala vårtor respektive mollusker hos barn som var 2-18 år gamla. I dessa studier sågs biverkningar som vid behandling av vuxna och de utgjordes endast av lokala hudreaktioner och då oftast av lindrig karaktär.

Systemiska effekter av imikvimod har setts efter oavsiktlig förtäring, då illamående, kräkningar, huvudvärk, myalgi och feber har uppträtt efter en engångsdos av 200 mg, vilket motsvarar innehållet i ungefär 16 påsar. Den allvarligaste kliniska biverkningen som rapporterats efter multipla perorala doser av >200 mg var hypotoni, vilken normaliserades efter peroral eller intravenös vätsketillförsel (1).

Det är okänt huruvida imikvimod utsöndras i bröstmjölk, men det torde vara osannolikt att någon större mängd skulle kunna överföras till barnet då den dermala absorptionen är så pass låg samt att clearance av substansen är snabb.

Man skulle i övrigt kunna tänka sig en utsöndring av inducerade cytokiner i bröstmjölken, och även här finns mycket begränsat med data. Det torde vara osannolikt med någon negativ påverkan på barnet då vissa cytokiner helt naturligt utsöndras i bröstmjölk (4).

Metylaminolevulinat (molekylvikt 181 D) är en naturligt förekommande prekursor till den fotoaktiva protoporfyrinen IX (PpIX). Vid exogen tillförsel ackumuleras PpIX till viss del i tumörvävnad och kan då ljusaktiveras. Vid ljusaktivering av de ackumulerande porfyrinerna bildas (i närvaro av syre) fria syreradikaler som har en cytotoxisk effekt (1, 5). Farmakokinetiska in-vitro studier har visat en kumulativ dermal absorption på 0.26 % efter 24 timmar (1).

Mängden metylaminolevulinat som utsöndras i bröstmjölk efter lokal administrering av metylaminolevulinat är inte känd och i frånvaro av klinisk erfarenhet avråder tillverkaren från amning upp till 48 timmar efter användning. Vid peroral tillförsel har hypotension, takykardi, illamående, kräkningar samt stegrade leverprover setts (5). I dessa fall har expositionen för metylaminolevulinat varit betydligt högre än vad som är möjligt vid utvärtes behandling.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis finns mycket begränsade data vad gäller användning av imikvimod och metylaminolevulinat under amning, men imikvimod förefaller inte utsöndras i bröstmjölk i någon större utsträckning. Påverkan på barnet kan inte uteslutas, men tack vare ett begränsat applikationsområde, begränsat systemiskt upptag och en snabb clearance torde det i sådana fall röra sig om en mycket måttlig påverkan. Vad gäller behandling med metylaminolevulinat så har systemiska effekter i form av biverkningar setts vid terapeutiska perorala doser men det förefaller osannolikt att det skulle utsöndras i bröstmjölk i någon större utsträckning då det systemiska upptaget vid lokal administrering är lågt.

Panagiotidis G
Bäckström T

Referenser

  1. Fass 2005.
  2. Imiquimod. Drugdex(R) System; Thomson MICROMEDEX, Greenwood Village, Colorado (cited 2005-07-11).
  3. Drugline nr 20413 (år 2002).
  4. Bernt KM, Walker WA. Human milk as a carrier of biochemical messages. Acta Paediatr 1999;430(suppl):27-41.
  5. Aminolevulinic acid. Drugdex(R) System; Thomson MICROMEDEX, Greenwood Village, Colorado (cited 2005-07-11).

Senast ändrad 2018-09-20