Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Drugline nr 8363

Publicerat 1991-06-14

Fråga

Diazepam, midazolam, dixyrazin och amning. Ovannämnda medel används ofta i samband med anestesi. Utsöndras medlen i bröstmjölk och är det säkert att låta modern amma sitt barn?

Svar

Det föreligger en rad studier som har påvisat att diazepam och aktiva huvudmetaboliten N-desmetyldiazepam återfinns i bröstmjölk och i det ammade barnets plasma (1).

Plasma/bröstmjölk ratio för diazepam hos modern varierar från 10 till 0.36 (2), med ett genomsnitt på cirka 2. För N-desmetyldiazepam föreligger ungefär samma ratio.

Diazepam metaboliseras långsammare hos nyfödda än hos äldre barn och vuxna. Om modern använder diazepam över längre tid finns därför risk för ackumulering hos det ammade barnet.

I en studie (3) där diazepam och N-desmetyldiazepam mättes i moderns plasma och hos barnet efter regelbundet intag av 10 mg diazepam 3 gånger dagligen under 6 dagar, noterades på sjätte dagen en åttondel av diazepamkoncentrationen och en sextondel av N-desmetyldiazepamkoncentrationen i barnets plasma jämfört med moderns. Barnet hade inga symtom då dessa plasmahalter uppmättes. Om man använder resultaten från denna studie intar ett barn som väger 3.5 kg och som får 1000 ml bröstmjölk per dygn (vilket är en mycket hög dygnsdos) cirka 37 ug diazepam + N-desmetyldiazepam per kg och dygn. Denna dos motsvarar en dygnsdos på 2.6 mg hos en vuxen person som väger 70 kg (2).

Det har uppskattats att amamde barn får i sig i genomsnitt 5 procent och maximalt 11.5 procent av moderns viktjusterade dos (4). Om man anser att en vanlig pediatrisk dos diazepam är 0.5 mg per kg och dygn motsvarar dosen vid amning i genomsnitt 1.7 procent och maximalt 3.8 procent av detta.

Av säkerhetsskäl anses att doser till modern på över 30 mg bör undvikas om barnet ammas (2). Plasmahalter som ger symtom hos barnet kan uppkomma om modern använder 40-50 mg per dygn (1).

Det finns en fallrapport om ett barn som blev slött och förlorade vikt sedan modern under 2 dygn intagit diazepam 10 mg x3. Symtomen ansågs bero på moderns diazepammedicinering men i viss mån var barnet i riskzon genom att det hade förlösts med kejsarsnitt (2).

I en nyligen publicerad översiktsartikel (6) konkluderas att upprepad dosering med långtidsverkande bensodiazepiner bör undvikas. Speciellt försiktig bör man vara hos mödrar till prematura, då för tidigt födda barn kan ha förlångsammad elimination. Detta är i överensstämmelse med andra rekommendationer (4).

Midazolam är ett bensodiazepinpreparat med snabbt insättande effekt och kort varaktighet. Metaboliten hydroxymidazolam är också aktiv, och har ungefär samma halveringstid som modersubstansen. Ett ammat barn får vid varje måltid i sig maximalt 0.1 procent av moderns viktjusterade dos vid engångsdosering. Den viktjusterade dygnsdosen av midazolam + hydroxymidazolam till barnet anses vara i genomsnitt 0.7 procent av moderns dygnsdos. Inga läkemedelseffekter observerades hos barnen (7).

I en nyligen publicerad norsk studie (8) fann man inte mätbara koncentrationer av midazolam i bröstmjölk 7 timmar efter intag av 15 mg midazolam peroralt. Detektionsgränsen var 10 nmol per liter.

Trots omfattande litteraturgenomgång har vi inte hittat uppgifter om dixyrazin och utsöndring i bröstmjölk. Också för andra antipsykotiska medel är dokumentationen mycket bristfällig. I American Academy of Pediatrics översikt från 1989 (9) är antipsykotiska medel med på listan över läkemedel där effekten på ammade barn är "okänd, men kan ha betydelse". Dixyrazin är ett fentiazinderivat med piperazinring i sidokedjan, och det enda läkemedlet som det finns uppgifter om i denna grupp är proklorperazin. Proklorperazin var med som ett säkert medel vid amning på American Academy of Pediatrics lista 1983 men medlet nämns inte i 1989 års utgåva (10).

Det har påvisats förändringar i motorisk utveckling och inlärningsbeteende hos nyfödda djur som har fått neuroleptika genom bröstmjölk (11). Det har också visats att råttor får ökad dopaminreceptorsensitivtet efter postnatal exponering för neuroleptika. Det är emellertid mycket osäkert om dessa observationer har signifikans hos människa, bland annat för att nervsystemet hos råttor är i ett tidigare utvecklingsstadium än hos människa vid födelsen.

Sammanfattning

Koncentrationen av diazepam och den aktiva metaboliten N-desmetyldiazepam i bröstmjölk är liten och anses inte påverka det ammade barnet när modern använder små engångsdoser. Vid upprepad dosering kan ackumulering hos barnet tänkas förekomma och barnet bör då observeras för läkemedelseffekter (nedsatt sugförmåga, somnolens). Amning vid höga doser diazepam och långtidsdosering bör undvikas.

Midazolam utsöndras i bröstmjölk i mycket små doser. Amning vid användning av en liten engångsdos kan anses vara säkert.

För dixyrazin finns inga uppgifter om utsöndring i bröstmjölk.

Uppföljningsanteckning

TILLÄGG:

Spigset O
Dahlqvist R

Referenser

  1. Drugline nr 05383 (år 1986)
  2. Kanto JH: Use of benzodiazepines during pregnany, labour and lactation, with particular reference to pharmacokinetic considerations. Drugs 1982; 23: 354-380
  3. Ekola R, Kanto J: Diazepam and breast-feeding. Lancet 1972; I: 1235-1236
  4. Bennett PN: Drugs and human lactation. Elsevier, Amsterdam. 1988; 358-360
  5. Drugline nr 02978 (år 1982)
  6. Kanto J: Risk-benefit assessment of anaesthetic agents in thepuerperium. Drug Safety 1991; 6: 285-301
  7. Bennett PN: Drugs and human lactation. Elsevier, Amsterdam. 1988; 379-380
  8. Matheson I, Lunde PKM, Bredesen JE: Midazolam and nitrazepam in the maternity ward: milk concentrations and clinical effects. Br J Clin Pharmacol 1990; 30: 787-793
  9. American Academy of Pediatrics. Transfer of drugs and other chemicals into human milk. Pediatrics 1989; 84: 924-936
  10. Briggs GG, Freeman RK, Jaffe SJ: Drugs in pregnancy and lactation. Williams and Wilkins, Baltimore. 1990; 3rd ed: 527-528
  11. Bennet PN: Drugs and human lactation. Elsevier, Amsterdam. 1988; 343

Senast ändrad 2018-09-20