Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Drugline nr 8852

Publicerat 1992-09-22

Fråga

Vilket läkemedel bör man använda vid behandling av spolmask hos ammande kvinna? Finns risk för att barnet påverkas?

Barnet är en månad gammalt.

Svar

Det enda läkemedel som finns registrerat i Sverige med indikationen spolmask är Vermox (mebendazol). För behandling av spolmask rekommenderas tillförsel av 100 mg mebendazol 2 gånger dagligen under 3 dagar (1). Frågor om mebendazol och amning har tidigare utretts i flera Drugline-frågor (2-4) och man fann då i genomgången litteratur inga uppgifter om mebendazolhalten i bröstmjölk efter intag av Vermox. Vid förnyad litteratursökning har ej ytterligare information påträffats. Man hänvisar i en Drugline-utredning till ett fall som tillverkaren har kännedom om (3), i vilket mebendazolhalten i bröstmjölk hos en mamma som intagit 100 mg Vermox per os var 5 ng/ml en timme efter tablettintag, 1.9 ng/ml efter 6 timmar och icke mätbart efter 12 timmar. Mebendazol absorberas dåligt från magtarmkanalen och genomgår därefter en omfattande första-passagenedbrytning (5). Man rekommenderar att Vermox ej ges till barn under 2 års ålder. Risken för att det ammade barnet skall påverkas av mebendazol måste anses vara mycket liten.

Vi har funnit en fallrapport i vilken beskrivs att en kvinna som ammat i 10 veckor blev behandlad för en maskinfektion med 100 mg mebendazol 2 gånger dagligen i 3 dagar. Hon hade också före denna behandling i 7 dagars tid behandlats med metronidazol. Mjölkproduktionen minskade markant andra dagen av mebendazolbehandlingen och upphörde fullständigt inom en vecka. Författaren bedömde att påverkan på laktationen orsakades av mebendazol (6).

Sammanfattning

I Sverige finns endast Vermox (mebendazol) registrerat som medel för behandling av spolmask. Risken för biverkningsframkallande koncentrationer i bröstmjölk torde vara mycket liten. Vill man helt undvika läkemedlet i bröstmjölken bör amning undvikas i 12 timmar efter senaste tablettintag och mjölken pumpas ut.

Mjörndal T

Referenser

  1. FASS 1992: 885
  2. Drugline nr 08059 (år 1990)
  3. Drugline nr 08198 (år 1990)
  4. Drugline nr 08273 (år 1990)
  5. Goodman and Gilman's The pharmacological basis of therapeutics. Pergamon Press, New York. 1990; 8th ed: 963-4
  6. Rao TS: Does mebendazole inhibit lactation? N Z Med J 1983; 96: 589-90

Senast ändrad 2018-09-20