Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Dexametason

Klassificering: 2

Preparat: Dexacortal®, Dexafree, Dexametason 2care4, Dexametason Abcur, Dexametason Ebb, Dexametason Rosemont, Dexamethason, Dexamethason acis, Dexamethason CF, Dexamethason Galepharm, Dexamethason Jenapharm, Dexamethason Krka, Dexamethason-Augensalbe JENAPHARM, Dexamethasone, Dexamethasone Krka, Dexamethasone Paranova, Dexamethasone Sodium Phosphate, Dexa-ratiopharm, Dexsol, Fortecortin, Isopto®-Maxidex, Isopto-Maxidex, Lipotalon, Maxidex, Minims Dexamethasone, Neofordex, Opnol, Oradexon, Ozurdex, OZURDEX, Soldesam, SOLDESAM, Tobradex, Tobrasone, Toflacort

ATC kod: H02AB02, S01BA01, S01CA01, S03CA01

Substanser: dexametason, dexametasonacetat, dexametasoncipecilat, dexametasonfenylpropionat, dexametasonfosfat, dexametasonisonikotinat, dexametasonnatriumfosfat, dexametasonnatriummetasulfobenzoat, dexametasonpalmitat

Bedömning

Vid tillfällig indikation finns inga hinder för att använda dexametason systemiskt under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Om dexametason använts systemiskt i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro. Dexametason som ögonpreparat kan förmodligen användas under graviditet utan risk för fosterpåverkan.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Specifikt om dexametson

Det finns 60 barn i det svenska Medicinska födelseregistret vars mödrar rapporterat systemisk användning av dexametason i tidig graviditet. Inget av barnen hade någon missbildning, men åtta av barnen var födda för tidigt, mot 3-4 förväntade, och sju barn hade låg födelsevikt (2-3 förväntade). Båda frekvenserna var klart förhöjda.

Vid lokal användning som ögonpreparat absorberas dexametason endast i låg grad och risken för fosterpåverkan är därmed liten. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 134 barn vars mödrar i tidig graviditet använt dexametason ögon- eller örondroppar. Tre barn (2-3 förväntade), hade någon missbildningsdiagnos: Två barn hade hjärtmissbildningar och ett barn hade hypospadi. Frekvensen barn födda för tidigt var förhöjd: 15 barn mot 8-9 förväntat. Med den relativt låga absorptionen av dessa ögon- örondroppar torde inte den ökade prematurfrekvensen bero på läkemedlet i sig, utan snarare på underliggande tillstånd eller annan samtidig medicinering.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen kortikosteroider är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för dexametason var aktuella 2012-08-25). 

Uppdaterat: 2019-01-08

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.