Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fenprokumon

Klassificering: 3

Preparat: Marcoumar, Marcoumar Meda Pharma GmbH, Marcumar

ATC kod: B01AA04

Substanser: fenprokumon

Bedömning

Fenprokumon är kontraindicerat under graviditet och vid långtidsbehandling bör preparatet ersättas med heparin eller besläktade läkemedel, före planerad graviditet. Om en kvinna blir gravid under pågående behandling, bör preparatet utsättas snarast. Om behandlingen fortsatt förbi vecka 6 är riskerna för allvarliga fosterskador så stora, att en diskussion bör föras om graviditetens fortsatta handläggning.

Vid vissa ovanliga tillstånd där fullvärdigt ersättningspreparat saknas, t.ex vid antikoagulation till kvinnor med vissa mekaniska klaffproteser, kan behandling med fenprokumon behöva fortsätta under graviditeten. Dessa graviditeter skall alltid skötas av specialister, och en riktad ultraljudsundersökning i tidig graviditet för att utesluta betydande fosterskador, är högst motiverad.

Bakgrund

Fenprokumon är, precis som warfarin, ett kumarinpreparat. Efter warfarinanvändning har en typisk embryopati iakttagits liksom det i sen graviditet finns en ökad risk för blödning hos fostret. Det finns fallrapporter med embryopati även efter användning av fenprokumon.

Det finns två olika fosterskadande effekter av warfarin. Den ena, warfarinembryopati eller fetalt warfarinsyndrom, uppstår vid administrering under första trimestern. De mest karakteristiska dragen är en hypoplastisk näsa, ibland förenat med koanalstenos, samt skelettförändringar som påminner om chondrodystrophia calcificans eller Conradis syndrom. Man har också sett ögonskador, som kan leda till blindhet, samt psykomotorisk utvecklingsstörning eller mental retardation. Troligen är dessa effekter åtminstone till en del inte ett resultat av preparatets antikoagulationseffekt utan är en specifik effekt på den embryonala utvecklingen.

Hydrocefali och mikrocefali har setts vid warfarinembryopati men också vid behandling efter första trimestern och tros vara en följd av blödningar, orsakade av övergång av warfarin till fostret. Sådana blödningar kan också leda till sen fosterdöd.

I ett arbete från Italien studerades 71 graviditeter, där kvinnan stått på warfarin under hela graviditeten. Fosterdöd inträffade i 23 fall, embryopati i fyra. En daglig dos över 5 mg visade sig vara en signifikant prediktor för dåligt graviditetsutfall. I en dansk studie var risken för embryopati 8 procent.

Den totala risken för fosterskada efter tidig exponering för warfarin – preparatet torde numera oftast sättas ut och ersättas med heparin eller besläktade preparat så snart graviditeten är konstaterad – tycks ligga i storleksordningen 20 procent.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 174 barn vars mödrar uppgivit sig ha stått på warfarin i tidig graviditet: Tre av barnen hade någon missbildningsdiagnos (3-4 förväntade). Ett av barnen hade hypospadi och ett hade en trakeo-esofageal fistel, och ett barn hade en förmakseptumdefekt. Missbildningsfrekvensen var således helt normal. Däremot var något fler barn för tidigt födda (17 barn mot 11 förväntade), och tre barn dog efter födseln (0-1 förväntat).

I det svenska Medicinska födelseregistret finns två fall med exponering för fenprokumon. Barnen saknade missbildningsdiagnos.

Uppdaterat: 2018-05-15

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Sillesen M, Hjortdal V, Vejlstrup N, Sørensen K. Pregnancy with prosthetic heart valves - 30 years' nationwide experience in Denmark. Eur J Cardiothorac Surg. 2011;40:448-54. PubMed
  2. Cotrufo M, De Feo M, De Santo LS, Romano GP, Della Corte A, Renzulli A et al. Risk of warfarin during pregnancy with mechanical valve prostheses. Obset Gynecol 2002;99:35-40. PubMed
  3. van Driel D, Wesseling J, Sauer PJ et al. Teratogen update: Fetal effects after in utero exposure to coumarins, overview of cases, follow-up findings, and pathogenesis. Teratology 2002;66:127-40. PubMed
  4. Wesseling J, van Driel D, Smrkovsky M, ven der Veer E, Geven-Boere LM, Suer PJ et al. Neurological outcome in school-age children after in utero exposure to coumarins. Early Hum Dev 2001;63:83-95. PubMed
  5. Vitale N, De Feo M, De Santo LS, Pollice A, Tedesco N, Cotrufo M. Dose-dependent fetal complications of warfarin in pregnant women with mechanical heart valves. J Am Coll Cardiol. 1999;33:1637-41. PubMed
  6. Gartner BC, Seifert CB, Michalk DV, Roth B. Phenprocoumon therapy during pregnancy: case report and comparison of the teratogenic risk of different coumarin derivatives. Z Geburtshilfe Perinatol 1993;197:262-5. PubMed
  7. Iturbe-Alessio I, Fonseca MC, Mutchinik O et al. Risks of anticoagulant therapy in pregnant women with artificial heart valves. N Engl J Med 1986;315:1390-3. PubMed
  8. Hall JG, Pauli RM, Wilson KM. Maternal and fetal sequelae of anticoagulation during pregnancy. Am J Med 1980;68:122-40. PubMed
  9. Barr M, Burdi AR. Warfarin-associated embryopathy in a 17-week-old abortus. Teratology 1976;14:129-34. PubMed
  10. Letter: Warfarin and fetal abnormality. Lancet 1976;1:1127. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.