Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Fluokortolon

Klassificering: 2

Preparat: Doloproct

ATC kod: C05AA08

Substanser: fluokortolon, fluokortolonacetat, fluokortolonkaproat, fluokortolonpivalat

Bedömning

Kortare tids behandling med fluokortolon rektalkräm eller suppositorium kan ske under graviditet. Vid längre tids behandling i hög dosering bör man ta hänsyn till att absorptionen är högre vid rektal tillförsel än för hudpreparat med fluokortolon. Den eventuella individuella riskökningen är dock inte så stor att det finns anledning till oro, om kvinnan har använt fluokortolon utvärtes i tidig graviditet.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Vid behandling av stora ytor med kortikosteroidsalva/kräm och speciellt under ocklusion kan systemiskt signifikant absorption ske. Det är dock inte troligt att dessa mängder skulle kunna utöva någon missbildningsframkallande effekt och troligen inte heller någon effekt på fostrets tillväxt. I ett arbete tyckte man sig se en ökad frekvens av kluven läpp eller gom efter att modern använt kortikosteroider utvärtes medan man i ett annat ganska litet arbete inte såg några ogynnsamma effekter. Resorptionen från rektal applikation är större än motsvarande användning på huden, men varierar betydligt mellan olika steroider.

I det svenska Medicinska Födelseregistret finns 2 567 barn vars mödrar uppgivit användning av någon stark kortikosteroidsalva/kräm – 46 av barnen hade någon missbildningsdiagnos (1,8%) mot 53 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således, om något, lägre än förväntat, och det fanns inte heller någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Frekvensen läppgomspalter var inte signifikant förhöjd (6 barn mot 3-4 förväntade).

Specifikt om fluokortolon

Fluokortolon ingår tillsammans med lidokain i hemorrojdläkemedel för rektalt bruk. I det svenska Medicinska födelseregistret finns inget barn vars mor uppgivit användning av flukortolon i tidig graviditet.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen kortikosteroider är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för fluokortolon var aktuella 2012-08-25).

Uppdaterat: 2018-05-17

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed
  8. Chi CC, Wang SH, Wojnarowska F, Kirtschig G, Davies E, Bennett C. Safety of topical corticosteroids in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;10:CD007346. PubMed
  9. Edwards MJ, Agho K, Attia J, Diaz P, Hayes T, Illingworth A et al. Case-control study of cleft lip or palate after maternal use of topical corticosteroids during pregnancy. Am J Med Genet 2003;120A:459-63. PubMed
  10. Mygind H, Thulstrup AM, Pedersen L, Larsen H. Risk of intrauterine growth retardation, malformations and other birth outcomes in children after topical use of corticosteroid in pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand 2002;81:234-9. PubMed
  11. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed

Författare: Birger Winbladh, Karin Källén

- för Region Stockholm.

Fasstexter