Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Hydrokortison

Klassificering: 2

Preparat: Alkindi, Colifoam, Cortimyk, Daktacort®, Fenuril®-Hydrokortison, Ficortril®, Fucidin®-Hydrocortison, Fucidin-Hydrocortison, Fusidinsyra/Hydrokortison 2care4, Hydrocortison 100-Rotexmedica, Hydrocortison Galen, Hydrocortison Hoechst, Hydrocortison Orion, Hydrocortisone, Hydrocortisone Accord, HYDROCORTISONE ROUSSEL, Hydrocortone, Hydrokortison APL, Hydrokortison Apofri, Hydrokortison Clean Chemical Sweden, Hydrokortison Ebb, Hydrokortison Orifarm, Hydrokortison Orion, Hydrokortison Takeda, Hydrokortison Trimb, Hydrokortison-svavel i Essex kräm APL, Mildison Lipid, Plenadren, Proctosedyl rektaalivoide, Proctosedyl®, Softacort, Solu-Cortef, Solu-Cortef®, Terracortril med polymyxin B, Terracortril med Polymyxin B, Terra-Cortril med polymyxin B, Terracortril®, Terracortril® med Polymyxin B, Uniderm®, Xerclear, Xyloproct®, Zoviduo

ATC kod: A07EA02, C05AA01, D01AC20, D06BB53, D07AA02, D07CA01, D07XA01, H02AB09, S01BA02, S03CA04

Substanser: hydrocortisonebuteprat, hydrokortison, hydrokortisonaceponat, hydrokortisonacetat, hydrokortisonbutyrat, hydrokortisonnatriumfosfat, hydrokortisonnatriumsuccinat

Bedömning

Vid tillfällig indikation finns inga hinder för att använda hydrokortison systemiskt under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Om systemiskt hydrokortison använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro. Lokalbehandling med hydrokortison kan utan risk ske under graviditeten.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Specifikt om hydrokortison

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1563 barn vars mödrar uppgivit systemisk användning av hydrokortison, bland dem hade 41 barn någon missbildning (2,6%), vilket är en något förhöjd siffra, dock inte statistiskt säkerställt högre än förväntat (2.1%). Sex barn hade gom- eller läppgomspalt, mot två förväntade, vilket är ett klart förhöjt antal. I övrigt var det inte någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Det fanns 101 barn (6,5%) som var för tidigt födda vilket är nära det förväntade antalet (97 barn, 6,2%).

Det finns 915 barn vars mödrar rapporterat användning av hydrokortison i salva i tidig graviditet: 12 av barnen hade någon missbildningsdiagnos (1,3%), mot förväntade 19 (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således, om något, lägre än förväntat.

Mödrarna till 56 barn har rapporterat användning av rektalskum med hydrokortison – inget av barnen hade någon missbildning

I 274 fall uppgav mödrarna användning av hemorrojdmedel, som innehöll hydrokortison: fem barn, mot 5-6 förväntade, hade någon missbildning. Missbildningsfrekvensen var alltså normal, och det var inte heller någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad.

Mödrar till 82 barn angav användning av hydrokortison i ögon/örondroppar i tidig graviditet – ett av barnen hade en missbildning mot 1-2 förväntade. Barnet hade en förmaksseptumdefekt.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen kortikosteroider är från 2013-12-31. De individuella siffrorna för hydrokortison var aktuella 2012-08-25). 

Uppdaterat: 2018-05-18

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.