Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Hydroxiklorokin

Klassificering: 2

Preparat: Plaquenil®

ATC kod: P01BA02

Substanser: hydroxiklorokin, hydroxiklorokinsulfat

Bedömning

Hydroxiklorokin kan utan risk användas i de doser som är aktuella vid profylax av malaria. I de högre doser som används vid autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit och lupus erythematosus/SLE ) bör substansen användas med viss försiktighet och endast på strikt indikation. Vid behandling av malaria, får rädsla för fosterskador aldrig äventyra användning av hydroxiklorokin. Om det skulle finnas en riskökning för fosterskador är denna knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro även om kvinnan har använt läkemedlet i hög dos under tidig graviditet. Det finns dock en teoretisk risk för hörsel- eller synpåverkan hos fostret.

Bakgrund

Endast sparsamma data finns över hydroxiklorokin under graviditet men likheterna med klorokin gör att förhållanden liknande klorokins är att förvänta. Hydroxiklorokin har inte visat någon ökad risk för missbildningar i studier av behandling vid inflammatoriska bindvävssjukdomar under graviditeten [1]. Antalet patienter i undersökningarna var dock få. Man har inte heller sett någon ökad risk för hörsel- eller synpåverkan hos barnen, förutom i en äldre fallrapport som beskrev hörselpåverkan hos två syskon som exponerats för hög dos klorokin under hela graviditeten [1-4]. Betydelsen av malariaprofylax eller behandling av malaria är så stor att den helt överväger teoretiska risker med hydroxiklorokin.

Innan beslut fattas om malariaprofylax eller behandling av malaria, bör infektionsspecialist konsulteras då resistensmönstret ändras kontinuerligt.

Data ur födelseregistret

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 255 barn vars mödrar uppgivit användning av hydroxiklorokinklorokin i tidig graviditet, främst som malariaprofylax. Sju av barnen (2,7%) hade någon missbildningsdiagnos, mot 5-6 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således normal. Fyra av barnen hade någon hjärtmissbildning, vilket är en något, men inte anmärkningsvärt, förhöjd frekvens. Av dessa hade tre barn en ventrikelseptumdefekt, ett barn en förmaksseptumdefekt och en stenos av lungartären.

Vidare var 38 barn födda för tidigt (16 förväntade), och fem barn dog perinatalt (1-2 förväntat) vilket är statistiskt säkerställt förhöjda frekvenser. Förmodligen hänger det lite udda förlossningsutfallet ihop med samvarierande faktorer, och inte på exponeringen i sig.

Uppdaterat: 2016-09-19

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2013-12-31

Referenser

  1. Costedoat-Chalumeau N, Amoura Z, Huong DL, Lechat P, Piette JC. Safety of hydroxychloroquine in pregnant patients with connective tissue diseases Review of the literature. Autoimmun Rev. 2005;4:111-5. PubMed
  2. Osadchy A, Ratnapalan T, Koren G. Ocular toxicity in children exposed in utero to antimalarial drugs: review of the literature. J Rheumatol. 2011;38:2504-8. PubMed
  3. Levy RA, Vilela VS, Cataldo MJ, Ramos RC, Duarte JL, Tura BR et al. Hydroxychloroquine (HCQ) in lupus pregnancy: double-blind and placebo-controlled study. Lupus. 2001;10:401-4. PubMed
  4. Borba EF, Turrini-Filho JR, Kuruma KA, Bertola C, Pedalini ME, Lorenzi MC et al. Chloroquine gestational use in systemic lupus erythematosus: assessing the risk of child ototoxicity by pure tone audiometry. Lupus. 2004;13:223-7. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.

Fasstexter