Lakosamid

Bakgrund

Gemensamt för antiepileptika

I olika studier har användning av vissa antiepileptika satts i samband med en två till tre gånger ökad risk för att barnet skall födas med någon missbildning [1-6]. Speciellt märks en ökning av frekvensen läppgomspalt samt av hjärtfel och för vissa antiepileptika neuralrörsdefekter [1-3]. Den totala risken för en allvarlig missbildning är i litteraturen beskriven till cirka 6 procent. I en nyligen publicerad europeisk registerstudie har man påvisat en sjunkande trend av missbildningar troligen beroende på en minskad förskrivning av valproinsyra och karbamazepin [7]. En del studier har påvisat ett samband mellan epilepsisjukdomen i sig hos modern och en ökad risk för missbildningar men det är inte ett helt klart samband. Det är emellertid möjligt att risken för missbildningar till följd av läkemedelsbehandlingen har överskattats i en del studier [8]. Valproinsyra ökar dock avsevärt risken för missbildningar [1-3,7,9-10].

För att kunna säkerställa att det finns en riskskillnad mellan olika preparat behövs data från ett betydande antal exponeringar. Då nya preparat introduceras dröjer det således innan man med säkerhet kan uttala sig om huruvida de är säkrare än tidigare antiepileptika eller inte [11-13].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 6 393 barn vars mödrar använt antiepileptika – 214 av dem hade någon missbildningsdiagnos (3,3%) mot 132 förväntade – det vill säga cirka 60 procent fler än väntat. En del antiepileptika används även på andra indikationer än epilepsi (t.ex. vid bipolär sjukdom, migrän eller vid perifer neuropatisk smärta).

I det svenska Medicinska födelseregistret ses också en överrepresentation av flertalet typer av missbildningar bland barn vars mödrar använt något antiepileptiskt läkemedel i tidig graviditet, jämfört med andra svenska nyfödda barn. Mest markant var ökningen av hjärtmissbildningar, ansiktsspalter, hypospadi, samt multipla missbildningar (missbildningar i fler än ett organsystem). Tre barn hade någon neuralrörsdefekt (1-2 förväntat), alla var exponerade för valproinsyra.

Vidare var 8,6 procent av de exponerade barnen för tidigt födda (6,2% förväntat), 5,6 procent var lågviktiga (4,4% förväntat) och 3,8 procent var lätta för tiden (2,7% förväntat).

Man har i litteraturen beskrivit avvikelser i barnens utseende (antiepileptikasyndrom), i fostertillväxt och troligen i den kognitiva utvecklingen, inklusive en ökad risk för autism och ADHD efter exponering för vissa antiepileptika [14-27]. Störst risk medför med all sannolikhet exponering för valproinsyra [14,19-23].

I en svensk studie har även minskning av huvudomfång setts efter exponering för en del antiepileptika, särskilt i kombinationsbehandling. Den kliniska effekten av detta är dock inte värderad [27].

Riskerna verkar generellt vara störst vid behandling med kombination av flera antiepileptika, framförallt om valproinsyra ingår i kombinationen [28]. Det verkar även som om en hög dygnsdos av vissa antiepileptika kan öka risken för missbildningar [29,30]. En ökad risk har också rapporterats hos kvinnor med epilepsibehandling som tidigare har fött barn med missbildningar [31].

Behandling av epilepsi under graviditet bör skötas av specialist med särskild sakkunskap inom området. Kvinnor som önskar bli gravida rekommenderas att planera graviditeten tillsammans med sin läkare så att eventuella justeringar av medicineringen kan göras och värderas i god tid före konception. Lägsta möjliga dos som ger anfallskontroll bör användas.

Specifikt om lakosamid

Lakosamid är ett nytt antiepileptikum som liksom flera antiepileptika inaktiverar spänningskänsliga natriumkanaler och därmed stabiliserar hyperexciterbara neuronala membran. Lakosamid binder även till CRMP-2, ett protein som är involverat i neuronal differentiering och kontroll av axonutväxt.

Läkemedlet är indicerat som tilläggsbehandling vid fokala epilepsianfall. Det finns i stort sett inga adekvata data från användning av lakosamid hos gravida kvinnor än. Djurstudier visade inga teratogena effekter hos råttor eller kaniner, men grund saknas för att avgöra om lakosamid skiljer sig från vissa andra antiepileptika som har visats öka risken för fosterskada hos människa.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns endast tio fall med denna exponering. Ett av barnen hade en missbildningsdiagnos – en cystlunga.