Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Metoprolol

Klassificering: 2

Preparat: Bloxazoc, Logimat forte, Logimax, Logimax®, Logimax® forte, Metomylan, Metoprolol 1A Farma Retard, Metoprolol AB Unimedic, Metoprolol Abcur, Metoprolol Actavis, Metoprolol Ebb, Metoprolol Orifarm, Metoprolol Orion, Metoprolol Sandoz, Metoprolol Teva, Metoratio, Mozoc, Mozoc®, Selokeen, Seloken, Seloken ZOC, Seloken®, SelokenZOC®

ATC kod: C07AB02, C07FB02

Substanser: metoprolol, metoprololsuccinat, metoprololtartrat

Bedömning

Den generella erfarenheten med användande av beta-receptorblockerare i tidig graviditet är att risken för missbildning hos fostret inte är ökad. En eventuell riskökning är i alla fall inte så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro om kvinnan har använt läkemedlet under tidig graviditet.

Antihypertensiva medel har rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet och bör användas med försiktighet under graviditetens andra hälft, se bakgrunden. Detta får dock inte hindra adekvat terapi av hypertoni och preeklampsi.

Bakgrund

Gemensamt för beta-receptorblockerare

Användning av beta-receptorblockerare i tidig graviditet anses generellt inte vara förenad med någon risk för fosterskada. En koppling till vissa typer av missbildningar, bland annat hjärtfel, har dock påvisats, men det är inte säkerställt att beta-blockerare är orsaken [1-4]. Då en ökad risk för hjärtfel även ses efter behandling med andra antihypertensiva läkemedel är det snarare troligt att den gravida kvinnans underliggande sjukdom eller förändringar i blodtrycket under behandlingen ligger bakom fynden [1,3].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 5 881 barn vars mödrar rapporterat användning av beta-receptorblockerare i tidig graviditet. Frekvensen missbildningar är något förhöjd, 2,9 procent i stället för 2,1 procent i populationen. Det är troligt att den något förhöjda missbildningsfrekvensen – som framför allt utgörs av en ökad förekomst av hjärtfel – beror på mödrarnas underliggande tillstånd då en liknande ökning ses för andra antihypertensiva medel.

Tio barn hade någon kromosomavvikelse (7-8 förväntade), en något förhöjd frekvens, men väntad eftersom kvinnor som använt beta-receptorblockerare generellt sett är äldre än andra kvinnor som föder barn. Ett barn hade trisomi 13. Barnen med kromosomavvikelser är inte inkluderade i de övriga sammanställningarna över förekommande missbildningar.

Det fanns 61 barn (41 förväntade) som hade någon hjärtmissbildning, mest ventrikelseptumdefekter (28 mot 23 förväntade) och förmakseptumdefekter (16 mot 7-8 förväntade). Övriga hjärtmissbildningar som förekom var hypoplastiskt vänsterhjärta (två barn), coarctatio aortae, missbildning av trikuspidalisklaff, pulmonalisstenos, samt sex fall av ospecificerade hjärtfel.

Vidare fanns det bland barnen med missbildningar tre med neuralrörsdefekter (1 förväntat), tio med gom- eller läppgomspalter (8 förväntade), fem med polycystiska njurar (förmodligen genetiskt betingade, 0-1 förväntat), 11 barn hade hydronefros (7-8 förväntade), ett hade diafragmabråck, ett omfalocele och hela 24 barn hade hypospadi (14 förväntade).

Till detta kommer att frekvensen för tidigt födda barn (14,1% mot 6,2% förväntat) och barn med låg födelsevikt (9,6% mot 4,4% förväntat) var klart ökad. Det var också 37 barn som dog intrauterint (21-22 förväntade) och 12 som dog efter förlossningen (11 förväntade). Det skall dock igen framhållas att det troligtvis är den underliggande blodtryckssjukdomen som bidragit till det avvikande graviditetsutfallet.

Antihypertensiva medel har rapporterats kunna ge biverkningar hos det nyfödda barnet framför allt i form av hypotension, hypoglykemi och tillväxthämning [1-4]. Hypoglykemi och tillväxthämning kan dock även orsakas av hypertoni och preeklampsi. Många av dessa barn är underburna vilket också ökar risken för hypotension och hypoglykemi.

Beta-receptorblockerare kan även ge upphov till bradykardi hos fostret och det nyfödda barnet. Ansvarig neonatolog bör, helst före förlossningen, informeras om behandlingen.

 

Specifikt om metoprolol

Inga epidemiologiska studier över användandet av metoprolol i tidig graviditet har återfunnits i litteraturen. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1644 barn vars mödrar angivit användning av metoprolol i tidig graviditet: 47 av barnen hade någon missbildning (2,9 %), vilket är något mer än förväntat (2,1%). Det var dock inte någon speciell typ av missbildningar som var tydligt överrepresenterad. Andelen barn med hjärtfel (15 mot 11-12 förväntade) var något, men inte statistiskt säkerställt, föhöjd. Frekvensen av för tidigt födda barn var, precis som för andra typer av betablockerare, klart förhöjd: 236 barn (14%) mot 102 förväntade (6,2%). Förhöjd var även andelen barn som var lätta för tiden: 122 barn, (7,4%) mot 44 barn (2,7%) förväntade. Andelen barn med låg Apgarpoäng, dödfödda barn, och barn som avled under första levnadsveckan, var dock inte högre än förväntat.

Mödrar till 20 barn rapporterade användning av metoprolol i kombination med felodipin – ett av barnen hade en missbildningsdiagnos, hydronefros. Tre av barnen var för tidigt födda (15%). Det fanns endast en exponering för kombinationspreparat med acetylsalicylsyra angiven i registret – barnet hade ingen missbildningsdiagnos.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen betablockerare är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för metoprolol var aktuella 2016-03-15).

Uppdaterat: 2017-12-18

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. United Kingdom Teratology Information Services (UKTIS). Beta-blockers in pregnancy. 2016. Tillgänglig från: www.toxbase.com. Hämtad 2017-11-07. UKTIS
  2. Yakoob MY, Bateman BT, Ho E, Hernandez-Diaz S, Franklin JM, Goodman JE et al. The risk of congenital malformations associated with exposure to β-blockers early in pregnancy: a meta-analysis. Hypertension. 2013;62:375-81. PubMed
  3. Lennestål R, Otterblad Olausson P, Källén B. Maternal use of antihypertensive drugs in early pregnancy and delivery outcome, notably the presence of congenital heart defects in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2009;65:615-25. PubMed
  4. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.