Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Mometason – hudläkemedel

Klassificering: 2

Preparat: Demoson, Elocom, Elocon®, Elosalic®, Mometason Glenmark, Mometasone Teva, Ovixan

ATC kod: D07AC13, D07XC03

Substanser: mometason, mometasonfuroat, mometasonfuroatmonohydrat

Bedömning

Alltför utbredd användning av starka kortikosteroidsalvor, speciellt under ocklusion, skall för säkerhets skull undvikas under graviditet. Den eventuella individuella riskökningen är dock inte så stor att det finns anledning till oro, om kvinnan har använt mometason utvärtes i tidig graviditet.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Vid behandling av stora ytor med kortikosteroidsalva/kräm och speciellt under ocklusion kan systemiskt signifikant absorption ske. Det är dock inte troligt att dessa mängder skulle kunna utöva någon missbildningsframkallande effekt och troligen inte heller någon effekt på fostrets tillväxt. I ett arbete tyckte man sig se en ökad frekvens av kluven läpp eller gom efter att modern använt kortikosteroider utvärtes medan man i ett annat ganska litet arbete inte såg några ogynnsamma effekter. Resorptionen från rektal applikation är större än motsvarande användning på huden, men varierar betydligt mellan olika steroider.

I det svenska Medicinska Födelseregistret finns 2 567 barn vars mödrar uppgivit användning av någon stark kortikosteroidsalva/kräm – 46 av barnen hade någon missbildningsdiagnos (1,8%) mot 53 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således, om något, lägre än förväntat, och det fanns inte heller någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Frekvensen läppgomspalter var inte signifikant förhöjd (6 barn mot 3-4 förväntade).

Specifikt om mometason

Användning av mometason utvärtes i tidig graviditet rapporterades av 666 kvinnor – sju av barnen hade en missbildningsdiagnos mot 14 förväntade. Missbildningsfrekvensen var således, om något, lite låg. Det var inte heller någon typ av missbildning som var överrepresenterad. Mometason salva finns också i kombination med salicylsyra – inget fall av denna exponering förekom.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen kortikosteroider är från 2013-12-31. De individuella siffrorna för mometason var aktuella 2012-08-25). 

Uppdaterat: 2018-05-17

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed
  8. Chi CC, Wang SH, Wojnarowska F, Kirtschig G, Davies E, Bennett C. Safety of topical corticosteroids in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;10:CD007346. PubMed
  9. Edwards MJ, Agho K, Attia J, Diaz P, Hayes T, Illingworth A et al. Case-control study of cleft lip or palate after maternal use of topical corticosteroids during pregnancy. Am J Med Genet 2003;120A:459-63. PubMed
  10. Mygind H, Thulstrup AM, Pedersen L, Larsen H. Risk of intrauterine growth retardation, malformations and other birth outcomes in children after topical use of corticosteroid in pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand 2002;81:234-9. PubMed
  11. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed
  12. Källén B. The safety of asthma medications during pregnancy. Expert Opin Drug Saf 2007;6:15-26. PubMed
  13. Källén B, Otterblad Olausson P. Use of anti-asthmatic drugs during pregnancy. 3: Congenital malformations in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2007;63:383-8. PubMed
  14. Källén B, Otterblad Olausson P. Use of anti-asthmatic drugs during pregnancy. 2: Infant characteristics excluding congenital malformations. Eur J Clin Pharmacol 2007;63:375-81. PubMed
  15. Källén B, Otterblad Olausson P. Use of anti-asthmatic drugs during pregnancy. 1: Maternal characteristics, pregnancy and delivery complications. Eur J Clin Pharmacol 2007;63:363-73. PubMed
  16. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  17. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  18. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  19. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  20. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  21. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  22. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.