Paroxetin

Bakgrund

Gemensamt för SSRI

Man börjar få omfattande kunskaper om användning av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) under graviditet. Generellt tyder inte studierna på någon ökad risk för fosterskador. Dock finns det studier som pekar på en ökad förekomst av vissa missbildningar efter användande av paroxetin och fluoxetin. För båda substanserna har ett samband med hjärtfel rapporterats, främst kammar- och septumdefekter samt pulmonalisstenoser. För paroxetin har även en ökad risk för neuralrörsdefekter, gatroschisis och omfalocele rapporterats i litteraturen.

Flera studier har visat att barn födda av kvinnor som i sen graviditet använt SSRI eller andra antidepressiva medel har en något ökad förekomst av olika neonatala symptom som respirationsproblem och tecken på neurologisk påverkan (till exempel uppfödningsproblem, irritabilitet och kramper). Dessa tycks i regel relativt snabbt försvinna men kan resultera i att barnet behöver neonatalvård. Idag diskuteras om underliggande psykiatriska sjukdomstillstånd kan bidra till de neonatala symptomen och även till ökad risk för prematurfödsel, vilket har visats hos gravida kvinnor med obehandlad depression.

Användning av SSRI i sen graviditet har i några studier visats ungefär fördubbla förekomsten av persisterande pulmonell hypertension, men risken är fortfarande mycket låg c:a 2-3/1000. Ett kausalt samband är dock inte säkert.

Flera mindre studier har följt upp fullgångna och underburna barn som exponerats för SSRI-preparat, utan att finna tecken på någon störning av utvecklingen under förskoletiden. I en studie fann man ingen skillnad jämfört med barn till obehandlade kvinnor med depression men en något lägre IQ och utvecklingsgrad jämfört med barn till icke deprimerade kvinnor. Antalet stora långtidsstudier är dock fortfarande begränsat.

Det finns även forskning som indikerar ett samband mellan behandling med SSRI under graviditeten och autism hos barnen. Studiernas resultat är dock motstridiga och det är troligt att det är andra faktorer som samvarierar med SSRI-medicineringen som ligger bakom riskökningen.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 28 217 barn vars mödrar uppgivit användning av SSRI-preparat i tidig graviditet. Av dessa hade 623 barn en missbildningsdiagnos (2,2%), vilket i stort sett överensstämmer med den förväntade frekvensen (2,1%).

Vidare var 2273 barn (8,1%) mot 1743 förväntade (6,1%) för tidigt födda, vilket är en aning höjd frekvens. Det fanns 744 barn (mot 410 förväntade) som hade låg Apgarpoäng vid 5 minuter. Den höga andelen barn med låg Apgarpoäng kan förmodligen, åtminstone till en del, förklaras av en fetal läkemedelspåverkan. Dock fanns det ingen överrisk för dödföddhet eller död under neonatalperioden bland barn till mödrar som använt SSRI (129 barn mot 155 förväntade).

Specifikt om paroxetin

För paroxetin har tillverkaren tyckt sig se ett specifikt samband mellan användning av substansen och uppkomsten av hjärtfel, främst ventrikelseptumdefekter. Detta har sedan bekräftats i olika studier, och stämmer även med iakttagelser i det svenska Medicinska födelseregistret (se nedan). Det iakttagna sambandet skall ännu tolkas försiktigt, men bör mana till viss återhållsamhet. Iakttagelserna talar för en cirka dubbling av risken för ventrikelseptum- eller förmaksseptumdefekter.

Rapporter finns också som antyder ett samband mellan användning av paroxetin och uppkomsten av omfalocele, gastroschisis och neuralrörsdefekter men underlaget för detta påstående är mindre övertygande.

Det finns 1 790 barn vars mödrar uppgivit användning av paroxetin i tidig graviditet. Av dem hade 51 någon missbildningsdiagnos (2,8%) mot 37-38 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var följaktligen signifikant förhöjd.

Framförallt var risken för hjärtfel markant ökad: det fanns 26 barn som hade något hjärtfel mot 12-13 förväntade. Ett barn hade situs inversus med dubbelt utflöde från höger kammare, 13 barn hade ventrikelseptumdefekter (7-8 förväntade), varav ett kombinerat med coarctatio aortae, ett med dextrokardi, ett med hypospadi och tre kombinerat med förmaksseptumdefekter, ytterligare fyra barn hade förmakseptumdefekter, ett pulmonalisstenos, ett en tricuspidalismissbildning, ett hade Fallots tetrad, och tre barn hade ospecificerade hjärtfel.

Vidare hade ett barn gomspalt, ett hydronefros och åtta barn hypospadi (4 -5 förväntade). Ett barn hade diagnosen Marfans syndrom och ett hade Downs syndrom. Ett barn hade unilateral renal agenesi och ett barn en ektopisk njure. Tre barn hade fotfelställningar. Totalt hade sex barn multipla missbildningar (1-2 förväntade).

Av barnen som exponerats för paroxetin var 136 (7,6% mot 6,2% förväntat) för tidigt födda och 45 barn (25-26 förväntade) hade låg Apgarpoäng vid 5 minuter.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen SSRI är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för paroxetin var aktuella 2012-08-25).