Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Prednisolon

Klassificering: 2

Preparat: Dontisolon D, Locaseptil Neo, Pediapred, Precortalon® aquosum, Pred-Clysma®, Prednisolon Actavis, Prednisolon Alternova, Prednisolon APL, Prednisolon Ebb, Prednisolon EQL Pharma, Prednisolon JENAPHARM, Prednisolon Klysma AB Unimedic, Prednisolon Pfizer, Prednisolon Pilum, Prednisolon Recip, Prednisolon Unimedic, Prednisolone Sodium Phosphate, Scheriproct, Solu-Decortin

ATC kod: A01AC54, A07EA01, C05AA04, D07BA01, H02AB06

Substanser: prednisolon, prednisolonacetat, prednisolonkaproat, prednisolonnatriumfosfat, prednisolonnatriumsuccinat, prednisolonpivalat

Bedömning

Vid strikt indikation finns inga hinder för att använda prednisolon under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Om prednisolon använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro. Prednisolon som ögonpreparat kan utan risk användas under graviditet, se detta dokument.

Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider

Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är deras användning i djurexperimentellt framkallad teratogenes, speciellt gomspalt hos vissa musstammar, beskriven redan på 1950-talet. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 7 115 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 155 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1%). Andelen barn med läppgomspalt var inte signifikant förhöjd: 12 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (10 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildningar som var överrepresenterad.

Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 procent för tidigt födda (mot förväntade 6,2%) och 5,9 procent hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet.

Specifikt om prednisolon

Prednisolon, metylprednisolon och prednison har en begränsad placentaövergång varför preparaten ofta anses vara att föredra framför andra kortikosteroider vid behandling av maternella åkommor.

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1 936 barn vars mödrar använt prednisolon systemiskt i tidig graviditet. Av dessa hade 43 barn (2,2%) en missbildningsdiagnos mot 40 förväntade. Missbildningsfrekvensen var således tämligen normal. Tre barn hade läppgom- eller gomspalter (2-3 förväntade), 21 barn hade hjär-kärlmissbildningar (13-14 förväntade) – det senare var en klart förhöjd frekvens. Vidare var 323 barn (17%) för tidigt födda mot 120 förväntade (6,2%), även detta var en väsentligt förhöjd andel.

Vid användning av prednisolon som klysma resorberas relativt stor andel av dosen. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 488 barn registrerade, där mödrarna uppgivit sådan användning – 13 av barnen hade någon missbildningsdiagnos (2,7%) mot 10 förväntade (2,1%): tre barn hade hypospadi (ett förväntat), ett hade hydronefros och ett en deformitet i sternokleidomastoideusmuskeln. Åtta barn hade någon hjärt/kärlmissbildning (3-4 förväntade). Bland barnen med hjärtfel hade fem en ventrikelseptumdefekt, två hade en förmaksseptumdefekt och ett hade coarctatio aortae.

Användning av prednisolon som komponent i rektalsalva eller suppositorium innebär normalt mindre resorption, det vill säga mindre risk för fosterpåverkan än vid systemisk behandling. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 74 barn vars mödrar uppgivit denna användning – ett av barnen hade en missbildningsdiagnos mot ett till två förväntade. Barnet hade en läppgomspalt.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen kortikosteroider är från 2017-04-01. De individuella siffrorna för prednisolon var aktuella 2012-08-25). 

Uppdaterat: 2018-05-18

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4. PubMed
  2. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40. PubMed
  3. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  4. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92. PubMed
  5. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70. PubMed
  6. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101. PubMed
  7. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8. PubMed
  8. van Runnard Heimel PJ, Franx A, Schobben AF, Huisjes AJ, Derks JB, Bruinse HW. Corticosteroids, pregnancy, and HELLP syndrome: a review. Obstet Gynecol Surv 2005;60:57-70. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.