Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Trandolapril

Klassificering: 2

Preparat: Gopten, Tarka, Tarka LP, Tarka®

ATC kod: C09AA10, C09BB10

Substanser: trandolapril

Bedömning

ACE-hämmare skall inte användas under graviditet, speciellt inte under andra och tredje trimestern. Om exponering skett under första trimestern innebär detta möjligen en något ökad risk för hjärtfel. Den eventuella riskökningen i det enskilda fallet är dock förmodligen inte stor så stor att det finns anledning till oro. Användning under andra och tredje trimestern har satts i samband med ett antal komplikationer under graviditet och neonatalperiod. Ett riktat ultraljud kan då vara befogat. En omställning till annan antihypertensiv behandling är motiverad.

Bakgrund

Gemensamt för ACE-hämmare

ACE-hämmare passerar placenta och det finns belägg för att medicinering under andra och tredje trimestern orsakar störningar i fostrets blodtrycksreglerande mekanismer [1–3]. Exponering för ACE-hämmare i livmodern under andra och tredje trimestern har förknippats med oligohydramnios, lunghypoplasi till följd av oligohydramnios, intrauterin tillväxthämning samt neonatal hypotension och oliguri/anuri [1–3]. Dessutom har fall av hypoplasi av skallbenen rapporterats [3].

Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet har satts i samband med en ökad risk för hjärtfel hos barnet. Fyndet baserades initialt på en amerikansk studie av 209 barn som exponerats för ACE-hämmare och 200 barn, som exponerats för andra antihypertensiva [4].

En mera detaljerad svensk utredning har utförts omfattande 168 barn exponerade för ACE-hämmare i tidig graviditet, där missbildningsförekomsten följdes upp med användande av flera källor än det Medicinska födelseregistret [5]. Fyndet av en ökad risk för hjärtmissbildning bekräftades då – dock sågs (i motsats till den amerikanska studien) en ökad risk för hjärtfel också efter exponering för andra antihypertensiva läkemedel (se nyhetsartikel: Användning av ACE-hämmare i tidig graviditet och missbildningar, länk finns i högermarginalen). Senare studier från andra forskargrupper stödjer slutsatsen att ACE-hämmare inte skiljer sig från andra antihypertensiva och att det snarare är mödrarnas underliggande tillstånd som ligger bakom den ökade risken för missbildning [5–7].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns idag 446 barn vars mödrar uppgett användning av ACE-hämmare i tidig graviditet. Av dessa barn hade 18 en missbildningsdiagnos (4,0%) mot 9 förväntade (2,1%). Speciellt var antalet barn med hjärtfel förhöjt (9 barn mot 3 förväntade). Ett av barnen med hjärtfel hade hypoplastiskt vänsterhjärta, ett aortastenos, fem barn hade ventrikelseptumdefekter mot 1-2 förväntat (varav ett barn även hade förmaksseptumdefekt och ett annat hade hypospadi och pulmonalisklaffatresi) och ett barn hade en förmaksseptumdefekt. Ett barn hade polycystnjure (i regel ärftligt), fyra hypospadi (ett förväntat), ett pes calcaneovalgus, ett hydronefros och ett barn hade en gomspalt. Förutom hjärtmissbildningarna och hypospadier var inga typer av missbildningar överrepresenterade.

Av barnen var 22 procent födda för tidigt (6,2% förväntat), 11 procent hade låg födelsevikt (4,4% förväntat) och 4,7 procent av barnen var lätta för tiden mot 2,7 procent förväntat. Dessa effekter kan troligen tillskrivas grundsjukdomen. Tre barn dog, två av dem intrauterint.

Specifikt om trandolapril

Ett barn i födelseregistret var exponerat för trandolapril och ett för kombinationen av verapamil och trandolapril. Barnen saknade missbildningsdiagnos.

(Siffrorna ur födelseregistret för hela gruppen ACE-hämmare är från 2017-04-01. Den individuella uppgiften för trandolapril var aktuell 2012-08-25).

Uppdaterat: 2018-04-25

Uppgifterna ur födelseregistret är hämtade: 2017-04-01

Referenser

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Shimada C, Akaishi R, Cho K, Morikawa M, Kaneshi Y, Yamda T et al. Outcomes of 83 fetuses exposed to angiotensin receptor blockers during the second or third trimesters: a literature review. Hypertens Res. 2015;38(5):308-13. PubMed
  3. Barr M. Teratogen update: angiotensin-converting enzyme inhibitors. Teratology 1994;50:399-409. PubMed
  4. Cooper WO, Hernandez-Diaz S, Arbogast PG, Dudley JA, Dyer S, Gideon PS, Hall K, Ray WA. Major congenital malformations after first-trimester exposure to ACE inhibitors. N Engl J Med 2006;354:2443-51. PubMed
  5. Lennestål R, Otterblad Olausson P, Källén B. Maternal use of antihypertensive drugs in early pregnancy and delivery outcome, notably the presence of congenital heart defects in the infants. Eur J Clin Pharmacol 2009;65:615-25. PubMed
  6. Li DK, Yang C, Andrade S, Tavares V, Ferber JR. Maternal exposure to angiotensin converting enzyme inhibitors in the first trimester and risk of malformations in offspring: a retrospective cohort study. BMJ. 2011;343:d5931. PubMed
  7. Walfisch A, Al-maawali A, Moretti ME, Nickel C, Koren G. Teratogenicity of angiotensin converting enzyme inhibitors or receptor blockers. J Obstet Gynaecol. 2011;31:465-72. PubMed

Författare: Karin Källén, Birger Winbladh, Birger Winbladh

- för Region Stockholm.

Fasstexter