Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Anoti och mikroti

Publicerat 2012-04-26

Ytterörat anläggs från det ektoderm, som bekläder första och andra gälbågarna. Mellan dessa är första gälfåran belägen, som utgör det första anlaget till yttre hörselgång. Från framtarmen buktar första gälfickan ut och möter första gälfåran - mellanliggande membran utvecklas till den primära trumhinnan. Första gälfickan bildar Eustachiska röret och mellanörats hålrum. Utvecklingen av gälficka och gälfåra sker under vecka 6 efter sista mens. Ytterörat bildas med en början under vecka 7 efter sista mens. Ytteröronanlaget befinner sig initialt på övre delen av halsen och förskjuts under utvecklingen upp mot sitt definitiva läge.

Anoti uppstår genom att ytterörat ej anläggs - i regel saknas då också yttre hörselgång. Vid mikroti är ytterörat förkrympt och oftast deformerat. Avgränsningen av mikroti är flytande. Grava ytteröronmissbildningar är vanliga vid kromosomavvikelser och gravt multimissbildade barn men förekommer också som isolerade missbildningar, i regel kombinerade med allvarlig hörselnedsättning på den drabbade sidan. Anoti är ovanligt - c:a 2 per 100.000 födda barn medan mikroti är c:a 10 gånger vanligare men frekvenssiffran beror givetvis på avgränsningen av begreppet. I ungefär en tredjedel av fallen finns andra missbildningar, ofta läppgomspalt, gomspalt eller hjärtfel, speciellt vid bilaterala former. Tillståndet är något vanligare hos pojkar än flickor. Plastikkirurgiska åtgärder kan eliminera det kosmetiska handikappet.

Referenser

  1. Harris J, Källén B, Robert E. The epidemiology of anotia and microtia. J Med Genet 1996;33:809-13. PubMed

Senast ändrad 2018-09-20