Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Icke nedvandrad testikel

Publicerat 2012-04-26

Icke nedvandrad testikel (retentio testis, kryptorkism) är ett relativt vanligt fenomen. Under fosterutvecklingen anläggs testiklarna i bukhålan på nivå med Th10 men förskjuts sedan under vecka 9-14 efter sista mens ner mot inguinalkanalen. Mot slutet av graviditeten eller rent av efter förlossningen fortsätter nedvandringen ner i scrotum. Särskilt den senare delen av nedvandringen synes vara androgenberoende. Vid defekt testisdifferentiering kan därför denna fas utebli och testikeln blir liggandes intraabdominellt, inom inguinalkanalen eller högt upp i scrotum. Ett mekaniskt hinder i inguinalkanalen kan också hindra nedvandringen av en normal testikel. Tillståndet sammanblandas ibland med retraktabel testikel, då vid mekanisk retning en kraftigt uttalad cremasterreflex för upp testikeln högt upp i scrotum från ett normalt läge.

Icke nedvandrade testiklar har en dålig spermaproduktion eller saknar den helt och har också en ökad risk för utveckling av testikelcancer - 5-10% av fall av testikelcancer uppstår i sådana testiklar, troligen beroende av en primär defekt i testikelns differentiering. Retentio testis förekommer ofta vid hypospadi.

Nedvandringen behöver ej vara avslutad vid födelsen och en definitiv diagnos av retentio testis kan därför inte sättas förrän tidigast 6 månader efter födelsen. Hos för tidigt födda pojkar är det helt fysiologiskt att testikeln ännu inte vandrat ner. Bland fullgångna nyfödda pojkar uppges frekvensen retentio testis vara 2-4% men vid ett års ålder kvarstår - utan behandling - tillståndet endast i knappt en procent. Det har sagts att retentio testis ökat i frekvens, vilket satts i samband med östrogena faktorer i miljön (xenoöstrogener) men hela detta är oklart.

Diagnossättning i nyföddhetsperioden är alltså osäker och förekomsten samspelar också med förekomsten av för tidigt födda barn. Behandlingen sker med HCG-behandling eller operation.

Referenser

  1. Hjertkvist M, Damber JE, Bergh A. Cryptorchidism: a registry based study in Sweden on some factors of possible aetiological importance. J Epidemiol Community Health 1989;43:324-9. PubMed

Senast ändrad 2018-09-20