Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Intersex

Publicerat 2012-04-26

Utvecklingen av den manliga och kvinnliga fenotypen utgår från ett indiffirent ursprungsstadium. Androgent hormon samt ett peptidhormon (muller-reducerande hormon) från den fetala testikeln driver utvecklingen i manlig riktning. Saknas dessa hormon går utvecklingen mot flicka. Störningar i denna reglering kan leda till paritella maskuliniseringar vilket gör att en könsbestämning av det nyfödda barnet kan vara tveksam. Störningen kan ligga på flera nivåer. Avvikelser i könskromosomerna kan göra att ett genetiskt manligt foster utvecklas i kvinnlig riktning (t.ex. mosaicism 46,XY/45,X), androgena hormon från fostrets binjurebark (kongenitalt adrenogenitalt syndrom) eller tillfört fostret via kvinnan kan leda till en mer eller mindre utpräglad maskulinsering av ett kvinnligt foster. Vid en variant saknar fosterkroppens celler förmåga att svara på androgen stimulering och det genetiskt manliga fostret utvecklas i kvinnlig riktning (testikulär feminisering).

Synliga tecken på intersextillstånd kan var utpräglad hypospadi respektive clitorishyperplasi.

Kromosomuppsättningen och därav bestämd gonadutveckling avgör det biologiska könet hos barnet (manlig eller kvinnlig intersex) men det är inte givet att den definitiva könstillhörigheten måste följa den kromosomala. På operativ väg kan barnets könsorgan korrigeras. Vid sällsynt äkta hermafroditism finns en blandning av manliga och kvinnliga inre könsorgan inklusive gonader.

Intersextillstånd är ovanliga men reser stora problem redan direkt efter födelsen.

Senast ändrad 2018-09-20