Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Flutikason – intranasalt

Klassificering: A

Preparat: Avamys, Flixonase Nasal, Flixotide Nasal, Flutaide® Nasal, Flutide® Nasal, Flutikason 2care4, Flutikason Orifarm, Flutikason Teva, Otrason

ATC kod: R01AD08, R01AD12

Sammanfattning

En studie av flutikason intranasalt hos barn visade likartad effekt och säkerhet hos flickor och pojkar. Få flickor var dock inkluderade i studien.
 
Kunskapsunderlaget avseende skillnader mellan kvinnor och män är begränsat och motiverar inte olika dosering eller behandling.

Additional information

Pharmacokinetics and dosing

Both men and women have been included in most of the pharmacokinetic studies of intranasal fluticasone. However, no analysis of sex differences have been found and sex-divided data is lacking [1, 2].

Effects

In a randomized single dose placebo-controlled study assessing the efficacy and safety of fluticasone propionate aqueous nasal spray  with perennial allergic rhinitis (107 boys, 20 girls) , no differences in effect or safety between boys and girls were found [3, 4].

Adverse effects

A study that retrospectively reviewed records of clinical cases and side effects reports in the Swedish Medical Products Agency's statistics from 1981 to 2005 found that the most common risk factor for septum perforation was nasal steroid (including budesonide, beclomethasone, and fluticasone).  The risk of perforation was greatest during the first 12 months of treatment and most cases were in young women 73% [5]. The explanation for such higher tendency for women is unclear.

Reproductive health issues

Regarding teratogenic aspects, please consult the Drugs and Birth Defects Database (in Swedish, Janusmed fosterpåverkan).

Försäljning på recept

Något fler kvinnor än män hämtade ut nässpray eller -droppar innehållande flutikason (ATC-kod R01AD08) på recept i Sverige år 2015, totalt 8 021 kvinnor och 7 919 män. Det motsvarar 1,7 respektive 1,6 personer per tusen invånare. Andelen som hämtade ut läkemedel var högst i åldersgruppen 65-79 år hos män och i åldersgruppen 65-75 år hos kvinnor. Totalt sett var nässpray- eller droppar innehållande flutikason lika vanligt hos kvinnor och män [6].

Något fler kvinnor än män hämtade ut nässpray innehållande flutikason (ATC-kod R01AD12) på recept i Sverige år 2015, totalt 12 723 kvinnor och 11 540 män. Det motsvarar 2,6 respektive 2,4 personer per tusen invånare. Andelen som hämtade ut läkemedel var högst i åldersgruppen 10-19 år hos båda könen. I åldersgruppen 0-19 år var nässpray innehållande flutikason i genomsnitt 1,6 gånger vanligare hos pojkar/män och i åldersgruppen 20 år och äldre 1,3 gånger vanligare hos kvinnor [6].

Uppdaterat: 2019-02-26

Litteratursökningsdatum: 2016-12-13

Referenser

  1. Rosenblut A, Bardin PG, Muller B, Faris MA, Wu WW, Caldwell MF et al. Long-term safety of fluticasone furoate nasal spray in adults and adolescents with perennial allergic rhinitis. Allergy. 2007;62:1071-7. PubMed
  2. Allen A, Down G, Newland A, Reynard K, Rousell V, Salmon E et al. Absolute bioavailability of intranasal fluticasone furoate in healthy subjects. Clin Ther. 2007;29:1415-20. PubMed
  3. Ngamphaiboon J, Thepchatri A, Chatchatee P, Chumdermpadetsuk S. Fluticasone propionate aqueous nasal spray treatment for perennial allergic rhinitis in children. Ann Allergy Asthma Immunol. 1997;78:479-84. PubMed
  4. Selover D, Dana T, Smith C, Peterson K. Drug Class Review: Nasal Corticosteroids. Oregon Health & Science University. PubMed
  5. Cervin A, Andersson M. Intranasal steroids and septum perforation--an overlooked complication? A description of the course of events and a discussion of the causes. Rhinology. 1998;36:128-32. PubMed
  6. Läkemedelsstatistik. Stockholm: Socialstyrelsen. 2015 [cited 2016-12-19.] Socialstyrelsens statistikdatabas

Författare: Alaa Falemban, Linnéa Karlsson Lind

Faktagranskat av: Mia von Euler

Godkänt av: Karin Schenck-Gustafsson