Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

Loratadin

Klassificering: B

Preparat: Clarityn, Clarityn®, Loratadin ABECE, Loratadin Actavis, Loratadin Apofri, Loratadin BMM Pharma, Loratadin HEXAL, Loratadin Mylan, Loratadin Orifarm, Loratadin ratiopharm, Loratadin Sandoz, Loratadin STADA®, Versal®

ATC kod: R06AX13

Substanser: loratadin

Sammanfattning

Det saknas kontrollerade studier avseende könsskillnader i effekt och säkerhet för loratadin.

Additional information

Pharmacokinetics and dosing

No studies with a clinically relevant sex analysis regarding the pharmacokinetics of loratadine has been found.

Effects

No studies with a clinically relevant sex analysis regarding the effects of loratadine has been found.

Adverse effects

An observational study based on data from General Practice Research Database in the UK (in total 197 425 persons) investigated the incidence of ventricular arrhythmias associated with use of non-sedating antihistamines (acrivastine, astemizole, cetirizine, loratadine and terfenadine). Ventricular arrhythmias were four times more common in those using non-sedating antihistamines compared to those with no use. The relative risk in women compared to men was 1.1 (95% CI 0.4-2.9) [1].

Reproductive health issues

Regarding teratogenic aspects, please consult Janusmed Drugs and Birth Defects (in Swedish, Janusmed fosterpåverkan).

Försäljning på recept

Fler kvinnor än män hämtade ut läkemedel innehållande loratadin (ATC-kod R06AX13) på recept i Sverige år 2017, totalt 47 039 kvinnor och 31 611 män. Det motsvarar 9,4 respektive 6,3 personer per tusen invånare. Andelen som hämtat ut läkemedel var högst i åldersgruppen 70-74 år hos kvinnor och 85 år och äldre hos män. I åldersgruppen 0-14 år var läkemedel innehållande loratadin i genomsnitt 1,2 gånger vanligare hos pojkar och i åldersgruppen 15 år och äldre i genomsnitt 1,6 gånger vanligare hos kvinnor [2].

Uppdaterat: 2018-12-19

Litteratursökningsdatum: 2018-12-14

Referenser

  1. de Abajo FJ, Rodríguez LA. Risk of ventricular arrhythmias associated with nonsedating antihistamine drugs. Br J Clin Pharmacol. 1999;47(3):307-13. PubMed
  2. Läkemedelsstatistik. Stockholm: Socialstyrelsen. 2017 [cited 2018-12-06.] länk

Författare: Linnéa Karlsson Lind

Faktagranskat av: Mia von Euler

Godkänt av: Karin Schenck-Gustafsson