Ökat behov av nationell samverkan

De flesta av NT-rådets rekommendationer under 2020 gällde rekvisitionsläkemedel. Mer än varannan rekommendation (11 av 19) handlade om nya cancerläkemedel. Två var genterapier (Kymriah och Zynteglo) och två rörde läkemedel vid mycket sällsynta diagnoser (Vimizim och Waylivra).

Totalt 13 läkemedel fick nej från rådet. I de flesta fall berodde det på att läkemedlet hade bristande kostnadseffektivitet, det vill säga läkemedlet är för dyrt i förhållande till sin effekt, eller på att det saknas tillräcklig klinisk evidens.

– Flertalet av de läkemedel där vi beslutar om nationell samverkan är behandlingar där det finns stor osäkerhet kring faktisk nytta i kombination med ett högt pris. Det gör det svårt att värdera och prioritera behandlingen och bedöma kostnadseffektivitet, säger Gerd Lärfars, som är NT-rådets ordförande.

Tydliga rekommendationer

NT-rådet har märkt en stor efterfrågan på tydliga rekommendationer från regionerna, som vill ha vägledning i sitt prioriteringsarbete.

– Antal nej-rekommendationer har också ökat under året vilket framför allt beror på att visad effekt i kombination med prissättning inte är rimlig för många nya behandlingar, säger Gerd Lärfars.

Något som bekymrar NT-rådet är att det tar lång tid mellan EU-kommissionens marknadsgodkännande och NT-rådets rekommendation. Medianvärdet för tidsperioden mellan NT-rådets rekommendation och tidpunkten från beslut om marknadsgodkännande i EU var under 2020 sju månader (medelvärde tio månader) för rekvisitionsläkemedel.

En förklaring är att NT-rådet har fått Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV:s, hälsoekonomiska underlag, som ligger till grund för NT-rådets beslut, i genomsnitt omkring sju månader efter att läkemedlet fått marknadsgodkännande i EU. Det är betydligt längre än tidigare år. Detta kan antingen bero på att det tar lång tid för företagen att leverera underlag till TLV, eller på TLV:s egna handläggningstider.

Viktiga värderingar

NT-rådets rekommendation kom i regel cirka en månad efter att rådet fått det hälsoekonomiska underlaget från TLV.

– För det nationella ordande införandet är de hälsoekonomiska värderingarna från TLV väldigt viktiga, och efterfrågan på dessa värderingar och gemensamma prioriteringar har ökat påtagligt under de senaste åren. Vi ser att behovet kommer att fortsätta att öka under kommande år och vi vill på alla sätt lyfta myndighetens behov av resurser för att vi ska kunna fortsätta utveckla detta arbete, säger Gerd Lärfars.

Förra året genomfördes också den första gemensamma nordiska avtalsförhandlingen av ett nytt läkemedel. Först ut var genterapin Zynteglo. Syftet var att få bra villkor och snabb tillgång till läkemedlet.

– Även om den här förhandlingen tyvärr inte ledde till en överenskommelse med företaget, är det en stor framgång att vi kommit igång med den här typen av samarbete med grannländerna. Vi kommer att utvärdera arbetet, men det finns absolut en vilja att gå vidare med den här samarbetsformen, säger Sofie Alverlind, som är NT-rådets koordinator.

Hållbar hantering

Under 2021 fortsätter NT-rådets arbete att tillsammans med TLV försöka hitta en hållbar hantering av nya behandlingar. Det finns framför allt ett stort behov av att hitta en bättre hantering av nya kombinationsbehandlingar och gen- och cellterapier.

– Dessa behandlingar har visat sig vara extra utmanande att hantera, både ur ett hälsoekonomiskt perspektiv och avtalsmässigt. Utöver detta så är det givetvis väldigt viktigt att vi fortsätter vårt arbete med patientsamverkan och att vi har en bra dialog med patientföreningar och patientföreträdare, säger Gerd Lärfars.

NT-rådet kommer också att fortsätta utveckla både arbetssätt och principer för sina bedömningar.

– Bland annat kring hur vi bedömer betalningsviljan och uttrycker rekommendationerna, och här kommer vi att samarbeta med Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, säger Sofie Alverlind.

Anna Bratt