Övervägande ja, enstaka nej och några nja förra året

– Tre av fjolårets rekommendationer är tydliga nej-rekommendationer. Alla de övriga är ja-rekommendationer. I många fall innebär ja-rekommendationer en begränsning på något sätt, till exempel att användning bara ska ske hos de svårast sjuka eller hos patienter med vissa symtom. Det beror ofta på att läkemedlen är så högt prissatta att de bara bedöms kostnadseffektiva för vissa grupper. För majoriteten av ja-rekommendationerna är ett sekretessbelagt avtal nödvändigt för att prissättningen ska vara rimlig och hälsoekonomiskt försvarbar. En del rekommendationer är uppdateringar av sådana vi givit tidigare, tex för att vi har ett förnyat avtal eller att en indikation har vidgats.

Har ni koll på hur regionerna följer rekommendationerna?

– Inom Regionernas samverkansmodell för läkemedel, där NT-rådet ingår, finns Livscykelfunktionen, som bland annat följer upp hur läkemedlen används. Detta görs regelbundet med hjälp av försäljningsstatistik och i vissa fall med data från kvalitetsregister. Flera uppföljningar har gjorts under förra året och i stort tas rekommendationerna från NT-rådet emot väl. Men man måste vara medveten om att försäljningsstatistik är ett väldigt trubbigt mått och kan inte svara på om rätt patient får rätt behandling.

Vad mer gjorde ni förra året?

– Vi har utvecklat arbetssättet kring nationella behandlingsråd. Det här kan vara ett sätt att arbeta på om kostnaden för ett läkemedel är så hög att NT-rådet inte kan rekommendera generell användning. Ett behandlingsråd bedömer enskilda patienter och ger råd till regionerna om behandling ska startas. Det här innebär att alla patienter med en viss sjukdom bedöms på samma sätt, oavsett var i landet de bor. Vi har etablerat tre sådana behandlingsråd för olika läkemedel och de rapporterar till NT-rådet.

– Vi har också tagit fram en ny process för snabb hantering av immunterapier vid cancer. Och så har vi jobbat en hel del med att utveckla former för patientsamverkan.

Vad är viktigt framöver?

– Nu kommer genterapier och cellterapier som är stora forskningsgenombrott inom flera olika sjukdomsområden. Det finns stor potential att hjälpa patienter med dessa nya läkemedel. Samtidigt innebär de en hel del utmaningar för vården, bland annat eftersom osäkerheten i effekten är väldigt stor. Behandlingarna kan vara botande, men kliniska data sträcker sig ofta bara över några få år, så vi vet inte hur länge effekten eller säkerheten håller i sig. Den osäkerheten måste hanteras.

Vad betydde regionernas arbete för samhällsekonomin förra året?

– Regionerna har arbetat tillsammans för att förhandla med läkemedelsföretagen. För receptläkemedel ger det 1,7 miljarder kronor i återbäring till regionerna för 2018. För läkemedel som används på sjukhus förväntas återbäringen bli cirka 500 miljoner kronor. Arbetet med förhandlingar och avtal är mycket omfattande och beror i stor utsträckning på att läkemedlen ofta är prissatta på ett sätt som gör att de inte kan rekommenderas utan avtal.

Karin Nordin

Rekommendationer från NT-rådet 2018

Ja-rekommendation (i vissa fall med begränsningar) för sjukhusläkemedel (11 st):

Opdivo/Keytruda/Tecentriq vid NSCLC, Opdivo/ Keytruda/Tecentriq vid urotelialcancer, Opdivo adjuvant vid melanom, Bavencio, Darzalex, Besponsa, Gazyvaro, Soliris vid aHUS, Soliris vid PNH, Lutathera, Ocrevus

Ja-rekommendation (i vissa fall med begränsningar) för receptläkemedel (5 st):

Ninlaro, Dupixent, Pre-expositionsprofylax mot HIV, Orkambi, Fasenra

Ja-rekommendation, uppdatering pga nytt avtal, receptläkemedel (3 st):

Xtandi/ Zytiga, Olumiant/Xeljanz, Repatha/Praluent

Nej-rekommendation (3 st):

Onyvide, Alofisel, Nuedexta (licensläkemedel)

Medicinteknik, ja-rekommendation (3 st):

Hybridpumpar, Optune, FreeStyle Libre