Gå till innehåll

Varierande förutsättningar för utfallsbaserade avtal

Publicerad

Det utvecklingsarbete som regionerna utfört kopplat till introduktionen av nya behandlingsalternativ vid spinal muskelatrofi (SMA) visar att det finns regulatoriska möjligheter för att genomföra utfallsbaserade avtal. Analyser visar dock att regionerna inte har rutiner eller tekniska möjligheter att i enlighet med NT-rådets rekommendation konsekvent registrera uppgifter till hälsodataregistren. Täckningsgraden i kvalitetsregistret är däremot god om än inte fullständig. Resultaten av utvecklingsarbetet leder till att regionerna delvis omvärderar hur ett eventuellt utfallsbaserat avtal kan utformas.

Sedan 2017 har tre nya läkemedel vid sjukdomen spinal muskelatrofi introducerats; Spinraza, Evrysdi och Zolgensma. Alla läkemedlen blev efter förhandlingar rekommenderade av NT-rådet för en begränsad patientgrupp och ska sättas in efter överläggning med behandlingsråd. NT-rådets rekommendation inkluderar också att all läkemedelsanvändning registreras i Patientregistret hos Socialstyrelsen, och i nationella kvalitetsregister.

Zolgensma är en engångsbehandling med en förväntad lång effektduration och därför var den hälsoekonomiska analysen mycket osäker. För att uppnå en rekommendation med större säkerhet diskuterades möjligheten att upprätta ett utfallsbaserat avtal, men flera förutsättningar saknades. NT-rådet beslöt därför att ändå utvärdera hur ett eventuellt utfallsbaserat avtal för Zolgensma hade fungerat i praktiken avseende ledtider, datatillgång och täckningsgrad.

Det pilotarbete som nu delredovisas visar att det är möjligt för regionerna att få etiskt tillstånd för inhämtning av registeruppgifter att använda i ett utfallsbaserat avtal. Den typen av patientbaserat avtal baserat på uppgifter i de nationella hälsodataregistren som diskuterades för Zolgensma hade emellertid inte fungerat väl. Detta eftersom regionerna inte i tillräcklig utsträckning har rapporterat in användningen av SMA-läkemedlen och eftersom redovisning av patientbaserade kostnader uppdelat på regionnivå riskerar att bryta sekretessen.

– NT-rådets rekommendation kan eventuellt bli mindre osäker för ett fåtal läkemedel om vi kan använda utfallsbaserade avtal. Vi fortsätter vårt arbete med att identifiera tillvägagångssätt som kan användas i dessa fall, men om det alls ska fungera måste användning av rekvisitionsläkemedel börja registreras så att det sätts en rutin som automatiseras och förenklas för vården, säger Gerd Lärfars, ordförande för NT-rådet.

FAKTA

Spinala muskelatrofier (SMA) är en grupp ärftliga sjukdomar som kännetecknas av att motoriska nervceller i mellanhjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen bryts ned. Nedbrytningen av nervceller leder till muskelsvaghet och muskelförtvining (atrofi). Det finns tre olika typer av SMA baserat på klinisk svårighetsgrad. För SMA typ 1 bedömer NT-rådet svårighetsgraden som mycket hög och för typ 2 som hög. Svårighetsgraden för typ 3 är varierande och bedöms som måttlig till hög. Det föds årligen 4–8 barn med SMA typ 1. Varje år diagnostiseras 2–3 personer med SMA typ 2 respektive typ 3.

NT-rådet

Senast ändrad