Frågor och svar om NT-rådet och hälsoekonomi

Vad är NT-rådet?

Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer till regionerna om användning av vissa nya läkemedel, oftast sådana som används på sjukhus. Målsättningen är en jämlik och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för alla patienter i hela landet där våra gemensamma resurser för läkemedel används på bästa sätt. NT-rådets ledamöter är utsedda av regionernas hälso- och sjukvårdsdirektörer.

Varför ska NT-rådet ge rekommendationer om läkemedel som redan godkänts av Läkemedelsverket/EMA?

Läkemedelsverket och den europeiska motsvarigheten, EMA, är myndigheter som godkänner ett läkemedel baserat på en sammanvägd bedömning av effekt och säkerhet. Läkemedelsverket och EMA tar inte hänsyn till kostnader för en behandling eller jämför den med andra behandlingar för sjukdomen. NT-rådets uppgift är att värdera nyttan i relation till kostnaden av ett läkemedel i förhållande till andra behandlingar som finns tillgängliga i Sverige. Målsättningen med NT-rådets nationella rekommendationer är att vården ska vara jämlik över landet. Alla ska få samma tillgång till effektiva läkemedel oavsett i vilken region man bor.

Vem sätter priset på ett läkemedel?

Det är företaget som tillverkar läkemedlet som sätter priset. Nya läkemedel har ofta mycket höga priser och för att alla i Sverige ska ha råd med ett läkemedel subventionerar samhället en stor del av kostnaderna med skattemedel. För läkemedel som ska förskrivas på recept kan företaget ansöka om att det ska ingå i förmånen hos myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Om det är ett nytt läkemedel som företrädesvis används på sjukhus är det regionerna som betalar för det.

Hur tar ni hänsyn till kostnaderna för att vara sjuk?

Att använda ett läkemedel kan innebära att andra kostnader för patienten kan minska, till exempel kostnader för sjukskrivning, assistens eller andra behandlingar. Dessa kostnader finns med vid bedömningen av hur mycket nytta ett läkemedel ger i förhållande till sitt pris.

Hur vägs föräldrars och anhörigas livskvalitet in i det hälsoekonomiska underlaget?

Närståendes livskvalitet vägs inte in i det hälsoekonomiska underlaget eftersom det strider mot människovärdesprincipen i den etiska plattformen att enbart göra det för vissa grupper, läs mer om detta här.

Den etiska plattformen – vad är det?

I Sverige har riksdagen beslutat om en etisk plattform som gäller vid prioriteringar inom sjukvården. Den etiska plattformen utgår från tre principer:

» Människovärdesprincipen: alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.

» Behovs- solidaritetsprincipen: om prioriteringar måste ske bland effektiva åtgärder ska mer av vårdens resurser ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten.

» Kostnadseffektivitetsprincipen: vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas.

Vad är det för skillnad på pris och kostnadseffektivitet?

Priset är vad vi betalar för varje dos eller förpackning av ett läkemedel. Företaget som tillverkar läkemedlet sätter priset på produkten.
Kostnadseffektivitet innebär en bedömning av kostnaden för den nytta som ett läkemedel ger i förhållande till de behandlingar som redan finns. Kostnadseffektivitet baseras på en hälsoekonomisk värdering och anges som kostnaden för ett kvalitetsjusterat levnadsår, QALY. En QALY är ett år då patienten är fri från sjukdom. I den hälsoekonomiska värderingen tar man bland annat hänsyn till om läkemedelsbehandlingen kan minska andra kostnader för patienten, till exempel vård på sjukhus, assistens eller andra behandlingar.

Syftet med den nya särläkemedelslagstiftningen var ju att snabbt få fram nya läkemedel till små patientgrupper där det annars inte lönar sig för företagen att utveckla läkemedel. Varför används då särläkemedel inte fullt ut i vården?

Alla läkemedel måste bedömas utefter den nytta de ger för pengarna i jämförelse med de behandlingar som redan finns idag. Särläkemedelslagstiftningen innebär att företagen har fördelar genom det regulatoriska systemet med längre patentskydd, snabba handläggningstider, rabatt på avgifter och lägre krav på vetenskaplig dokumentation. Det finns därför inga starka skäl till att priserna för särläkemedel ska vara så mycket högre än för andra läkemedel i förhållande till klinisk nytta.