Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Tema antibiotika: Clostridium difficile ökar i Europa

Tema antibiotika: Clostridium difficile ökar i Europa

Publicerat 2008-06-23

Antalet fall av Clostridium difficile-associerad diarré (CDAD) har ökat under de senaste åren. Den hypervirulenta och kinolonresistenta stammen O27 är ett växande problem i Europa. Nyligen har för första gången ett fall med den resistenta stammen rapporterats även i Sverige. Metronidazol är förstahandsvalet för behandling av CDAD men vankomycin är att föredra till de riktigt allvarliga fallen.

Clostridium difficile

Foto: Janice Haney Carr

En vanlig orsak till antibiotikaassocierad diarré är överväxt av den toxinbildande bakterien Clostridium difficile. Bakterien, som är grampositiv, sporbildande och anaerob, finns i sjukhusmiljö och förekommer ofta i tarmen i små mängder utan att ge symtom. Den har påvisats hos en till tre procent friska vuxna, men förekommer sannolikt hos många fler.

– Jag tror att vi kanske alla går omkring med bakterien av och till, säger Bo Svenungsson, men metoden att påvisa C. difficile har en viss känslighet som gör den svår att hitta om det inte finns mycket av den. Bakterien trivs inte och hör inte hemma i vår tarm. Vid antibiotikabehandling rubbas tarmfloran och det bildas ett ekologiskt tomrum så att C. difficile från miljön kan kolonisera.

Risk med antibiotika

Så gott som alla antibiotika har associerats till CDAD, framför allt klindamycin och cefalosporiner, men även vanliga penicilliner. På senare år har flera studier visat att kinoloner bidrar till svårare diarréer med allvarliga komplikationer. Ibland måste delar av tarmen opereras bort. Orsaken är en högvirulent stam, O27, som är resistent mot fluorokinoloner. Den ger en större mängd toxiner, får en större spridning och ofta ett mycket hastigt förlopp.

I Sverige har hittills bara ett fall med den högvirulenta typen O27 hittats. Däremot växer antal insjuknade i övriga Europa, Kanada och USA. England har haft riktiga epidemier med många döda. Där fungerar rapporteringen av odlingsresultaten bra. Sverige har ingen bra bevakning och det är ett önskemål att Socialstyrelsen ska klassa CDAD som anmälningspliktig.

Gratis typning

Ett projekt har startat för att hitta eventuella fall av fluorokinolonresistenta O27 stammar. Det innebär att när labbet odlar för C. difficile vid diarré efter antibiotikabehandling får prov sändas in gratis för typning till Smittskyddsinstitutet.

– Man ska alltid odla och typa vid svåra fall eller anhopning av fall, säger Bo Svenungsson.

Begränsad förskrivning av antibiotika och god vårdhygien är förutom skärpt uppmärksamhet och övervakning viktigast i kampen mot sjukdomen.

CDAD sprids lätt vidare genom att sporerna kan överleva under lång tid omkring smittade personer. Risken att insjukna påverkas av behandlingstidens längd och antal antibiotikakurer, men en singeldos kan räcka för att ge symtom. Sällsynta fall utan föregående antibiotikabehandling har funnits.

Nya läkemedel

Lindrig infektion behandlas genom att avbryta pågående antibiotikakur. Vid svårare fall ges i första hand metronidazol eller vid terapisvikt vancomycin. En något sämre effekt av metronidazol har noterats på den elaka stammen O27, förmodligen beroende på den större mängden toxiner.

Nya antibiotika har testats med god effekt. Nitazoxanid är registrerat för amöbainfektioner i USA och har lika god effekt som metronidazol på CDAD. Även icke antibakteriella läkemedel har prövats med viss framgång bland annat en ny polymer som binder toxinerna.

– En toxinbindande ännu ej registrerad polymer, tolevamer, ingav till en början stora förhoppningar men tyvärr har en stor studie helt nyligen visat att effekten bara är hälften så god som med de etablerade behandlingsalternativen, säger Bo Svenungsson, som dock anser att toxinbindare och nya angreppspunkter är intressantare än nya antibiotika.

Vacciner har varit effektiva i djurförsök, men större kliniska studier saknas på människa. Antikroppssvaret spelar roll. Patienter med upprepade infektioner utvecklar ofta inte antikroppar mot C. difficile.

Ökande problem

Det är inte alla länder som rapporterar antal sjukdomsfall, men rapporter från England visar på ett ökande problem med CDAD. Under år 2006 insjuknade 51 000 personer äldre än 65 år vilket var en 26 procentig ökning från år 2005, enligt en av rapporterna. I Sverige beräknas 7 per 1000 inläggningar drabbas av C. difficile.

Det allra viktigaste för att minska problemen med CDAD är att begränsa förskrivningen av antibiotika, framför allt kinoloner, klindamycin och cefalosporin, och att följa de vårdhygieniska rutinerna.

Britt Wessel

Källa:
  1. Smittskyddsinstitutet. Första fallet i Sverige av Clostridium difficile PCR ribotyp 027. EPI-aktuellt 2008-05-29

  2. Gerding DN, Muto CA, Owens RC Jr. Treatment of Clostridium difficile infection. Clin Infect Dis 2008;46 (Suppl 1):S32-42. PubMed

  3. Monaghan T, Boswell T, Mahida YR. Recent advances in Clostridium difficile-associated disease. Gut. 2008 Feb 5 (epub) PubMed

Senast ändrad 2018-05-07