Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Accelererande antibiotikaresistens mobiliserar Europa i elfte timmen

Accelererande antibiotikaresistens mobiliserar Europa i elfte timmen

Publicerat 2009-09-18

– Det är jättebråttom och otroligt lite nya antibiotika på gång. Vi måste leva fem tio år till med de medel vi har och hushålla ännu effektivare med dem. Det sade professor Otto Cars, Strama, i anslutning till ett expertmöte i Stockholm om antibiotikaresistens.

Expertmötet, som är en del i Sveriges EU-ordförandeskap, diskuterade slagkraftiga stimulansåtgärder för att få fram effektiva antibakteriella medel. Mötet med deltagare från bland annat myndigheter, industri och forskarsamhället inriktades på tre områden: regulatoriska åtgärder, finansiella incitament och forskning. Bland annat presenterades rapporter av EMEA/ECDC och London School of Economics (LSE), vilka Otto Cars betecknade som unika.

Rapporten från EMEA/ECDC handlar om gapet inom EU mellan infektionsbördan till följd av multiresistenta bakterier och utvecklingen av nya antibiotika för att möta problemet. Rapporten från LSE rör olika sätt att stimulera innovationer inom antibiotikaforskningen. Bristen på nya antibiotika beror enligt rapporterna på att marknaden misslyckats på olika sätt.

Folkhälsan hotas

Antibiotika utgör fem procent av den globala läkemedelsmarknaden, en andel som sjunkit på senare år. 2004 investerade de 15 största läkemedelsföretagen mindre än 1,6 procent i antibiotikautveckling.

Globalt beräknas två miljoner människor årligen drabbas av vårdrelaterade infektioner (exempelvis MRSA), viket medför 175 000 dödsfall per år. I Europa beräknas varje år 25 000 personer avlida till följd av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.

Orsaker till den globalt accelererande antibiotikaresistensen är förutom bristen på nya substanser i industrins pipeline också den ohämmade (över- och fel-) användningen av antibiotika, den snabba överföringen av resistensgener mellan bakterier och dålig hygien som underlättar den globala resistensspridningen.

Bekymmersam brist

Rapporten från EMEA/ECDC byggde på en inventering av kommersiella databaser i mars 2008 av nya antibakteriella substanser i kliniska prövningar och i vilken mån dessa verkade genom kända alternativt genom nya mekanismer. Av 90 substanser som mötte inklusionskriterierna i sökningen var 66 nya aktiva substanser. Av dessa vara det bara 15 substanser som uppvisade ny verkningsmekanism eller förmodat nytt målorgan och som kunde administreras systemiskt. Av dessa hade 8 aktivitet mot gramnegativa bakterier. Överhuvudtaget nämns bristen på nya substanser just mot gramnegativa som ett av de största bekymren för närvarande, eftersom multiresistenta gramnegativa bakterier utgör en av framtidens största utmaningar.

Läkarnas och allmänhetens ansvar

Hur få fram nya medel?
På en direkt fråga sade socialminister Göran Hägglund vid en presskonferens: – Det går inte att tvinga ett kommersiellt företag att göra det man vill. Man kan däremot skapa incitament i form av exempelvis patenttider, skatteincitament som förstärker forskning eller att det offentliga delar riskerna med industrin.

Vad gäller att hushålla med befintliga antibiotika på bästa sätt, nämnde både Otto Cars och Göran Hägglund läkarnas primära ansvar som förskrivare. Allmänhetens efterfrågan på antibiotika utgör dock också en stark drivkraft bakom den galopperande resistensutvecklingen.

Otto Cars berättade att Världshälsoorganisationen WHO planerar en kampanj kring antibiotika riktad till allmänheten och sade att nationella kampanjer i bland annat Spanien och Belgien varit framgångsrika i det korta perspektivet. I Sverige planeras dock för närvarande inga större kampanjer, men det kan inte uteslutas i framtiden, menade han.

David Finer

Källa:
  1. Technical Report The bacterial challenge: time to react EMEA
  2. Policies and incentives for promoting innovation in antibiotic research LSE Report
  3. Konferensen Innovativa stimulansåtgärder för utvecklandet av nya antibiotika. Expertkonferens om antibiotikaresistens 2009-09-17

Senast ändrad 2018-01-04