Aktiv patient mer följsam enligt nya NICE-riktlinjer

– Riktlinjerna ligger väl i linje med det tankesätt som vi haft i Sverige, säger Magnus Thyberg, SKL. Andra bedömare menar att arbetet för en aktivare patientroll i läkemedelssammanhang ”dött” i Sverige.

Undersökningar visar att en stor andel av patienter – ofta nämns siffror upp till 50 procent - inte tar sina läkemedel som ordinerat. Insikterna har lett till en starkare betoning från många håll på att patienten måste involveras mer aktivt i sin egen läkemedelsanvändning. I linje med detta har en rörelse vuxit fram, särskilt i Storbritannien, som vill ersätta det mer paternalistiska begreppet ”compliance” (följsamhet) med ”concordance” (samsyn).

Svensk samverkan nedlagd

I den andan arbetade Arbetsgruppen för Bättre Läkemedelsanvändning (ABLA) 1999-2005 [1]. Bakom ABLA låg flera tunga nationella hälso- och sjukvårdsaktörer. Målet var att förbättra följsamheten via så kallad samsyn mellan läkare, sjuksköterska, apotekspersonal och patient.

ABLA sammanfattade sina mål som en minnesregel (PSP) i tre punkter:

1. Patienten Som Partner
2. Patientens Sjukdomshistoria Penetreras (inkluderar också Patientens Syn på Piller)
3. Professionerna Samarbetar Positivt

Anpassa informationen

Den brittiska myndigheten NICEs (National Institute for Health and Clinical Excellence) riktlinjer går i samma riktning [2]. Några av nyckelprinciperna är:

• Vården bör anpassa sin kommunikationsstil och skräddarsy interventioner efter individuella patienters behov och problem.
• Använd hjälpmedel som bilder, tolk eller patientombudsman om så behövs.
• Ökad medverkan kan göra att patienterna avstår medicin eller slutar ta den. Journalför då gärna meddelad risk-/nyttoinformation liksom patientens beslut.
• Inse att patienter ofta är oföljsamma. Avstå från att döma.
• Utvärdera regelbundet patientens kunskaper och synpunkter på sin medicinering och erbjud denne upprepade informationstillfällen.

"Frågan död i Sverige"

Efter att ABLA lagts ned skrev pensionerade kirurgöverläkaren Thomas Ihre och allmänläkaren Bengt Järhult en debattartikel i Läkartidningen 2005 med rubriken "ABLAs frön får inte blåsa bort" [3]. De menade bland annat: "Dagens dåliga följsamhet till läkemedelsordinationer kan ses som ett uttryck för bristande samsyn och delaktighet." Båda säger i dag till Janusinfo att "frågan verkar ganska död".

Dr. Bengt Järhult, vårdcentralen i Ryd:
– Vi hade hoppats på en livlig debatt efter vår artikel och ett ställningstagande från Sveriges Kommuner och Landsting att föra frågan vidare och tillskjuta pengar. För detta område har inte några försvarare.

"Idéerna måste bäras lokalt"

Men Magnus Thyberg, apotekare på SKL, menar att ABLA fungerade som planerat.

– ABLA-projektet pågick i tre faser. De två första delarna handlade om faktasökning och idéformulering. Efter detta arbete beslutades om en treårig satsning för att sprida dessa idéer och skapa insikt hos professionerna om bristerna i patientens användning av läkemedel. ABLA-projektet avslutades enligt plan.

– Nationella projekt är värdefulla som samordnare och katalysatorer, men efter en tid måste idéerna bäras lokalt. Tre års implementeringsprojekt bedömdes som en lagom tid för arbetet. Lednings- och driftsorganisationerna är ansvariga för att förbättra läkemedelsanvändningen. Samtliga organisationer på området har ett ansvar för att skapa insikt kring problemet med bristande läkemedelsanvändning.

David Finer

1. Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna. Rapport från arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA II).
2. NICE kliniska riktlinjer om följsamhet, januari 2009
3. Ihre T, Järhult B., Den svåra läkemedelsordinationen. HSL vägvisare till följsamhet. ABLAs frön får inte blåsa bort! Läkartidningen 2005:47;3583-7.
4. Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning - ABLA