Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Antibiotikanvändningen har minskat men måste ner mer

Antibiotikanvändningen har minskat men måste ner mer

Publicerat 2009-10-09

De senaste två åren har antibiotikanvändningen inom SLL minskat lika mycket som riksgenomsnittet. Men det är fortfarande högst i landet och måste reduceras mer enligt en rapport från Läkemedelscentrum, Läksak och Smittskyddsläkaren.

Viktiga åtgärder för att förebygga resistens är att minska den totala användningen av antibiotika. Antibiotikaanvändningen i SLL och i riket minskade under flera år under 90-talet och början av 2000-talet, för att öka fram till 2007 och därefter åter minska något.

Under 2008 hämtade drygt var fjärde Stockholmare (27 procent) ut något antibiotika på Apoteket motsvarande omkring en halv miljon personer. Närmare 40 procent av alla små barn i länet fick antibiotika någon gång under året. I övriga åldrar var användningen högre hos kvinnor och ökade med stigande ålder. Stockholm var under 2008 det län som hade den högsta andelen invånare behandlade med antibiotika.

Förskrivningen minskade i Stockholms län under januari-augusti i år, dock i samma grad som riksgenomsnittet. I ett längre perspektiv är antibiotikaanvändningen fortfarande för hög.

Luftvägsantibiotika används mest

Luftvägsantibiotika utgjorde omkring två tredjedelar av den totala antibiotikamängden. Vanligt penicillin V (Kåvepenin) och tetracykliner används mest. Bland tetracyklinerna dominerar doxycyklin, som troligtvis mest förskrivs mot luftvägsinfektioner. Läkemedelsvalet varierade mellan landstingen, andelen PcV av luftvägsantibiotika till barn var lägst i SLL.

Även antibiotika mot urinvägsinfektioner förskrivs i stor utsträckning. Läksaks Kloka råd om att kinoloner endast ska förskrivas undantagsvis mot okomplicerade urinvägsinfektioner har haft hög följsamhet hos flertalet vårdcentraler. I Stockholm fick 21 procent av alla kvinnor i åldern 18 till 64 år som behandlats med något medel mot urinvägsinfektioner kinoloner utskrivet under år 2008. Riket som helhet hade en andel på 19 procent. Fortfarande finns dock ett förbättringsutrymme för att nå Stramas och SFAMs mål på under 10%.

Stora regionala variationer

Variationen är stor mellan olika kommuner i SLL i antibiotikaanvändning, sannolikt på grund av en kombination av skillnader i förskrivningsmönster hos enskilda läkare och demografiska och socioekonomiska skillnader i befolkningen. Även skillnader i läkartäthet och tillgänglighet till vård kan ha betydelse.

Samma variation inom länet noteras även för barn. Men det är inte konsekvent samma kommuner som har en hög förbrukning totalt som även har det till barn.

I SLL kommer cirka hälften av alla uthämtade antibiotikarecept från primärvården och 16 procent från akutsjukhusen. Resten kommer från tandläkare, geriatriker, företagshälsovård och privata specialister. Förskrivningen från vårdcentralerna har varit relativt konstant medan den har minskat från övriga förskrivare.

Oklar påverkan av vårdvalsreformen

Tidigare studier har visat att antibiotikaförskrivningen i hög grad påverkas av efterfrågan hos patienter och tillgängligheten i vården. Men det går inte att säga om vårdvalsreformen haft någon påverkan på antibiotikaförskrivningen i Stockholm. Det beror på att det ännu gått en begränsad tid och de variationer som noteras lika gärna kan förklaras av organisationsförändringar, konjunkturförändringar, säsongsvariation samt ökad/minskad infektionsförekomst.

Den fortsatt höga antibiotikaanvändningen manar dock till ytterligare insatser för att öka följsamheten till Läksaks Kloka råd och Stramas behandlingsriktlinjer. Fortbildning och information kring antibiotika och dess användning bör intensifieras och riktas till både sjukvårdspersonal och allmänhet/patienter.

David Finer

Senast ändrad 2018-10-26