Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Förskrivningsstudie från Skåne visar på ojämlikheter i vården

Förskrivningsstudie från Skåne
visar på ojämlikheter i vården

Publicerat 2009-05-20

Förskrivare som följer rekommendationer för en läkemedelsgrupp tenderar även att följa rekommendationer för andra läkemedelsgrupper. Dessutom har förskrivare en tendens att oftare förskriva dyrare, icke-rekommenderade läkemedel till patienter med högre socioekonomisk position. Det visar en studie av professor Juan Merlo och doktorand Henrik Ohlsson, avdelningen för socialepidemiologi vid medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Tidigare studier har visat att det finns skillnader i förskrivningsbeteende för specifika läkemedelsgrupper mellan olika vårdenheter. Oförklarade skillnader mellan verksamheter kan vara uttryck för terapitraditioner, alltså lokala faktorer som påverkar ett antal förskrivare samtidigt och leder till en anhopning av specifika läkemedel inom vissa vårdenheter. Effekterna av terapitraditioner har endast studerats för enskilda läkemedelsgrupper eller terapiområden, men det är inte känt om fenomenet påverkar all förskrivning.

Förskrivning av tre läkemedelsgrupper

För att ta reda på detta analyserades följsamheten till rekommenderade läkemedel för tre olika läkemedelsgrupper i Skåne under perioden juli - december 2006; statiner
(ATC: C10AA), läkemedel med verkan på renin-angiotensinsystemet (ATC: C09) samt protonpumpshämmare (ATC: A02BC). De rekommenderade läkemedlen inom de olika grupperna var simvastatin (utom Zocord) bland statinerna, ACE-hämmare ensamma eller i förening bland läkemedel med verkan på renin-angiotensinsystemet och omeprazol (utom Losec) för protonpumpshämmarna.

På 198 vårdenheter (framförallt vårdcentraler och sjukhusklinker) analyserades 6 232 patienter med statinrecept, 7 222 patienter med recept på läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystem och 11 563 patienter med recept på protonpumpshämmare. För att minska risken för så kallad "confounding" analyserades endast individer som inte hämtat ut ett recept inom samma läkemedelsgrupp under perioden juli 2005 - juni 2006.

Mätning av terapitraditioner

Högst var följsamheten med rekommendationerna för statiner (94 %), följt av protonpumpshämmarna (88 %) och därefter medel som verkar på renin-angiotensinsystemet
(72 %). Generellt hade privata vårdenheter lägre följsamhet än offentliga.

För varje specifik läkemedelsgrupp fann författarna att förskrivningen av icke-rekommenderade läkemedel anhopades på olika vårdenheter. Detta innebär att vårdenheten spelade en betydande roll för om läkaren följde rekommendationerna eller inte. Störst betydelse hade vårdenheten för förskrivningen av läkemedel med verkan på renin-angiotensinsystemet.

Skillnaderna mellan olika vårdenheter kvantifierades med hjälp av Median Odds Ratio (MOR). MOR-värdet för läkemedel med verkan på renin-angiotensinsystemet var 4,72. Det innebär att om en patient skulle byta till en vårdenhet med högre följsamhet skulle oddset för att få ett rekommenderat läkemedel öka, i median, med 4,72. För statiner var MOR-värdet = 2,71 och för protonpumpshämmare 2,16.

Författarna fann också att vårdenheter som följde rekommendationerna för en läkemedelsgrupp även tenderade att göra det för de andra läkemedelsgrupperna. Denna effekt var starkast för läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet. Det innebär att om vårdenheten var följsam till rekommendationerna för statiner och protonpumpshämmare, så var sannolikheten stor att vårdenheten även var följsam till rekommendationerna för läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet.

Ojämlikhet inom vården

Studien visar även på ojämlikhet inom vården eftersom en patients ålder, kön och socioekonomiska position påverkade förskrivarens val av läkemedel. Till exempel var det vanligare att förskriva de dyrare, icke-rekommenderade läkemedlen till patienter med högre inkomst. Detta kan inte försvaras med några medicinska argument, utan det kan istället avspegla konstruerade sociala roller och olika förväntningar menar författarna.

Henrik Ohlsson:
– Eftersom det är relativt stora prisskillnader mellan rekommenderade och icke-rekommenderade läkemedel är följsamhetsstudier till rekommenderade läkemedel av stor betydelse i ett sjukvårdssystem med begränsad budget. Även om denna studie endast fokuserade på tre läkemedelsgrupper kan resultaten troligen överföras på andra läkemedelsgrupper. Det faktum att beteendet också verkade påverkas av patientens socioekonomiska position är av stor vikt för jämlikheten inom sjukvården.

Sammanfattningsvis skriver författarna att förskrivarnas beslut att följa rekommendationer till viss utsträckning berodde på vilken vårdenhet förskrivaren arbetar på. Dessutom påverkade patientens socioekonomiska position förskrivarens beteende. Den kunskapen kan användas som bas när man planerar åtgärder för att stimulera rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning.

David Finer

Källa:
  1. Ohlsson H, Merlo J. Is physician adherence to prescription guidelines a general trait of health care practices or dependent on drug type?—A multilevel logistic regression analysis in South Sweden. Pharmacoepidemiology and Drug Safety. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2009 Aug;18(8):682-90. PubMed

Senast ändrad 2018-01-04