Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Kunskapsöversikt visar att vården är ojämlik

Kunskapsöversikt visar att vården är ojämlik

Publicerat 2009-03-27

Trots hälso- och sjukvårdslagens (HSL) portalparagraf om vård på lika villkor är vården fortfarande långt ifrån jämlik. Det visar en aktuell kunskapssammanställning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Bland annat får högutbildade nyare och dyrare läkemedel än andra.

Internationellt sett är svenskarnas hälsa på många sätt god och kanske bland den bästa i världen. Men alltsedan Socialstyrelsens första folkhälsorapport kom 1987 har det stått klart att hälsan är ojämlikt spridd i befolkningen.

Den aktuella kunskapsöversikten ”Vård på (o)lika villkor” visar bland annat hur social ställning bidrar till att förbättra eller försämra människors hälsa. Det handlar både om att låginkomsttagare inte söker vård fast de skulle behöva detta, och att väl inne i vårdapparaten får höginkomsttagares vård kosta mer än andras.

"Luckor bakom fasaden"

- Kanske tycker man att ojämlikheten i hälso- och sjukvården vore utjämnad, men rapporten visar att det bakom fasaden finns många luckor, sade Anders Andersson, ledamot i SKLs styrelse och landstingsråd (kd), Kalmar län vid en presskonferens.

- Även om det på 2000-talet finns flera tecken på att ojämlikheten ökar, bland annat i vårdutnyttjande, vet vi inte orsakerna till detta utan efterlyser mer forskning, tillfogade Marianne Granath, sektionschef, SKL, som presenterade rapporten.

I rapporten skriver författarna att det må vara ett sisyfosarbete för vården att nå dem som av olika skäl inte söker vård, men att HSL innebär att vården måste bli mer utåtriktad, uppsökande och hälsofrämjande. I synnerhet bör man studera vårdens organisation och struktur, bland annat vårdens marknadsanpassning för att se i vilken mån denna är förenligt med en vård på lika villkor.

Förbättringsutrymme i god vård

Oavsett sjukvårdens goda resultat och framstående placering internationellt finns det förbättringsutrymme inom exempelvis behandlingen cancer, hjärt-kärlsjukdomar och bemötandet av utrikes födda patienter.

Det gäller exempelvis att underprivilegierade grupper inte tycks delta i cancerscreening i samma utsträckning som andra, att arbetare revaskuleras mindre ofta än högre utbildade och att vårdens kommunikationssvårigheter särskilt drabbar utrikes födda personer.

I vissa fall verkar skillnaderna i den vård som ges vara större mellan landstingen än mellan olika befolkningsgrupper. Förklaringarna kan vara skilda ekonomiska förutsättningar, medicinsk praxis och befolkningens ålderssammansättning och sociala sammansättning.

Ojämlikhet på läkemedelsområdet

Läkemedelsdelen i rapporten bygger på ett tio-tal studier och rapporter. Några exempel:

  • Lågutbildade äldre har en högre sjuklighet och behöver därför mer läkemedel än högutbildade. Ändå använder de mer sällan nya läkemedel.
  • Ju högre utbildningsnivå, desto större var sannolikheten att åldringen ordinerades en nyare medicin. Polyfarmaci är också vanligare hos lågutbildade.
  • Svenska lågutbildade använder 62 procent blodfettssänkande medel mot 71 procent av dem med högre utbildning, trots att lågutbildade i allmänhet har högre halter av blodfetter. En förklaring kan vara att högutbildade vet mer om vilka läkemedel som finns och efterfrågar dem.
  • Utrikes födda som drabbats av hjärtinfarkt konsumerade rekommenderade läkemedel i mindre utsträckning än svenskfödda.
  • Vid hjärtsvikt finns en högre sannolikhet för lågutbildade än för högutbildade att behandlas med urindrivande medel och ACE-hämmare. Högutbildade behandlades däremot oftare än lågutbildade med det nyare läkemedlet ARB.

Stimulera till diskussion

Författare till rapporten är journalisten Adolfo Diaz som haft stöd av i första hand Karin Berensson, SKL, professor Bo Burström, Karolinska Institutet och en referensgrupp.

Rapporten bygger på en genomgång av svenska studier från 1970-talet och framåt, däribland rapporter från socialstyrelsen, vetenskapliga artiklar och landstingens inventeringar.

Målgrupper är personal i vården, tjänstemän, politiker och studerande och målet är att stimulera till diskussion och till lokalt förändringsarbete. 2007 utgav SKL en motsvarande rapport om könsskillnader i vården, som blev mycket omdiskuterad.

David Finer

Källa:
  1. Vård på (o)lika villkor – en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård.

Senast ändrad 2018-01-04