Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Nobelpris för ribosomforskning kan ge nya antibiotika

Nobelpris för ribosomforskning kan ge nya antibiotika

Publicerat 2009-10-09

Årets Nobelpris i kemi delas av tre forskare för arbeten kring ribosomen, cellens proteinfabrik. Forskningen kan leda till utveckling av nya antibiotika. En utveckling kan vara antibiotika som gör så att resistenta bakterier som muterar får sämre överlevnadskraft, säger professor Måns Ehrenberg, ledamot i Nobelkommittén för kemipriset.

Pristagarna är Venkatraman Ramakrishnan vid MRC, Cambridge, Storbritannien och Thomas Steitz, Yaleuniversitetet, USA samt Ada Yonath, Weizmann Institute of Science, Israel. Pionjären Yonath bestämde sig på 1970-talet för att ta fram en detaljerad bild av ribosomen, något som många bedömare ansåg omöjligt. Men med tiden lyckades alla tre forskarna presentera detaljerade röntgenkristallografibilder av det jättestora molekylära komplexet ribosomen på atomnivå.

Ribosomen svarar för ”översättningen” av budbärar-DNA:s information till proteiner. Många antibiotika verkar just genom att blockera bakterieribosomens funktion utan att skada människans. Vissa blockerar tunneln där det växande proteinet kommer ut ur ribosomen, en del hämmar sammankopplingen av aminosyror och andra gör så att det blir fel i översättningen från DNA/RNA-språket till proteinspråket.

Hopp om nya antibioika

– Pristagarnas forskning ger hopp om antibiotika med nya verkningsmekanismer utifrån den detaljerade kunskapen om ribosomernas struktur. En möjlig utveckling är antibiotika som gör så att resistenta bakterier som muterar får svårare att överleva. Ett annat är kombinationen av antibiotika med ribosomen som mål med hämmare av bakteriecellens system för att pumpa ut antibiotika, kommenterar Måns Ehrenberg, professor i Molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

Priset är det tredje som relaterar till den ”centrala dogmen” att DNA:s genetiska information kopieras till budbärar-RNA som sedan översätts till proteiner av ribosomerna. Det första utdelades 1962 till James Watson, Francis Crick, och Maurice Wilkins för kartläggningen av den dubbelsträngade DNA-molekylens atomstruktur. Det andra priset utdelades 2006 till Roger D. Kornberg för röntgenstrukturer som visade hur DNA-information kopieras till budbärar-DNA.

David Finer

Källa:
  1. Kungl. Vetenskapsakademin. Pressmeddelande 2009-09-08
  2. Kungl. Vetenskapsakademin. Populärvetenskaplig bakgrundsartikel

Senast ändrad 2019-04-08