Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / NSAID-förskrivande amerikanska läkare erkänner industripåverkan

NSAID-förskrivande amerikanska läkare erkänner industripåverkan

Publicerat 2009-04-17

Besök av läkemedelskonsulenter, direktreklam till konsumenter och marknadsföring under läkarutbildningen. Så påverkar läkemedelsindustrin amerikanska läkares förskrivning av NSAID-preparat enligt en kvalitativ studie. Men lokala expertkollegers evidensbaserade argumentation anses utgöra den tyngsta motvikten.

De smärtstillande och antiinflammatoriska NSAID-läkemedlen (non-steroid anti-inflammatory drugs) tillhör de mest förskrivna läkemedelsgrupperna i USA, trots väldokumenterade biverkningar, inklusive gastrointestinala blödningar och njurpåverkan.

Enligt litteraturen har publicerade riktlinjer och konsensusuttalanden inte nödvändigtvis resulterat i rationellare förskrivning. Dock måste påpekas att det är oklart hur stor en rationell förskrivning skall vara. Författarna skriver utifrån amerikanska erfarenheter att förskrivningen av NSAID, särskilt COX-2-hämmarna, ökade kraftigt från 1999 till 2004.

Undersökte läkarnas uppfattningar
Syftet med studien var att undersöka läkares uppfattningar om industrins marknadsföringsmetoder och mot dessa balanserande faktorer. Studien publiceras i The American Journal of Managed Care och bygger på intervjuer med 25 läkare inom minst sex olika specialiteter, i genomsnitt 36-44 år gamla och med 16 års läkarerfarenhet.

Den kvalitativa studien har metodologiska begränsningar. Man kan inte göra kvantitativa uppskattningar av observerade samband och mönster eller generalisera resultaten till andra ställen. Men fyndens giltighet stärks av bredden bland deltagarna, ålders-, yrkes- och erfarenhetsmässigt.

Läkemedelsprover och direktreklam
Läkarna beskrev en flora av strategier som konsulenterna använder. Tillgång till gratis läkemedelsprover väckte blandade känslor. Visserligen kan proverna vara bra att ge patienter, som inte har råd att köpa de dyra läkemedlen. Men när läkarna väl gett patienten läkemedelsprovet, händer det ofta att de fortsätter att förskriva samma läkemedel, även om det inte rimmar med behandlingsriktlinjerna.

Många av läkarna uppgav att företagens direktreklam påverkar efterfrågan, och att det är svårt att stå emot patienttrycket. Patienter frågar läkarna efter specifika NSAID-preparat, som de eller deras nära anhöriga hört talas om genom massmedierna eller på annat sätt. I reklamen uppmanas patienterna ofta att ”fråga din doktor om medlet X passar dig”.

Det var också vanligt att man flera år efter läkarutbildningen fortsatte att förskriva de läkemedel som man kommit i kontakt med som kandidat, genom företagens dominerande inflytande.

Motvikt till marknadsföringen
Som motvikt till marknadsföringen använde intervjupersonerna medvetet alternativa informationskällor, inklusive behandlingsriktlinjer, referentgranskad evidens och omdömen från betrodda lokala experter. Av dessa källor var de lokala kollegerna allra viktigast. De kan sätta in ny evidens, marknadsföring och riktlinjer i sitt rätta sammanhang. Flera av läkarna menade däremot att de hade svårt att själva göra detta.

Som moteld till industrins inflytande på NSAID-området rekommenderar författarna evidensbaserad information till patienter, exempelvis i sjukhusens väntrum, mer fokus på kommunikationen med lokala oberoende experter och särskilda, innovativa, utbildningssatsningar på nyutexaminerade läkare.

- Mycket av detta finns redan genomfört i SLL i form av Läksaks expertgrupper, utbildningsdagar för ST-läkare, Kloka Listan för förskrivare och patienter och andra åtgärder, kommenterar Jan Persson, ordförande i Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska sjukdomar.

David Finer

Källa:
  1. Naik AD, Woofter AL, Skinner JM, Abraham NS. Pharmaceutical Company Influence on Nonsteroidal Anti-Inflammatory Drug Prescribing Behaviors. Am J Manag Care. 2009 Apr 1;15(4):e9-e15. PubMed

Senast ändrad 2018-01-04