Nya diabetesläkemedel lågprioriteras i förslag till nya nationella riktlinjer

Diabetespatienter behandlas fortfarande ojämlikt i riket. De nationella riktlinjerna ska säkra lika tillgång till den avgörande vården samt ge stöd för att utrangera ineffektiva och/eller olämpliga metoder.

Nya läkemedel inte effektivare

Sedan de förra riktlinjerna publicerades har flera nya, dyrare diabetesläkemedel presenterats.

– I vår granskning av studier och genom hälsoekonomiska beräkningar har vi inte kunnat se att de är effektivare än de äldre läkemedlen. Därför har vi separerat dem tydligt i våra prioriteringar, säger Mats Eliasson, docent och överläkare som har varit prioriteringsordförande i arbetet med riktlinjerna.

Eva Andersén-Karlsson, docent, överläkare, ordförande i Läksaks expertgrupp för endokrinologiska och metabola sjukdomar:

– Vi instämmer i Socialstyrelsens riktlinjer. Nya dyra läkemedel kan användas i undantagsfall när de äldre beprövade läkemedlen inte är lämpliga. Vi har rekommenderat en återhållsam förskrivning av de nya läkemedlen, också på grund av att vi vet för lite om långsiktiga fördelar och risker.

”Tills vidare bör nya läkemedel som tilläggsbehandling vid diabetes mellitus användas endast till patienter där det finns starka skäl för att avstå insulin, till exempel patienter som för sin försörjning är beroende av körkort för yrkestrafik och som riskerar att förlora detta vid insulinbehandling.”

Tidigbehandling högprioriteras

I Socialstyrelsens riktlinjer påpekas att nationella diabetesregistret visar att många patienter inte uppnår den blodglukosnivå (Hba1c < 6 procent) som kan minska risken för diabeteskomplikationer. Riktlinjerna högprioriterar intensivbehandling i ett tidigare skede än vad som nu sker.

– Vi instämmer i denna bedömning, säger Eva Andersén-Karlsson

Vad gäller användningen av långverkande insulinanaloger bör diabetesvården ge dessa första sedan NPH-insulin eller tvåfasinsulin prövats och om patienten därigenom drabbats av hypoglykemi. Hälso- och sjukvården bör inte välja långverkande insulinanaloger som förstahandsval, står det i socialstyrelsens rapport, s 32.

Tre högprioriterade förslag

Tre högprioriterade rekommendationer kommer att kräva att landstingen avsätter mer resurser, medel som är tänkta att frigöras genom bland annat en bättre förskrivning. Det gäller:

• Tvärprofessionella team ska ta hand om patienter med svåra fotproblem för att undvika amputationer och samtidigt minska de regionala skillnaderna i behandling.
  
• Utifrån SBU:s underlag för egenmätning av blodglukosnivå högprioriterar Socialstyrelsen egenmätning för insulinbehandlade patienter med större risk för snabba blodsockersvängningar. Däremot avråds helt från daglig regelbunden kontroll av kost- och tablettbehandlade typ 2 patienter.
• Gruppbaserad utbildning under ledning av personal med ämnesspecifik och pedagogisk kompetens prioriteras också högt. Endast cirka 10 procent av diabetessjuksköterskorna har detta i sin utbildning.

Rekommendationerna i den här remissversionen av riktlinjerna är preliminära. Nu börjar en process med regionala seminarier och breda diskussioner. Sedan tar Socialstyrelsen slutlig ställning. Den 10 juni hålls ett stort möte i Stockholm för bland annat politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare.

David Finer

1. Socialstyrelsen. Pressmeddelande 2009-05-07
2. Powerpointpresentation
3. Hela rapporten
4. Läkartidningen 2008-02-26