Den långverkande insulinanalogen Lantus (insulin glargin) ökar risken för cancer, särskilt bröstcancer, enligt nya retrospektiva studier. Men undersökningarna har brister och resultaten är inte heller samstämmiga.
EMEA anser att fynden varken konfirmerar eller utesluter en ökad risk. För att få klarhet kommer myndigheten att utreda frågan i detalj [1].
Läkemedelsverket bedömer att inga generella förändringar behövs av nuvarande rekommendationer [2]. Däremot anser verket på grund av osäkerheten att medellångverkande humaninsulin kan vara att föredra framför insulin glargin till kvinnor som har haft eller har bröstcancer.
Misstankarna initierades av en tysk obervationsstudie på 127 000 diabetiker, varav nära 24 000 använt insulin glargin [3]. Patienterna följdes i medeltal 1,5 år. Resultaten visade ett dosberoende samband mellan insulinanalogen och cancer. Hasardkvoten för behandling med insulin glargin jämfört med humant insulin var 1,09 för en daglig dos på
10 E insulin glargin och 1,31 för dosen 50 E.
Den tyska studien har följts upp av bland annat en svensk undersökning i samarbete mellan Socialstyrelsen, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet [4,5]. I denna har
115 000 personer, varav ungefär 6 000 med insulin glargin i monoterapi studerats.
En högre incidens av bröstcancer sågs bland patienter som fått glargin monoterapi jämfört med humaninsulin (relativ risk, RR, 1,99). Det motsvarar 2,4 extra fall av bröstcancer per 1 000 kvinnor och år om patienterna använder insulin glargin istället för humaninsulin. Antalet fall av bröstcancer var dock få i studien, 25 stycken bland de kvinnor som endast använt insulin glargin.
– Vi kan inte vara säkra på att förekomsten av cancer beror på Lantus, det kan vara slumpen, säger Rickard Ljung, läkare och ansvarig för studien på Socialstyrelsen, i ett uttalande på myndighetens hemsida.
Ingen ökning sågs för andra cancerformer i den svenska studien.
Ytterligare en epidemiologisk studie, denna gång från Skottland, visade en icke-signifikant ökning av både bröstcancer och totala antalet cancerfall bland användare av enbart insulin glargin [6]. Däremot sågs – liksom i den svenska studien - inget samband när alla insulin glarginanvändare analyserades, det vill säga när även de som kombinerade glargin med andra insuliner inkluderades.
I en fjärde engelsk studie sågs inget samband mellan insulinanalogen och cancer [7].
Alla undersökningar har flera begränsningar. Den viktigaste är att patienterna som behandlats med insulin glargin monoterapi skiljer sig från övriga. De är äldre, har högre blodtryck och är mer överviktiga vilket kan förklara resultaten.
Frågan om insulinanaloger och cancer har diskuterats tidigare. Insulin glargin har en högre affinitet till cellreceptorn för insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1), vilket skulle kunna inducera cellproliferation [8].
De epidemiologiska undersökningarna har pågått under relativt kort tid. Därför tror experterna att om insulin glargin verkligen har ett samband med cancer så har substansen stimulerat tillväxten av redan existerande cancerceller men inte orsakat själva cancersjukdomen [2].
Ulrika Nörby
Senast ändrad