Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: ”Kvalitetsregistrens uppgift är att utveckla vårdens effektivitet”

Riksstämman: ”Kvalitetsregistrens uppgift är att utveckla vårdens effektivitet”

Publicerat 2009-11-26

Sverige är världens registertätaste land. Men det ska vara lätt att mata in uppgifter. Och de måste anpassas till den kliniska verksamheten. Dessutom måste patientperspektivet komma fram bättre.

Syftet med symposiet var att diskutera hur kvalitetsregister kan och bör användas i primärvård. Moderatorns, Kjell Lindström från Jönköping, erfarenhet är att det finns många områden som behöver förbättras på en primärvårdsenhet.

– Samtidigt är det ett långsiktigt arbete. Duktiga vårdcentraler klarar av att arbeta med två till tre diagnosgrupper per år. Om man ska klara även den övriga verksamheten, sa Kjell Lindström.

Ändra eget arbetssätt

Enligt registerentusiasten Göran Garellick från Göteborg är Sverige världens registertätaste land. Idag finns det 69 nationella kvalitetsregister i Sverige, varav de flesta tillkom under de senaste tio åren.

– Fast om några år tror jag att vi är uppe i 80-90 register.

En svensk fördel är våra personnummer.

– Tack vare dem har vi många världsunika databaser, som tillsammans med kvalitetsregister har en enorm forskningspotential och fungerar mycket bra för kliniskt förbättringsarbete.

Göran Garellick, som är registeransvarig för det svenska höftprotesregistret och halvtid arbetar på SKL med kvalitetsregister, menade också att kvalitetsregistrens huvuduppdrag är att titta på och utveckla vårdens effektivitet. Det gör den enskilde läkaren bäst genom att följa sitt eget arbete över tid, jämföra med andra läkare och vårdcentraler för att sen gå tillbaka till sig själv och förändra sitt eget arbetssätt.

”Det vi gör idag räcker inte”

Soffia Gudbjörnsdottir, verksam i Göteborg, gick ut hårt och sa att det svenska diabetesregistret NDR är ett av de register som fungerar bra ute i primärvården. Det finns flera anledningar till det:

– Det är internetbaserat och vi mäter få indikatorer, vilket gör att det är lättarbetat.

Varje år presenteras en årsrapport där resultat per landsting redovisas. Soffia Gudbjörnsdottir ser en kontinuerlig positiv resultatutveckling i NDR, förutom på BMI och rökning.

– Där måste vi ändra arbetssätt, för det vi gör idag räcker inte.

DR är byggt för att kunna kopplas till andra register för att möjliggöra vetenskapliga observationsstudier.

– Till exempel blev vi ombedda av en internationell tidskrift att undersöka ett eventuellt samband mellan insulin glargin och ökad cancerrisk. Vi kopplade NDR till det nationella läkemedelsregistret och fick vår artikel publicerad. En sådan studie hade inte gått att göra i något annat land.

– Vi fick fram att det finns ett samband så vi går vidare med fler undersökningar. Däremot kunde vi inte fastslå något kausalt samband.

Nu arbetar man i NDR på att föra in patientperspektivet i registret, där man vill få fram hur patienten mår.

– Vi håller som bäst på att diskutera hur vi på bästa och smidigaste sättet mäter och följer patientens livskvalitet, sa Soffia Gudbjörnsdottir.

Patienten med från början

Det nya registret RiksKOL startade för några år sedan och valde att involvera patienterna direkt från början.

– I det avseendet är registret unikt, sa Ann Ekberg-Jansson, verksam i Angered.

KOL är en sjukdom med hög morbiditet och mortalitet, med hög andel sjukskrivning. I studier under arbetet med registret framkom att många patienter får sen diagnos, bristfällig information och så många som 20 procent inte erbjuds någon behandling. Ett syfte med registret är en bättre vård och livskvalitet för patienten.

– Därför erbjuder registret även olika hjälpmedel till vårdpersonalen, checklistor, verksamhetsuppföljning med mera. Kommande versioner kommer också att innehålla enklare former av beslutsstöd.

Tid är det största hindret

En annan form av kvalitetsregister erbjuder pvkvalitet.se, som Sven Engström från Jönköping berättade om. Tjänsten ger en möjlighet för svenska vårdcentraler att mata in sina egna kvalitetsmätningar och jämföra dem med rekommendationer och med andra vårdcentraler. Samt att kunna följa sin egen utveckling över tid.

Avslutningsvis berättade Malin Andrén från Falun vilka förbättringsstöd som vårdcentralerna behöver. Det är framför allt evidens och riktlinjer, feedback från verksamheten, utrymme för kollegial diskussion, påminnelser och beslutsstöd, opinionsledare från de egna leden, patient- och samhällsinformation och kanske också ekonomiska incitament. Det största hindret för detta, å andra sidan, är tid.

Inte anpassade till vardagen

Både Soffia Gudbjörnsdottir och många i publiken tyckte att man missade att diskutera begreppet bättre vård. – Det är ju faktiskt därför vi har kvalitetsregister, sa Soffia Gudbjörnsdottir och fick medhåll från både panel och publik.

För att lyckas med nya register hävdade Göran Garellick att man ska börja med några få variabler, och att det ska vara samma variabler i både primär- och sjukhusvård.

– Forskningen kommer i andra hand, menade han, eftersom resultat från register i första hand kan vara hypotesgenererande.

Många i publiken vittnade sedan om att kvalitetsregistren är ett bra stöd och att de tillför värde. Men att de inte alltid är anpassade till den kliniska vardagen där en och samma patient har diabetes, astma och en hjärtinfarkt.

– Då blir det många register att mata in i.

På en fråga från publiken, om ekonomiska anslag ska baseras på resultat från kvalitetsregister, tyckte många att så inte skulle ske. Risken för överpositiv rapportering var alltför stor menade man.

– Men det kan ju också betyda att man faktiskt anstränger sig ännu mer att ändra sitt beteende och förbättra sin verksamhet, som något i publiken sa.

Soffia Gudbjörnsdottir fortsatte på temat och sa att det inte primärt är god sjukvård vi vill ha, utan god hälsa.

– Därför ska vi ha kvalitetsindikatorer som mäter och bidrar till god hälsa.

– Och primärvården måste vara med och ta fram dessa, tillade flera i publiken.

Fredrik Hed
Frilansjournalist

Källa:
  1. Kjell Lindström, Göran Garellick, Soffia Gudbjörnsdottir, Ann Ekberg-Jansson, Malin André, Sven Engström. Kvalitetsregister - centrala i vårdcentralens förbättringsarbete? Symposium under Svenska läkaresällskapets riksstämma 2009-11-25. Abstrakt

Senast ändrad 2018-01-03