Kommersiellt obunden läkemedelsinformation riktad till läkare och sjukvårdspersonal

  • Start
  • / Nyheter
  • / Riksstämman: Många läkemedelsbiverkningar går att undvika

Riksstämman: Många läkemedelsbiverkningar går att undvika

Publicerat 2009-12-02

Flera arbeten vid läkarstämman antyder att många läkemedelsbiverkningar kan undvikas med ganska små medel. Här finns stora besparingar att göra i form av både pengar och mänskligt lidande.

Flera studier antyder att fatala läkemedelsbiverkningar innebär en betydande börda för hälso- och sjukvården. Föga är dock känt om hur många av dessa som skulle kunna undvikas.

I en studie från 2001 med Katja Hakkarainen vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg som förstaförfattare identifierades 58 fall av fatala läkemedelsbiverkningar hos 1574 slumpvist utvalda avlidna i Östergötland, Jönköpings och Kalmar län, inklusive 9 fall av intoxikationer.

En expertgrupp bestående av apotekare, kliniska farmakologer och rättsmedicinare fick gå igenom dödsbevis, journaler och rättsmedicinska rapporter för att se hur många som borde ha kunnat undvikas.

Bland de 49 fatala biverkningsfallen kunde 14 procent (7 stycken) betraktas som säkert eller troligt förebyggbara. Dessutom bedömdes alla de 9 fatala intoxikationsfallen som undvikbara. Sammanlagt kunde 26 procent anses förebyggbara.

Extrapolerat till hela landet skulle det kunna betyda att omkring 400 sådana dödsfall skulle kunna förhindras varje år.

Minst var åttonde biverkan förebyggbar

Ytterligare ett arbete presenterades med fokus på prevention. I ett arbete med Henrik Lövborg vid enheten för rationell läkemedelsanvändning, Landstinget i Östergötland som försteförfattare analyserades alla misstänkta läkemedelsbiverkningar,utom barnvaccinationer, som rapporterades till regionalt biverkningscentrum i Linköping under åren 2008 och 2009 (till och med juni). Etablerade kriterier tillämpades för att bedöma förebyggbarhet.

Bland 601 inkomna rapporter med totalt 1103 enskilda biverkningsdiagnoser var andelen typ-A biverkningar 61 procent och typ-B biverkningar 39 procent. Av alla biverkningar bedömdes omkriing 13 procent som säkert eller möjligt förebyggbara. Av typ A-biverkningar var andelen förebyggbara drygt 20 procent.

Ungefär var åttonde biverkan av de spontant rapporterade misstänkta biverkningarna skulle kunna undvikas om vården följde vedertagen praxis och rekommendationer, eller genom att rutiner förbättras. Det är troligen en underskattning av mängden biverkningar som går att förhindra, anser forskarna.

Högre spontanrapportering traditionellt

I ett projekt från Östergötlands landsting med Ingela Jacobsson som förstaförfattare och i samarbete med Läkemedelsverket rapporterades användningen av ett elektroniskt rapporteringssystem i jämförelse med den traditionella rapporteringen (pappersrapporter eller journalkopior) av biverkningar under perioden från den 1 januari 2008 till 31 juli 2009 utifrån vem som rapporterar och vad som rapporteras.

Under perioden kom det in 357 rapporter, där 543 misstänkta biverkningar beskrevs. I de elektroniska rapporterna klassificerades 25 procent av de misstänkta biverkningarna som allvarliga jämfört med 29 procent av biverkningarna i de traditionella rapporterna.

I de elektroniska rapporterna fann man att 6 procent inte beskrevs i produktresumén. I de traditionella rapporterna var motsvarande siffra 16 procent.

Den elektroniska läkemedelsbiverkningsrapporteringen via samverkan med avvikelserapporteringssystemet användes i högre grad av sjuksköterskor. Andelen allvarliga rapporterade biverkningar som inte var dokumenterade i produktresumén var lägre än för rapporter som kommit in på traditionell väg under studieperioden.

Typ A-biverkningar vanligast

I ett forskningsprojekt som utförts av forskare vid akutkliniken och avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge med Nina Pettersson som förstaförfattare analyserades vårdtillfällen med diagnosen Y57.9 (ogynnsam effekt av drog eller läkemedel i terapeutiskt bruk). Det är den ICD-kod som Läksak som Klokt Råd rekommenderat läkare att använda för att öka uppmärksamheten på teoretiskt förebyggbara reaktioner (typ A, dosberoende, kända vid registreringstillfället).

År 2008 skrevs 52 patienter ut från medicinska akutvårdsavdelningarna, Karolinska Universitetssjukhuset-Huddinge med diagnosen Y57.9, varav 34 kvinnor och 18 män med en medelålder på 69.9 år. Under år 2009 gick läkarna igenom patientjournalerna enligt ett enkelt protokoll.

De vanligaste biverkningarna gällde kardiologiska läkemedel, antibiotika (allergiska reaktioner), antidiabetika, antiflogistika, smärtstillande och psykofarmaka. De flesta klassades som typ A, resten var oväntade och i 7 fall fanns den misstänkta biverkan inte upptagen i Fass. Omkring hälften av fallen bedömdes kunna förebyggas med dostitrering, åldersanpassad dosering samt information till vårdtagaren.

Läkarna bedömde journalgenomgången som meningsfull. Protokollet bestod av kortsvarsfrågor och genomgången tog oftast inte mer än en kvart. Svårigheter bestod i att tolka åldersrekommendationer eller avsaknaden av sådana i Fass för vissa läkemedel samt det merarbete det innebar att räkna ut kreatininclearance med hjälp av Cockcroft-Gaults formel, eftersom den uppgiften inte fanns i journalen. Dessa genomgångar kan med fördel fördelas mellan klinikens verksamma läkare som därmed får feed-back på sin verksamhet samtidigt som de görs uppmärksammade på biverkningar i det praktiska arbetet.

Fakta

Typ A-biverkningar är den vanligaste typen av biverkan och orsakas av den farmakologiska verkningsmekanismen och är därför förutsägbara. Eftersom typ A-biverkningar oftast är dosberoende kan problemen ibland undvikas genom att dosen minskas. Detta är särskilt viktigt att tänka på för äldre patienter som ofta har försämrad läkemedelselimination.

Typ B-biverkningar är sällsynta, ofta allvarliga och går inte att förutsäga då de inte orsakas av någon känd farmakologisk mekanism. De är inte dosberoende och kan eventuellt tyda på en immunologisk reaktion eller någon annan egenskap hos patienten.

Källa: Fass

David Finer

Källa:
  1. Katja Hakkarainen, Anna K Jönsson Olav Spigset, Henrik Druid, Anne Hiselius, Staffan Hägg. Preventable fatal adverse drug reactions and drug intoxications in a Swedish population. Poster presenterad vid Svenska läkaresällskapets riksstämma
    2009-11-26. Abstrakt
  2. Henrik Lövborg, Ingela Jacobsson, Thomas Bradley, Staffan Hägg. Kan läkemedelsbiverkningar förhindras? Poster presenterad vid Svenska läkaresällskapets riksstämma 2009-11-26. Abstrakt
  3. Ingela Jacobsson, Gunilla Sjölin Forsberg, Thomas Bradley, Henrik Lövborg, Staffan Hägg. Elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar inom landstinget i Östergötland Samverkan med system för avvikelserapportering. Poster presenterad vid Svenska läkaresällskapets riksstämma
    2009-11-26. Abstrakt
  4. Nina Pettersson, Susanne Bergenbrant Glas, Gunnar Öhlén, Ingegerd Odar-Cederlöf, Ulf Bergman. Uppföljning av diagnosen Y57.9 (ogynnsam effekt av läkemedel) på en akutklinik som underlag för kvalitetsbokslut – en pilotstudie. Poster presenterad vid Svenska läkaresällskapets riksstämma 2009-11-26. Abstrakt

Senast ändrad 2018-01-03